Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka förvÀntningar som företag har pÄ revision samt vad revisorerna faktiskt gör för att pÄ sÄ sÀtt kunna ta reda pÄ om det förekommer ett förvÀntningsgap. Vi har ocksÄ som delsyfte att undersöka vilka ÄtgÀrder som skulle kunna minska ett eventuellt förvÀntningsgap.För att samla in data till vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvalitativ intervjuundersökning dÀr vi har genomfört individuella besöksintervjuer med företagsrepresentanter och revisorer. Undersökningen har begrÀnsats till företag som ligger i intervallet 50 ? 200 anstÀllda i KarlstadomrÄdet.De undersökta företagen upplever revision som en trygghet och revisorn fÄr ofta utgöra bollplank för de eventuella frÄgor som man har. NÀr det gÀller ett eventuellt förvÀntningsgap Àr vÄr slutsats att nÄgot sÄdant inte existerar i nÄgon större omfattning.

Revisorn stÄr inför ett fundamentalt dilemma, dÀr oberoende mÄste prioriteras under revisionen samtidigt som konsulttjÀnster utgör en viktig inkomstkÀlla och krÀver en god relation till klienten. Detta dilemma kan vara extra problematiskt i smÄ bolag eftersom risken för socialt beroende antas vara större nÀr fÀrre individer Àr involverade. Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur revisorer resonerar kring grÀnsen mellan rÄdgivning och revision i smÄ bolag. För att uppnÄ syftet med studien har sju revisorer intervjuats och materialet har studerats utifrÄn social identitetsteori. Resultaten indikerar att revisorer för smÄ bolag har stark identifikation med klienten, vilket kan göra att deras oberoende riskerar att nedprioriteras till förmÄn för klientens behov.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om revisionsplikten för smĂ„ och mikro AB bör finnas kvar eller inte. Inom den Europeiska Unionen (EU) Ă€r det endast Sverige och Malta som i nulĂ€get har plikten kvar fullt ut. För att fĂ„ en uppfattning om vad debatten handlar om har vi i första hand studerat aktuella artiklar. Vi har Ă€ven anvĂ€nt oss av tvĂ„ olika forskarrapporter inom omrĂ„det och litteratur. Åsikter i debatten har vi Ă€ven tagit del av genom sju stycken olika intervjuer med anstĂ€llda hos banker, Skatteverket, revisionsbyrĂ„er och Ă€gare i smĂ„ och mikro AB.

Vi har undersökt Ă„lder och erfarenhets pĂ„verkan pĂ„ revisorers risk- och vĂ€sentlighetsbedömning. Tidigare studier om risktagande och dess relation till Ă„lder och erfarenhet har visat blandade resultat, somliga forskare menar att det finns en positiv korrelation medan andra menar det motsatta. Denna uppsats grundas pĂ„ en casestudie som har utförts pĂ„ Ă„tta svenska revisorer. Åldersspannet bland revisorerna i studien Ă€r 24 till 67 Ă„r. UtifrĂ„n ett fiktivt företag har revisorerna tagit fram ett vĂ€sentlighetsbelopp, samt bedömt vilka riskomrĂ„den som finns i resultat- och balansrĂ€kningen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om miljöredovisningen blir mer trovÀrdig om den blivit granskad av en revisor och om denna ökade trovÀrdighet skÀnker legitimitet till organisationen.Undersökning grundar sig pÄ en jÀmförande fallstudie om tvÄ företag. Undersökningspersonerna bestÄr huvudsakligen av intressenter eftersom det Àr intressenternas synvinkel vi studerar. Data har vi införskaffat genom telefonintervjuer. Vi har efter den empiriska undersökningen kommit fram till följande: Företaget kan erhÄlla legitimitet tack vare en trovÀrdig miljöredovisning men denna trovÀrdighet skapas inte genom en revision. Det inte Àr pÄ grund av brist pÄ förtroende för revisorn eller denna yrkesverksamhet som miljöredovisningen inte blir mer trovÀrdig tack vare en revision.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ förstÄelse för svenska auktoriserade revisorers instÀllning och förhÄllande till revisionsutskott. MÄlet Àr ocksÄ att klarlÀgga vilken betydelse revisionsutskotten, enligt revisorn, har pÄ den svenska kapitalmarknaden och i det svenska nÀringslivet. Ytterligare ett syfte med studien Àr att undersöka om revisorerna anser att revisionsutskotten bidrar till ökad tillit och ett ökat förtroende pÄ den svenska kapitalmarknaden. Metoden som har anvÀnts har en kvalitativ inriktning med en induktiv ansats. Informationen till studien samlades in genom semistrukturerade telefonintervjuer med svenska auktoriserade revisorer.

