Inledning: Vilken position en revisor innehar kan bero pÄ ett flertal faktorer. Bland annat styrs revisorns position av revisionsbyrÄns krav och demografi. Revisorns identitet Àr ocksÄ nÄgot som kan pÄverkas av en rad olika faktorer, vilka skapar incitament för att revisorn identifierar sig med revisionsbyrÄn, klientföretaget eller professionen. DÄ det Àven har visat sig att relationer inom revisionsbyrÄn, klientföretaget eller professionen kan pÄverka revisorns position, Àr det dÄ möjligt att det finns en samvariation mellan revisorns identitet och position? Problemformulering: Vilka faktorer pÄverkar revisorns position och identitet? Hur samvarierar revisorns identitet och uppnÄdda position? Syfte Syftet med denna uppsats Àr att förklara vilka faktorer som pÄverkar revisorns position och dess identitet samt hur revisorns identitet och position samvarierar.

Ett ökat miljömedvetande frÄn samhÀllet har gjort att förutsÀttningarna för nÀringslivet har förÀndrats och miljöfrÄgorna har blivit allt viktigare. Vid bedömning av företagen vÀger intressenterna alltmer in informationen som ges om miljön. Intresset för miljöfrÄgor har bidragit till att företagens redovisning av miljöinformation blivit betydelsefull. Omfattningen av en miljöredovisning varierar och med anledning av denna variation var syftet med vÄr undersökning att utvÀrdera omfattning, innehÄll och utveckling av miljöredovisning. Denna utvÀrdering omfattar svenska börsbolag noterade pÄ A-listan 2004-11-18 och har sin utgÄngspunkt i Fredrik Ljungdahls doktorsavhandling (1999).De teorier vi anvÀnde var agentteorin, Positive Accounting Theory, intressent- och legitimitetsteorin.

I slutet av 1800-talet infördes de första reglerna om revision. Under Ären har reglerna utvecklats till dagens revisionsplikt. Sverige Àr idag ett av de fÄ EU-lÀnder som har kvar revisionsplikten för alla aktiebolag, vilket har vÀckt frÄgan om ett framtida slopande av revisionsplikten (SOU 2008:32). I september 2006 tillsatte regeringen en utredning och under uppsatsens gÄng har ett delbetÀnkande kommit. SlutbetÀnkandet frÄn utredningen berÀknasatt komma i september 2008 och de nya reglerna ska införas 1 juli 2010.Revisionen kan innebÀra en betydande kostnad för smÄ aktiebolag.

Allt eftersom vÀrlden förÀndras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jÀmförbarheten mellan olika lÀnder. En koncernredovisning upprÀttad enligt IAS/IFRS standarder krÀvs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra Ärliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad frÄn förr dÄ ett nedskrivningstest endast upprÀttades dÄ det fanns en indikation pÄ att det krÀvdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

Titel Lönegaranti ? ett incitament till företagsrekonstruktion? Ämne/kurs Kandidatuppsats i HandelsrĂ€tt, 10 poĂ€ngFörfattare Annette Persson Jeanette ReslowNyckelord Lönegaranti, företagsrekonstruktion, tidpunktsangivelse, ansvar,statsstödSyfte Huvudsyftet med uppsatsen Ă€r att diskutera om lönegarantilagen kan ha önskad effekt vid beslut om företagsrekonstruktion. Vi frĂ„gar oss huruvida lönegaranti Ă€r ett incitament till företagsrekonstruktion. Dessutom kommer vi som undersyften undersöka om det krĂ€vs en tydligare uttalad tidpunktsangivelse i företagsrekonstruktionslagen, samt vem som bör fĂ„ ansvar för inledandet av en rekonstruktion. Vidare diskuterar vi om det finns risk för statsstöd genom lönegarantin.

Kan en revisor vara oberoende? Spelar moral och etik nÄgon avgörande roll vid olika stÀllningstagande gentemot klienten? Dessa frÄgor förekommer ofta i diskussioner om revisorer och har blivit allt större efterhand som behoven av tillförlitlig information har ökat hos bland annat investerare. Trots att det varje Är upprÀttas mÄnga tillförlitliga Ärsredovisningar har ett antal skandaler i vÄr omvÀrld lett till att revisorernas oberoende har ifrÄgasatts. Mycket uppmÀrksamhet har riktats mot bÄde redovisningsprinciper och revision men ocksÄ bidragit till ett ifrÄgasÀttande av revisorns funktion som oberoende, opartisk, objektiv och trovÀrdig ?granskare?.VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan hur revisorer pÄ ett antal revisionsbyrÄer hanterar oberoendefrÄgor samt om deras moral hade nÄgon avgörande betydelse vid olika stÀllningstagande.

