Den historiska utvecklingen av redovisningen kÀnnetecknas av tvÄ olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats Ät olika hÄll eftersom de bygger pÄ tvÄ olika civilrÀttsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfÀrdat ett antal bolagsrÀttsliga direktiv. Det mest grundlÀggande av dessa, det fjÀrde, innehÄller ett krav pÄ att Ärsredovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets stÀllning och resultat. Eftersom det inte finns nÄgon definition pÄ vad en rÀttvisande bild innebÀr har begreppet fÄtt en varierande tolkning i de olika lÀnderna.

Den historiska utvecklingen av redovisningen kÀnnetecknas av tvÄ olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats Ät olika hÄll eftersom de bygger pÄ tvÄ olika civilrÀttsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfÀrdat ett antal bolagsrÀttsliga direktiv. Det mest grundlÀggande av dessa, det fjÀrde, innehÄller ett krav pÄ att Ärsredovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets stÀllning och resultat. Eftersom det inte finns nÄgon definition pÄ vad en rÀttvisande bild innebÀr har begreppet fÄtt en varierande tolkning i de olika lÀnderna.

År 1983 blev kravet om revisionsplikt lagstadgat för samtliga aktiebolag i Sverige. Motivet bakom revisionspliktens införande var möjligheterna att kunna motverka ekonomisk brottslighet i smĂ„ bolag. Idag Ă„tgörs ingen skillnad mellan revisionen i smĂ„ och stora aktiebolag, och Sverige utgör dĂ€rmed ett av de fĂ„tal lĂ€nder som inte valt att utnyttja den möjlighet att undanta smĂ„ bolag frĂ„n revisionsplikten som framgĂ„r av EU:s fjĂ€rde bolagsrĂ€ttsliga direktiv. Dock har debatten nu vĂ€ckts till liv och gĂ„r pĂ„ högvarv huruvida det Ă€r motiverat att försvara revisionsplikten i dessa bolag. Systemet i Sverige Ă€r uppbyggt pĂ„ lagar och regler, dĂ€r revisionen fungerar som ett kontrollverktyg för att sĂ€kerstĂ€lla att dessa efterlevs.

Gasellföretag har en snabb tillvÀxt under en kort tidsperiod men trots en snabb tillvÀxt försÀtts en del av företagen i konkurs efter att de erhÄllit utmÀrkelsen till gasellföretag. Tidigare forskning tyder pÄ att revisorer som arbetar pÄ en Big 4 revisionsbyrÄ Àr mer trÀffsÀkra vid utgivandet av revisonsberÀttelser Àn de revisorer som arbetar pÄ andra revisionsbyrÄer. Tidigare forskning visar ocksÄ pÄ att auktoriserade revisorer Àr mer trÀffsÀkra vid utgivandet av revisionsberÀttelser Àn godkÀnda revisorer.Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga och förklara revisorns trÀffsÀkerhet av den sista revisionsberÀttelsen i gasellföretag som försatts i konkurs. Vidare vill vi analysera vilken typ av revisor som Àr mest trÀffsÀker vid utgivandet av en oren sista revisionsberÀttelsen till gasellföretag som försÀtts i konkurs.Genom en deduktiv ansats kommer vi testa befintliga teorier för att sedan antingen förkasta eller acceptera hypoteser och genom en kvantitativ metod kommer vi samla in sekundÀrdata till undersökningen.VÄrt resultat visar att revisorns trÀffsÀkerhet vid utgivandet av revisionsberÀttelser inte beror pÄ vilken revisionsbyrÄ denne arbetar pÄ eller vilken examensnivÄ revisorn uppnÄtt. Det som istÀllet kan ha betydelse för om ett konkursdrabbat gasellföretags sista revisionsberÀttelse blir ren eller oren Àr företagets soliditet..

AimThe purpose of this study has been to examine attitudes towards dance in a broad sense, among Swedish schoolchildren. The study has been done with three different questions in mind: What do pupils think and express about dance? Are there any differences in attitude towards dance between girls and boys? And how do the pupils relate to gender conceptions in connection to dance illustrations?MethodEight pupils 12 ? 14 years of age have been interviewed separately during physical education lessons. During parts of the interviews dance illustrations were used in order to encourage the pupils in their discussions, especially when asked to relate to dance and gender conceptions. The statements have been interpreted from a gender theoretical perspective.ResultsMy interview study shows that male pupils to a larger extent than female pupils inhabit hostile feelings towards dance as part of physical education lessons.

