PÄ senare tid har inriktningen pÄ ekonomistyrningen i revisionsbranschen förÀndrats frÄn att vara baserat pÄ traditionell prestationsmÀtning, sÄsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen dÀrtill Àr att det i det nÀrmaste Àr omöjligt att mÀta kvaliteten pÄ en revision. FörÀndringen har till stor del skett inifrÄn branschen, frÄn byrÄerna och branschens rÄdgivande organ, men Àven genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen lÀggs vid de mjukare dimensionerna, Àven om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna Àndock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrÄn en strategisk styrmix, vilket Àr benÀmningen pÄ en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige vilket innebar att det inte lÀngre var obligatoriskt för alla bolag att anlita en revisor för att granska rÀkenskaperna. Detta antogs resultera i ett förÀndrat klientel samt förÀndrat tjÀnsteutbud för revisionsbyrÄerna och dÀrmed ett förÀndrat arbetssÀtt för den enskilde revisorn. Syftet med denna studie Àr dÀrför att kartlÀgga den enskilde revisorns vardag och undersöka om det har skett nÄgra förÀndringar i denna pÄ grund av avskaffandet av revisionsplikten.Studien har genomförts med en kvantitativ metod, nÀmligen genom en webbaserad enkÀt. Detta dÄ vi vill testa de teorier som tidigare genererats inom omrÄdet samt ha möjlighet att generalisera resultatet. Undersökningen omfattar alla auktoriserade revisorer i Sverige vilka var auktoriserade Àven före avskaffandet av revisionsplikten samt har arbetat pÄ samma byrÄ under perioden.

SammanfattningStudien undersöker hur revisionsanstrÀngningen hos företag pÄ Nasdaq OMX Nordic Stockholms listor, Mid cap och Small cap, pÄverkas under hög ? respektive lÄgkonjunktur genom att undersöka faktorerna:Komplexiteten hos företagRisken hos företag Revisorns erfarenhet Studien undersöker revisionsanstrÀngningen genom revisionsarvodet under 2007-2009. Multipla linjÀra regressioner har anvÀnds för att nÄ resultatet. Resultatet av studien visade att för samtliga tre undersökningsÄr var komplexitet signifikant, revisorerna ansÄg att utlÀndska dotterföretag var en faktor som pÄverkade revisionsanstrÀngningen hos företag pÄ Small ? och Mid Cap oavsett om Sverige befann sig i en hög- eller lÄgkonjunktur.

Revisionsplikt rÄder idag i Sverige för samtliga aktiebolag, oavsett storlek. De stora redovisningsskandaler som uppdagats de senaste Ären pÄ finansmarknaderna, som t.ex. amerikanska Enron, har lett till nya och hÄrdare krav pÄ revision. Dessa hÄrdare krav har resulterat i högre kostnader för aktiebolagen, oavsett storlek, eftersom det tar lÀngre tid för revisorn att utföra revisionen. I smÄ bolag saknas dock vanligtvis den intressekonflikt som finns mellan aktieÀgare och bolagsledning i stora bolag eftersom Àgarna i smÄ bolag ofta driver verksamheten sjÀlva.

Under det senaste decenniet har det förekommit flera företagsskandaler vilket har startat en debatt kring revisionsprofessionen. Intressenterna anser att revisorerna inte har utfört sitt jobb pÄ ett yrkesmÀssigt korrekt sÀtt, nÀr de inte ifrÄgasatt fortlevnaden hos bolag som senare gÄtt i konkurs. Tidigare forskning har visat att revisorerna har dÄlig trÀffsÀkerhet nÀr de bedömer ?going concern? och nÀr revisorerna utfÀrdar ?going concern? varningar formulerar de sig pÄ olika sÀtt. I revisionsstandard 570 Äterfinns en formulering som revisorerna bör anvÀnda, men formuleringarna pÄverkas av revisorns kompetens och oberoende.

Den 1 januari 1999 infördes lagen som sÀger att revisorn ska anmÀla till Äklagare vid misstanke om brott. Sedan lagens införande har det funnits delade meningar om lagen Àr bra eller dÄlig. Vissa revisorer anser att lagen Àr negativ, eftersom de Àr rÀdda att ses som statens förlÀngda arm. Andra revisorer ser lagen som positiv, de ser fördelen med att revisorns roll stÀrks, vilket kan leda till att de slipper pÄtryckningar genom hÀnvisning till lagen. Syftet med studien Àr att förklara varför vissa revisorer anmÀler vid misstanke om brott och andra revisorer inte gör det.

VÄrt syfte Àr att redogöra för ett antal intressenters uppfattning om slopandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag samt identifiera tÀnkbara konsekvenser av slopad revisionsplikt. VÄrt empiriska underlag bestÄr av svaren frÄn vÄra 18 respondenter. Underlaget analyserar vi med hjÀlp av vÄrt litteraturkapitel. Detta bestÄr av tre teoretiska förklaringsmodeller, fakta om revision samt en beskrivning av utvecklingen efter avskaffandet i tre europeiska lÀnder. Vi har kommit fram till att en övervÀgande del av vÄra respondenter Àr negativa till ett slopande, framförallt gÀller detta banker och finansbolag.

Bakgrund och problemdiskussion: Under 2000-talet pÄgick en diskussion betrÀffande att vi i Sverige, i likhet med andra lÀnder i Europa, skulle avskaffa revisionsplikten. Ordet revision har sitt ursprung i det latinska ordet reviŽsio som betyder Äterseende. Detta kan förklara innebörden av vad en revision Àr, det vill sÀga en granskning i efterhand av ett företags redovisning och förvaltning. Utredningen resulterade slutligen i en ny lag som trÀdde i kraft Är 2010. Resultatet blev en kompromiss dÀr revisionsplikten avskaffades för cirka 70 procent av de svenska aktiebolagen.

