Syftet med arbetet var att undersöka hur klasslärare i år 1-3 upptäcker dyslexi hos sina elever samt vilka arbetssätt och läsinlärningsmetoder de tillämpar i klassrummet för att hjälpa eleverna.För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ ansats, där semistrukturerade djupintervjuer fördes med fyra klasslärare. En innehållsanalys ledde fram till resultatet, som presenterades i form av ett kodschema. Resultatet visade att samtliga informanter upptäckte dyslexi hos sina elever genom de symptom som hör till vanliga kännetecken på dyslexi. En av informanterna använde sig även av välskrivning för att identifiera problematiken. Vad gäller arbetssättet utgjorde lästräning en central insats hos samtliga informanter.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall på vilket sätt som specialpedagogik tillämpas på en gymnasieskola i Litauen. Hur agerar pedagogerna i klassrumssituationen när det även förekommer en elev med en fysisk funktionsnedsättning och som följer samma kurs som övriga elever. Hur initieras specialpedagogiska insatser eller åtgärder och har elev och föräldrar kunnat ta aktiv del i hur åtgärderna skall utformas? Vad är specialpedagogernas roll i elevarbetet och i lärarkåren när det gäller elever med en fysisk funktionsnedsättning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har jag samlat in kvalitativa data som sedan har bearbetats med en hermeneutisk ansats.

I detta arbete belyser jag den interaktiva tavlans användningsområde i två svenska skolor, samt beskriver hur den används i andra länder som exempelvis Storbritannien. Syftet var även att undersöka på vilka punkter den skiljde sig från en vanlig whiteboard och även vilka problem som kunde uppstå vid användningen av den interaktiva tavlan i undervisningen. Undersökningen i de svenska skolorna genomfördes i form av en intervju med sex lärare som alla använde den interaktiva tavlan i sin undervisning. Kontakten med lärarna inleddes via brevväxling per e-post och avslutades med en telefonintervju.Resultatet visar att den interaktiva tavlan främst användes till att visa bilder och animationer som ett komplement till skolans traditionella whiteboard eftersom den interaktiva tavlan kändes för onaturlig att skriva på. Alla lärare i undersökningen betonade dock att den interaktiva tavlan fått ett positivt mottagande av eleverna, där interaktiviteten och användningen av bilder och ljud som tillfördes till undervisningen sågs som den största styrkan tillsammans med möjligheten att kunna stå framför klassen och styra datorn.

Utbildningen i idrott och hälsa ger möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar i ett mångkulturellt och internationellt samhälle (Lpo 94). Fotboll har länge varit den sport som på allvar har bidragit till att föra samman olika kulturer med varandra för deras gemensamma kärlek till sporten. Överallt i världen, oberoende av etnicitet och religioner, har människor samlats för att ta del av spelet. Men hur ser det ut i skolan? Utbudet av världens största sport är givetvis stort även i skolan eftersom efterfrågan kräver det.

Syftet med vår undersökning är att studera inställningen hos elever i årskurs 9 när det gäller läsningen av skönlitteratur och framförallt klassisk litteratur och hur deras läsning påverkas av presentationen av den litterära kontexten i ett klassiskt verk. Analysen genomfördes i två steg eftersom presentationen av litteraturen som eleverna skulle läsa låg på två olika nivåer. Vi ville ta reda på hur skillnaden av läsupplevelsen var när en klass fick omfattande information om författaren och verket. Den andra klassen fick enbart ta del av texten och först efter genomförandet av enkäterna och intervjuerna fick de en presentation av författaren, verket och tiden då det skrevs. Vi genomförde en kvalitativ och kvantitativ undersökning baserade på enkäter och intervjuer.

Syftet med den här undersökningen är att titta närmare på hur läraren arbetar med skönlitteraturen och hur ett medvetet arbete med utgångspunkt från skönlitteraturen kan stimulera såväl läslusten som läsförståelsen. Vidare vill jag undersöka om det går att se några skillnader pojkar respektive flickors fokusering kring innehållet i de olika texterna. Undersökningen gjordes i fjärdeklass under våren 2005. Klassen bestod av tjugotre elever varav sex ligger som grund för den här undersökningen. För att ta reda på detta har jag gjort intervjuer med elever samt en lärare.

Sammanfattning I den här rapporten har vi undersökt sex lärares uppmuntrande av resonemang under matematiken med extra fokus på algebra. Lärarna undervisar årskurserna 5-7. Syftet var att se vilka resonemang som lärarna uppmuntrar till i matematiken och hur de introducerar algebra för eleverna. Vi har i rapporten utgått från två typer av resonemang nämligen det imiterande och det kreativa. Med det imiterande resonemanget menas att eleverna plagierar en metod som visats för dem av läraren, läroboken eller liknande.

Hur fungerar lärandet? Det är det fråga som jag reflekterar över varje gång jag träffar elever eller funderar kring hur jag skall lägga upp ett nytt arbetsområde. En viktig fråga som jag i relation till mitt kommande profession vill ha svar på. Hur ser religionskunskapslärarens tankar om vald pedagogik och metodik ut? De frågeställningar som kommer att vara ledande i man uppsats är följande: - Hur viktigt är det dialogiska samspelet i klassrummet för elevens lärande? - Existerar det dialogiska klassrummet i realiteten? - I vilken grad reflekterar religionskunskapsläraren kring elevens lärandeprocess? För att utföra detta arbete har jag använt mig av empirisk metod i form av både enkät och intervju.