I ett företag finns fyra bolagsorgan; bolagsstÀmman, styrelsen, vd:n och revisorn. I aktiebolagslagen (ABL) sammanfattas de olika organens uppgifter och ansvar för att förebygga maktmissbruk. Fokus i denna uppsats Àr bolagsorganet styrelsen, som tillsÀtts pÄ bolagsstÀmman av företagets aktieÀgare. Styrelsen ansvarar för förvaltningen av företag, dÀribland tillsÀtta och avskeda vd:n. Enligt ABL ska alla aktiebolag ha en styrelse men trots det finns skillnader mellan styrelser, bland annat beroende pÄ företagets storlek.

SyfteSyftet med denna studie Ă€r att förklara hur auktoriserade revisorer upplever att de senaste förĂ€ndringarna inom revisionsbranschen pĂ„verkat samhĂ€llsnyttan av revision.Metod En kvantitativ undersökning genomfördes via en elektronisk enkĂ€t som skickades ut till svenska auktoriserade revisorer, varpĂ„ en statistisk analys av 130 svar var möjlig.Resultat Resultatet visade att medlemmarna av den svenska revisorsprofessionen Ă€r enade. Revisorer identifierar sig bĂ„de professionellt och organisatoriskt. Svenska revisorer upplever att rĂ„dgivning Ă€r positivt för samhĂ€llsnyttan, de upplever Ă€ven att ISA har en positiv inverkan pĂ„ samhĂ€llsnyttan. Äldre revisorer Ă€r dock negativa till internationella regelverk. En stark revisorsidentitet visade sig vara avgörande för uppfattningen om förĂ€ndring ökar eller minskar samhĂ€llsnyttan.Praktiskt bidrag och sociala aspekter Studien har visat att professionell identitet och organisatorisk identitet kan mĂ€tas som ett samlat begrepp, kallat revisorsidentitet.

I uppsatsen undersöks omfattningen av revisorns ansvar för vÄrdslös revision av ett aktiemarknadsbolags Ärsredovisning, och dÀrefter analyseras ansvarets omfattning i förhÄllande till lagstiftningens ÀndamÄl och sammanhang. Revisorns roll Àr att via revision granska att redovisningen hÄller den kvalité som krÀvs, vilket i sin tur Àr viktigt för investerarnas förtroende och skydd. Detta bidrar till marknadernas effektivitet och funktion samt till samhÀllsekonomisk vinst. Att revisorns granskning omfattas av en skadestÄndssanktion har som frÀmsta syfte att motivera en aktsamhetsnivÄ som bidrar till uppfyllandet av dessa mÄl.Revisorn kan alltsÄ bli skadestÄndsskyldig om denne inte genomfört revisionen i enlighet med god revisionssed. För ansvar krÀvs bland annat att skada uppstÄtt, och att det föreligger adekvat kausalitet mellan den vÄrdslösa revisionen och skadan.

En revisors arbete regleras av en mĂ€ngd olika lagar, regler och rekommendationer. År 1999 lagstiftades anmĂ€lningsplikten, vilket innebĂ€r att en revisor som misstĂ€nker ett ekonomiskt brott ska anmĂ€la detta. Tidigare kunde revisorer inte agera mot oegentligheter och fel som de upptĂ€ckte i och med sitt revisionsarbete pĂ„ grund av tystnadsplikten. AnmĂ€lningsplikten innebĂ€r ett avsteg frĂ„n tystnadsplikten som av mĂ„nga anses vara en av revisorns viktigaste regler. Ett av skĂ€len till att nya regler togs in i aktiebolagslagen var kampen mot ekonomisk brottslighet.