Syftet med vÄr uppsats var att utreda om intressenterna anser att den orena revisionsberÀttelsen utgör en negativ signal och vilka ÄtgÀrder de dÀrmed eventuellt vidtar dÄ företag uppvisar oren revisionsberÀttelse. Vidare skulle vi undersöka om företag med orena revisionsberÀttelser i större grad gÄr i konkurs eller likvidation Àn företag med rena revisionsberÀttelser. Med utgÄngspunkt frÄn agentteorin och signalteorin skapade vi vÄr egen modell. Modellen beskriver hÀndelseförloppet efter att revisorn utfÀrdat en oren revisionsberÀttelse, dÄ intressenterna vidtar ÄtgÀrder mot företaget vilket som i slutÀndan pÄverkar företagets fortsatta existens. För att kunna realisera vÄrt syfte genomförde vi en explorativ intervju för att fÄ en djupare förstÄelse i Àmnet, vilket sedan lÄg till grund för datainsamlingen.

I denna uppsats har vi granskat de tvÄ yrkena rÄdgivare och revisor för att se vad yrkena innebÀr. Vi har anvÀnt oss av sekundÀrdata och pÄ sÄ sÀtt försökt att skaffa oss en bild av hur yrkena ser ut. Vi har sedan lÀst och analyserat rÀttfall för att se hur domarna har fallit inom respektive yrkesomrÄde. Detta har vi gjort med intresse av den nya lagen som trÀdde ikraft 2004 för finansiell rÄdgivning. Vi ville se om den nya lagen har hunnit ge nÄgra effekter i form av fÀllande domar.

Nystartade företag Àr viktiga för Sveriges ekonomiska tillvÀxt. I tidigare studier diskuteras att företagsledare i nystartade och smÄ företag ofta saknar kunskap om redovisning och behöver rÀtt verktyg för att lyckas. Fram till november 2010 fanns revisionsplikt för alla bolag i Sverige dÀr en revisor granskar ett bolags rÀkenskaper för att kvalitetssÀkra att redovisningen inte innehÄller nÄgra vÀsentliga fel. Sedan revisionspliktens avskaffande Àr det fler företag som vÀljer bort revisorn vilket har skapat möjligheter för yrkesgruppen redovisningskonsulter i Sverige. En redovisningskonsult kan anlitas för upprÀttandet av de finansiella rapporterna och har större möjligheter att ge företag rÄdgivning inom en mÀngd omrÄden.

Det nya millenniet inleddes med en av vÀrldens största redovisningsskandaler efter avslöjanden om redovisningsfusk och bedrÀgerier inom bolagsjÀtten Enron i USA. Konsekvenserna av det intrÀffade blev att allmÀnhetens förtroende för bolagsstyrning samt för revisorer har minskat. Som en direkt följd och pÄ vÀldigt kort tid införde USA hÄrdare lagstiftning i form av ?the Sarbanes Oxley Act? Det Àr en lag vars syfte Àr att stÀrka den interna kontrollen av finansiell rapportering.I Sverige har ocksÄ redovisningsskandaler intrÀffat. En omtalad skandal Àr Skandiaskandalen som intrÀffade Är 2003.

Bakgrund: Bristen pÄ riktlinjer för vÀsentlighetsbedömning lÀmnar ett stort utrymme för revisorns professionella omdöme i vÀsentlighetsbedömningen. Revisorn mÄste anvÀnda sitt professionella omdöme vid vÀsentlighetsbedömningen, speciellt med hÀnseende till klientens branschtillhörighet, vilket ger upphov till inkonsekventa vÀsentlighetsbedömningar.Syfte: Studiens syfte Àr att förklara hur revisorernas vÀsentlighetsbedömningar pÄverkas av klientens branschtillhörighet.Metod: Studien har ett positivitsikt synsÀtt och anvÀnder en kombinerad metod av bÄde kvalitativ och kvantitativ metodik. Studien utförde för- och efterintervjuer samt en enkÀtundersökning. Datan samlades in via SurveyMonkey och hanterades samt analyserades i statistikprogrammet SPSS.Resultat och slutsats: Revisorernas professionella omdöme som anvÀnds i vÀsentlighetsbedömningarna ger upphov till skillnader i vÀsentlighetsbedömningarna. Skillnaderna kan delvis förklaras av klientens branschtillhörighet eftersom det inte finns specifika riktlinjer för hur vÀsentlighetsbedömningarna ska utföras beroende pÄ klientens branschtillhörighet.

Den 1 januari 1999 infördes lagen om revisors anmÀlningsplikt vid misstanke om brott. Denna lag innebÀr att revisorer Àr skyldiga att anmÀla till Äklagare eller polis om styrelseledamot eller verkstÀllande direktör kan misstÀnkas för nÄgot av de i lagen upprÀknade brotten. Syftet med lagen Àr att revisorn ska bli mer instÀlld pÄ granskning. En revisor som dröjer med att anmÀla vid misstanke om brott, utsÀtter sig sjÀlv för en risk. Han/hon kan nÀmligen bedömas vara ansvarig för medhjÀlp vid bokföringsbrott och kan Àven, i vissa fall, vara att betrakta som gÀrningsman.

Allt eftersom vÀrlden förÀndras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jÀmförbarheten mellan olika lÀnder. En koncernredovisning upprÀttad enligt IAS/IFRS standarder krÀvs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra Ärliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad frÄn förr dÄ ett nedskrivningstest endast upprÀttades dÄ det fanns en indikation pÄ att det krÀvdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).