Inledning: En revisor stÀlls i sin profession ofta inför etiska dilemman och svÄrigheter dÀrmoralen sÀtts pÄ prov. Det Àr dÄ viktigt att revisorn i frÄga agerar sÄ etisktkorrekt som möjligt, dels för att lagen faktiskt krÀver det men Àven för attsamhÀllet pÄ mÄnga sÀtt Àr beroende av att redovisningen i företagen Àr riktigtutförd. Eftersom det Àr universiteten och högskolorna runt om i landet somtillhandahÄller den utbildning som krÀvs för att bli revisor sÄ har Àven de ettvisst ansvar att ge studenterna utbildning inom etik.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera eventuella skillnader i det etiskaresonemanget mellan studenter som lÀser första respektive sista Äret av sinutbildning med inriktning pÄ redovisning. Författarna avser ocksÄ att undersökapÄ vilken nivÄ studenterna resonerar utifrÄn Kohlbergs moralutvecklingsteorisamt diskutera vad de eventuella skillnaderna kan bero pÄ.Metod: Författarna intervjuar Ätta studenter, fyra förstaÄrsstudenter och fyrasistaÄrsstudenter pÄ Handelshögskolan vid Göteborg Universitet. Detta för attse pÄ vilken etisk nivÄ de resonerar samt om det finns nÄgra skillnaderÄrskurserna emellan.Slutsats: Studien tyder pÄ att det föreligger skillnader mellan de som lÀser första ÄretjÀmfört med de som lÀser det sista Äret.

Titel Lönegaranti ? ett incitament till företagsrekonstruktion? Ämne/kurs Kandidatuppsats i HandelsrĂ€tt, 10 poĂ€ng Författare Annette Persson Jeanette Reslow Nyckelord Lönegaranti, företagsrekonstruktion, tidpunktsangivelse, ansvar, statsstöd Syfte Huvudsyftet med uppsatsen Ă€r att diskutera om lönegarantilagen kan ha önskad effekt vid beslut om företagsrekonstruktion. Vi frĂ„gar oss huruvida lönegaranti Ă€r ett incitament till företagsrekonstruktion. Dessutom kommer vi som undersyften undersöka om det krĂ€vs en tydligare uttalad tidpunktsangivelse i företagsrekonstruktionslagen, samt vem som bör fĂ„ ansvar för inledandet av en rekonstruktion. Vidare diskuterar vi om det finns risk för statsstöd genom lönegarantin.

SammanfattningStudien undersöker hur revisionsanstrÀngningen hos företag pÄ Nasdaq OMX Nordic Stockholms listor, Mid cap och Small cap, pÄverkas under hög ? respektive lÄgkonjunktur genom att undersöka faktorerna:Komplexiteten hos företagRisken hos företag Revisorns erfarenhet Studien undersöker revisionsanstrÀngningen genom revisionsarvodet under 2007-2009. Multipla linjÀra regressioner har anvÀnds för att nÄ resultatet. Resultatet av studien visade att för samtliga tre undersökningsÄr var komplexitet signifikant, revisorerna ansÄg att utlÀndska dotterföretag var en faktor som pÄverkade revisionsanstrÀngningen hos företag pÄ Small ? och Mid Cap oavsett om Sverige befann sig i en hög- eller lÄgkonjunktur.

Drivkrafter för ett revisorsbyte Àr en aktuell frÄga dÄ revisorsbyten har blivit allt vanligare och Äsikterna om de bakomliggande drivkrafterna gÄr isÀr mellan forskare. Syftet med uppsatsen Àr att förklara de drivkrafter som, av frivillig karaktÀr, leder till att en revisor vÀljer att avsÀga sig en klient samt till att en klient vÀljer att byta revisor. Studien grundas pÄ tidigare forskning och befintlig teori kring revisorsbyten. DÄ mÄlet varit att finna drivkrafter, bÄde utifrÄn revisorers och utifrÄn klienters perspektiv, Àr studien upplagd som en sammanstÀllning av tvÄ skilda kvantitativa enkÀtundersökningar dÀr revisorernas och klienternas drivkrafter undersökts var för sig.TeorigenomgÄngen skildrar olika drivkrafter som leder till ett revisorbyte, alltifrÄn revisorns strÀvan att avancera karriÀrmÀssigt till att klienten upplever revisorns arvode som för högt. Dessa drivkrafter testas för att se om det finns belÀgg för de olika drivkraftshypoteserna eller om de gÄr att förkasta.