Syftet med detta examensarbete är att föreslå åtgärder för att uppnå minskade kostnader för förrådshållningen vid Kappa Kraftliner Piteå. Åtgärderna skulle omfatta förslag på hur de förrådsförda artiklarna ska klassificeras. En modell för förrådsstyrning, baserad på artikelklassificeringen, skulle sedan tas fram. För att uppnå syftet har litteraturstudier inom ämnet gjorts och berörd och kunnig personal vid Kappa Kraftliner har intervjuats. En uppfattning av de förrådsförda artiklarna har skapats genom intervjuer samt observationer.

Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka språkutveckling med hjälp av musik och rytmik på två skolor i Skåne. Den ena skolan har profilklass med musikinriktning och den andra har inga profilklasser. Vi har medvetet valt två olika skolor för att se om det skiljer sig i användandet av musik som ett didaktiskt verktyg. Som lärarstuderande vill vi veta hur både barn och pedagoger tänker kring ämnet samt hur de använder musik och rytmik i verksamheterna. Musik är och har alltid varit ett högst aktuellt ämne och vi menar att detta påverkar varje människa på ett eller annat sätt.

Det här arbetet syftar till att fördjupa min kunskap så att jag kan avgöra hur jag skall lägga upp min undervis-ning i svenska. Jag vill undervisa så att eleverna möts av respekt, känner trygghet och kan utvecklas till har-moniska människor, samt bevarar och utvecklar sin lust att lära. För att fördjupa min kunskap återvänder jag i denna litteraturstudie till källor som inspirerat mig under lärar-utbildningen. Jag arbetar utifrån teserna att dessa inspirationskällor har en gemensam teoretisk grund, och att denna grund måste få metodiska konsekvenser. Jag presenterar under rubrikerna "Människosyn", "Kunskapssyn" och "Språksyn" de grundläggande synsätt som författarna till litteraturen uttrycker.

Syftet med undersökning har varit att ta reda på idrottslärarens kunskap om och förhållningssätt till ätstörningar bland elever. Vilken kunskap anser idrottslärare sig ha om ätstörningar?Har skolan någon handlingsplan för elever med ätstörningar?Hur agerar idrottslärare mot elever som visar tecken på ätstörningar?Finns det någon skillnad på hur lärarna uppfattar sin kunskap och med antalet år de har jobbat? MetodJag har använt mig av en kvantitativ metod och i denna studie enkäter med både öppna och slutna svarsalternativ. Enkäterna besvarades av 72 lärare från hela landet. Urvalet av lärarna skedde genom ett bekvämlighetsurval, där datainsamlingen gjordes under ett Idrotts- och Hälsokonventet på GIH i Stockholm och till idrottslärare som arbetade i Stockholmsområdet. Sammanställningen av enkäterna har bearbetats i Microsoft Excel och statistikprogrammet SPSS. Resultat37 av lärarna instämmer i de delvis har bra kunskaper kring ätstörningar.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur man i skolan nyttjar elevers kunskaper och livserfarenheter från religionernas värld. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i religionsämnet på antingen grundskolans senare år eller på gymnasiet. Tre av de intervjuade lärarna var verksamma på grundskolans senare år och en lärare på gymnasiet. De läroplaner jag använt mig av är Läroplan för grundskolan 2011 och Läroplan för gymnasiet 2011. Resultatet av dessa intervjuer visade att lärarna ser på mångkulturen i skolan som någonting berikande och elevernas kunskaper om religioner som ett välkommet inslag i undervisningen.

Detta examensarbete har vägletts av följande syfte och frågeställning: Genom att undersöka hur lärare i tre F-6 skolor uppfattar arbetsmaterialet MultiMatte, syftar studien att söka spegla lärares uppfattningar om arbetsmaterialet ?MultiMatte? ur ett didaktiskt perspektiv.Kvalitativa intervjuer har sedan genomförts med sex stycken lärare. Inspirerade av den reflexiva intervjun har vi analyserat och tolkat lärarnas uppfattningar om MultiMatte och på så vis uppmärksammat deras åsikter. Lärarnas uppfattningar har sedan analyserats, först med hjälp av den lodräta analysen och därefter den vågräta analysen. Svaren har sedan kategoriserats in i tre områden som beskrivits och rubricerats som: utmärkande drag hos MultiMatte enligt de intervjuade lärarna, vilka följder får det för lärare som använder sig av MultiMatte i sitt arbete och vilka följder får det för elever som arbetar med MultiMatte.

Denna studie syftar till att belysa lärares syn och tankar kring arbetet med integrering av barn i behov av särskilt stöd. Resultatet är framarbetat utifrån intervjuer med fem lärare i förskolan, grundskolans tidigare år och fritidshem. Alla lärarna ställde sig positiva till integrering vad gällde barn i behov av särskilt stöd i de reguljära verksamheterna. Däremot ansåg många av lärarna att arbetet med integrering var svårt eftersom tids och resursbrist ofta förekom.Det fanns många olika arbetssätt att arbeta med barnen i behov av särskilt stöd och dessa arbetssätt lyfts fram under olika rubriker i resultatet. Vissa arbetssätt var för att underlätta integrering och skapa social gemenskap barnen emellan medan vissa var för att hjälpa barnen i behov av särskilt stöd med själva undervisningen.Ett kapitel i resultatet behandlar även de svårigheter och möjligheter som lärarna upplever med de arbetssätt de använder sig av.