En revisor som vid fullgörande av sitt uppdrag uppsÄtligen eller av oaktsamhet skadar de bolag han reviderar Àr skadestÄndsansvarig. Det ansvar som föreligger vid ett skadestÄnd kan delas upp mellan revisorsansvar och konsultansvar. För den verksamhet som faller under begreppet revisionsverksamhet mÄste revisorn teckna en ansvarsförsÀkring. Utbudet pÄ den obligatoriska ansvarsförsÀkringen Àr begrÀnsat. Utöver ansvarsförsÀkringen kan en tillÀggsförsÀkring tecknas för det som faller utanför revisionsverksamheten.

Idag finns krav pÄ att alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, ska ha en kvalificerad revisor. Anledningen Àr i första hand för att bekÀmpa ekonomisk brottslighet. Svenskt NÀringsliv tillsammans med den borgerliga alliansen föreslÄr nu att kravet pÄ revisionsplikt för smÄ aktiebolag ska försvinna. Motivet anses vara att underlÀtta för de mindre aktiebolagen.Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka vilka konsekvenser, med avseende pÄ kostnader, tid, kunskap och tillförlitlighet, ett avskaffande av revisionsplikten skulle innebÀra för smÄ företag, utifrÄn kreditgivares, revisorers och Skatteverkets agerande vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten.TillvÀgagÄngssÀttet har varit att genomföra intervjuer med tvÄ revisorer, tvÄ bankchefer samt en specialist pÄ Skatteverket. Dessa intervjupersoner utgör de intressenter som vi tror kommer ha störst pÄverkan pÄ företagen.Undersökningen visar att ett avskaffande av revisionsplikten skulle kunna innebÀra förenklingar för företagen med avseende pÄ t.ex.

Syfte: Att redogöra för ett antal av den nuvarande revisionspliktens effekter. Att diskutera lÀmpligheten och effektiviteten med att revisorer Àr Älagda uppgifter för att begrÀnsa ekonomisk brottslighet. Att undersöka hur stor inverkan revisorn har för att öka smÄföretagarnas incitament att vara laglydiga. Metod: Det metodologiska angreppssÀttet i examensarbetet har huvudsakligen varit abduktivt. VÄra primÀrdata baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer genomförda med respondenter frÄn vÄra utvalda intressenter.

Revision innebÀr att kritiskt granska, bedöma samt uttala sig om ett företags finansiellainformation. Det Àr revisorns roll att utföra detta granskningsarbete och dÀrmed kvalitetssÀkrainformationen gentemot företagets intressenter. Hur detta arbete bedrivs kan ses som en process,vilken startar med att en planering av revisionsarbetet sker och följs dÀrefter utav sjÀlvagenomförandet (granskningen) dÀr efter följer rapportering av vad som framkommit underrevisionen. Löpande skall Àven revisionen dokumenteras med sÄdan noggrannhet att revisornsarbete kan bedömas i efterhand.Det Àr viktigt att revisionsarbetet hÄller en hög nivÄ vilken i sin tur mÄste övervakas.RevisorsnÀmnden Àr en statlig myndighet vilken avser att just kontrollera Sveriges godkÀnnandeoch auktoriserade revisorer genom att bedriva kvalitetskontroller samt tillsyner. En del i derastillsynsverksamhet Àr den systematiska och uppsökande tillsynen (SUT), vilken genomföras pÄutav dem sjÀlva utvalda riskgrupper.

Ett undantag frÄn revisionsplikten infördes för mindre aktiebolag den 1 november 2010, som berör ungefÀr 70 % av de svenska aktiebolagen eller 250 000 bolag. Vid kreditgivningen behöver bankerna information för att minska risken och vikten vid att informationen stÀmmer Àr stor. Revisorn Àr ett sÀtt för att bekrÀfta informationen och öka trovÀrdigheten för rÀkenskaperna. Detta ledde till vÄr problemformulering: FörÀndras trovÀrdigheten i ett bolags finansiella rapporter om aktiebolaget vÀljer bort revisionen? Vilka konsekvenser fÄr det för bolagen i relation till bankerna?Syftet Àr att fÄ en bild av om trovÀrdigheten hos ett bolag förÀndras dÄ de vÀljer bort revisionen och vilka konsekvenser det kan fÄ.Studien har en deduktiv ansats, vilket innebÀr att vi började med datainsamling och teorier.