Revisioner anvÀnds för att avgöra om verksamheter och deras resultatutfall överensstÀmmer med planerade ÄtgÀrder, om ÄtgÀrderna har genomförts pÄ ett effektivt sÀtt och om de Àr anvÀndbara för att uppnÄ mÄlen. För att undersöka om företaget uppfyller dessa punkter krÀvs det att en revisor utför en revision och bland annat intervjuar nyckelpersoner pÄ företaget om deras arbetsomrÄden. Den hÀr studien fokuserar pÄ revisionsintervjuer pÄ ett livsmedelsföretag frÄn revisorns synvinkel. Syftet var att undersöka hur en revisor kan underlÀtta kommunikationen med anstÀllda, och ett andra syfte var att författarna skulle utföra en internrevision Ät livsmedelsföretaget Osterlén AB i Vellinge. Det utfördes tvÄ kvalitativa intervjuer med livsmedelsinspektörer för att fÄ en uppfattning om hur de bemöter och hur de bemöts av personal pÄ livsmedelsföretag som revideras.

Att arbeta som kriminalvÄrdare kan verka bÄde spÀnnande och farligt. MÄnga mÀnniskor Àr nog av uppfattningen att det endast Àr stora starka mÀn som Àr mest lÀmpade för den typen av arbete. Hur Àr det egentligen dÄ att vara kvinna och arbeta inom KriminalvÄrden? Tidigare forskning om kvinnliga kriminalvÄrdare visar att sÀkerhetsupplevelsen i mÄnga fall Àr relaterad till utrustning och att bemötandet kvinnorna fÄr uppleva Àr kopplat till nedvÀrdering, bÄde frÄn intagna och kollegor. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att synliggöra hur kvinnliga kriminalvÄrdare upplever sin sÀkerhet i sin yrkesutövning.

1 januari, 2004 infördes den nya revisionsstandarden (RS) som Ă€r en översĂ€ttning av ISA, med hĂ€nsyn tagen till svensk lagstiftning. RS innebĂ€r flertalet nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förĂ€ndrats genom att revisorn numera skall granska och uttala sig om fler förhĂ„llanden Ă€n tidigare.Syftet med denna uppsats Ă€r att redogöra för revisorers och företagares syn pĂ„ införandet av revisionsstandarden. Detta görs i form av en fallstudie med koncentration pĂ„ tre utvalda RS (RS 402, 501, 570). Öhrlings Price Water House Coopers Ă€r representant för revisionsperspektivet och Vattenfall samt E.ON Ă€r representanter för företagsperspektivet.

En vÀl fungerande intern kontroll leder till att misstag i ett företags rutiner lÀttare upptÀcks innan de kan orsaka vÀsentliga fel i den ekonomiska informationen som finns pÄ marknaden.Intern kontroll har med tiden fÄtt en allt större betydelse för revisionen. En revision Àr begrÀnsad av resurserna i tid och av kostnaderna. PÄ grund av detta Àr det inte möjligt för en revisor att granska alla processer i ett företag utan revisorn mÄste koncentrera granskningen sÄ att revisionen blir sÄ effektiv som möjligt. Som teoretisk referensram för intern kontroll har vi valt att anvÀnda oss av COSO-modellen som Àr ett internationellt erkÀnt ramverk för intern kontroll. Intern kontroll bestÄr enligt COSO av flera olika kontrollkomponenter som tillsammans samverkar för att uppnÄ en god intern kontroll.

Syftet med uppsatsen var att förklara vilka avvikelser frÄn redovisningsrekommendationer som företag gör samt om det Àr vanligt förekommande att företagen medvetet avviker frÄn rekommendationerna. Vi gjorde en dokumentstudie med utgÄngspunkt frÄn sekundÀrdata i form av Ärsredovisningar frÄn aktiebolag i Sverige. I dokumentstudien pÄtrÀffades en avvikelse frÄn redovisningsrekommendationerna vilket medförde att nÄgon statiskt analys inte kunde göras. Syftet med uppsatsen Àndrade inriktning dÄ vi ville förstÄ varför avvikelser frÄn redovisningsrekommendationer i obetydlig grad figurerar och förklara varför man följer rekommendationerna utan att avvika nÀr möjligheten finns. Undersökningen Àndrades frÄn en deduktiv till en induktiv ansats.