Introduktionen av den svenska bolagsstyrningskoden leder till möjligheten att revisorerna pÄverkas pÄ olika sÀtt. SjÀlva revisionsarbetet förefaller inte vara utsatt för större förÀndringar, dÄ granskningen av bolagens dokumentation kring bolagsstyrningskoden inte mÀrkbart skiljer sig frÄn den granskning som utförs vid förvaltningsrevisionen. IstÀllet bör frÄgorna kring revisorernas ansvarighet, oberoende och professionalitet studeras nÀrmare. Dessa faktorer Àr betydelsefulla för den tillförlitlighet som intressenter har för den information som bolagen publicerar och införandet av bolagsstyrningskoden skall inte kunna pÄverka dessa faktorer negativt. Ansvarigheten ser vi som det begrepp som primÀrt skall genomsyra revisorns samt styrelsens och bolagsledningens arbete, för att sÀkerstÀlla att den information som bolagen publicerar Àr korrekt och tillförlitlig.

Drivkrafter för ett revisorsbyte Àr en aktuell frÄga dÄ revisorsbyten har blivit allt vanligare och Äsikterna om de bakomliggande drivkrafterna gÄr isÀr mellan forskare. Syftet med uppsatsen Àr att förklara de drivkrafter som, av frivillig karaktÀr, leder till att en revisor vÀljer att avsÀga sig en klient samt till att en klient vÀljer att byta revisor. Studien grundas pÄ tidigare forskning och befintlig teori kring revisorsbyten. DÄ mÄlet varit att finna drivkrafter, bÄde utifrÄn revisorers och utifrÄn klienters perspektiv, Àr studien upplagd som en sammanstÀllning av tvÄ skilda kvantitativa enkÀtundersökningar dÀr revisorernas och klienternas drivkrafter undersökts var för sig. TeorigenomgÄngen skildrar olika drivkrafter som leder till ett revisorbyte, alltifrÄn revisorns strÀvan att avancera karriÀrmÀssigt till att klienten upplever revisorns arvode som för högt. Dessa drivkrafter testas för att se om det finns belÀgg för de olika drivkraftshypoteserna eller om de gÄr att förkasta.

Revisorer utgÄr ofta frÄn vÀsentlighetsbelopp nÀr de ska faststÀlla vad som Àr vÀsentligt att granska i ett företag. VÀsentlighetsbeloppet faststÀlls individuellt för varje företag som granskas. Revisionslagstiftningen reglerar inte berÀkningen av vÀsentlighetsbelopp genom nÄgon lag som beskriver hur berÀkningen ska utföras. Det finns för stora skillnader, mellan företag och branscher, som pÄverkar vad som Àr vÀsentligt för att de ska kunna generaliseras till en allmÀn lag. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur revisionsbyrÄers struktur och revisorers erfarenhet pÄverkar berÀkningen av ett vÀsentlighetsbelopp.

Vid vÀrdering av omsÀttningstillgÄngar Àr varulagret en av de poster som orsakar de största vÀrderingsproblemen. I handelsföretag Àr vÀrdering av varulagret den post som pÄ grund av sin storlek pÄ ett vÀsentligt sÀtt pÄverkar företagets resultat och stÀllning. DÀrmed blir det viktigt att denna post ger en rÀttvisande bild av företagets verksamhet. Det finns en rad olika vÀrderingsmetoder att tillÀmpa för att faststÀlla varulagrets vÀrde. Varje enskild vÀrderingsmetod bygger pÄ olika antaganden som dÀrmed ger olika vÀrdering av varulagret.  DÄ det Àr Ärsredovisningen som ligger till grund för granskningen blir denna en sjÀlvklar del att ocksÄ titta nÀrmare pÄ.

Ett företags finansiella rapporter och interna system ska granskas oberoende av en revisor och granskningen ska utmynna i en revisionsberĂ€ttelse. För företag Ă€r det vĂ€rdefullt att erhĂ„lla en ren revisionsberĂ€ttelse dĂ„ en oren skapar bekymmer för företaget, i form av misstro mot det frĂ„n utomstĂ„ende intressenter.Ämnet opinion shopping berör frĂ„gan om det Ă€r möjligt för företag att ?byta sig till? en önskvĂ€rd revisionsberĂ€ttelse, och knyter samman dels företags incitament för att byta sig till en önskvĂ€rd revisionsberĂ€ttelse samtidigt som det ifrĂ„gasĂ€tter revisorernas oberoende och revisionskvaliteten. Tidigare studier om opinion shopping har visat att motivet till det finns, men de flesta studier har kommit fram till att försök till opinion shopping misslyckas och efterföljande revisorer agerar oberoende.Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det finns indikationer att opinion shopping förekommer i Sverige. Ämnet har studerats frĂ€mst i USA och pĂ„ grund av skillnader mellan lĂ€nderna Ă€r det intressant att undersöka den svenska revisionsmarknaden.