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ enskilda revisorers uppfattning om penningtvÀttslagens eventuella pÄverkan pÄ revisorns arbete och kundrelation. Dessutom undersöker uppsatsen enskilda revisorers syn pÄ om de anser att de har förutsÀttningarna som krÀvs för att följa penningtvÀttslagen. Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod. Fem revisorer med lÄng erfarenhet inom revisionsbranschen har blivit intervjuade och dÀrmed bistÄtt med sina Äsikter.Enligt lag (2009:62) om ÄtgÀrder mot penningtvÀtt och finansiering av terrorism Àr revisorer skyldiga att granska och anmÀla transaktioner som kan misstÀnkas vara penningtvÀtt eller finansiering av terrorism. Revisorerna Àr Àven skyldiga att ha god kundkÀnnedom, vilket bland annat innebÀr att de skall göra noggranna identitetskontroller.

Sverige var som nÀst sista land i den europeiska unionen att avskaffa den lagstadgade revisionsplikten vilket skedde den 1 november 2010. Detta har inneburit en förenkling för SME företag i form av kostnadsbesparingar. Den effekt som har visats Àr att en klar majoritet av nystartade företag har valt att inte anvÀnda sig av revisor medan en majoritet av redan etablerade företag vÀljer att ha kvar revisorn.I dagslÀget Àr det fortfarande lÄn frÄn bank som Àr den största finansieringskÀllan för SME företag. Det Àr frÀmst de fyra storbankerna Handelsbanken, Swedbank, Nordea och SEB som stÄr för den största utlÄningen och Handelsbanken och Swedbank har den tydligaste marknadsinriktningen mot SME företag. Enligt teorin Àr den viktigaste faktorn vid en kreditbedömning företagets ÄterbetalningsförmÄga.

De senaste Ären har vÀrderingsmetoden vÀrdering till verkligt vÀrde blivit mycket kritiserad. Bland annat anses vÀrderingsmetoden ge allt för stort utrymme för en företagsledning att manipulera de finansiella rapporterna. Uppsatsen behandlar dÀrför hur vÀl företag följer upplysningskraven som de ska följa nÀr de vÀrderar tillgÄngar och skulder till verkligt vÀrde enligt den internationella redovisningsstandarden IFRS 13 (International Financial Reporting Standard) samt revisorns uttalande i revisionsberÀttelsen gÀllande företagens efterlevnad av upplysningskraven. Detta görs för att studera om upplysningskraven efterföljs och i de fall dÄ företagen inte följer upplysningskraven huruvida revisorn gör ett modifierat uttalande i revisionsberÀttelsen. Urvalet för studien Àr samtliga företag noterade pÄ Stockholmsbörsen, Nasdaq OMX Stockholm, inom skogs-, fastighets- och banksektorn Är 2012 och Är 2013.

Inledning: Vilken position en revisor innehar kan bero pÄ ett flertal faktorer. Bland annat styrs revisorns position av revisionsbyrÄns krav och demografi. Revisorns identitet Àr ocksÄ nÄgot som kan pÄverkas av en rad olika faktorer, vilka skapar incitament för att revisorn identifierar sig med revisionsbyrÄn, klientföretaget eller professionen. DÄ det Àven har visat sig att relationer inom revisionsbyrÄn, klientföretaget eller professionen kan pÄverka revisorns position, Àr det dÄ möjligt att det finns en samvariation mellan revisorns identitet och position? Problemformulering: Vilka faktorer pÄverkar revisorns position och identitet? Hur samvarierar revisorns identitet och uppnÄdda position? Syfte Syftet med denna uppsats Àr att förklara vilka faktorer som pÄverkar revisorns position och dess identitet samt hur revisorns identitet och position samvarierar.

Denna uppsats syftar till att ge en redogörelse för de grundsatser som ligger till grund för culpabedömningen i samband med revisorns skadestÄndsansvar enligt ABL samt tillÀmpningen av dessa. Enligt 29 kap 2 § ABL, med hÀnvisning till 29 kap 1 § ABL, ska en revisor som under fullgörandet av sitt uppdrag, av oaktsamhet eller uppsÄtligen, skadar bolaget ersÀtta skadan. Revisorns skadestÄndsansvar delas in internt och externt ansvar med den Ätskillnaden att det vid externt ansvar, som syftar till att skydda tredjeman, krÀvs att revisorn brutit mot ABL, tillÀmplig lag om Ärsredovisning eller bolagsordning. Oaktsamhets-bedömningen bygger pÄ culparegeln varpÄ antingen en fri culpabedömning eller en normativ culpabedömning aktualiseras. Utöver detta finns det enligt Dahlman, konkurrerande culpakriterier som anvÀnds av svenska domstolar i deras avgöranden i skadestÄndsmÄl.