Nåja, vad är en klassiker att läsa, den kan ju vara alldeles
tråkig och dötrist, eller alldeles, alldeles underbar
om
elevers läsning av klassisk litteratur i årskurs 9
Syftet med vår undersökning är att studera inställningen hos elever i årskurs 9 när det gäller läsningen av skönlitteratur och framförallt klassisk litteratur och hur deras läsning påverkas av presentationen av den litterära kontexten i ett klassiskt verk. Analysen genomfördes i två steg eftersom presentationen av litteraturen som eleverna skulle läsa låg på två olika nivåer. Vi ville ta reda på hur skillnaden av läsupplevelsen var när en klass fick omfattande information om författaren och verket. Den andra klassen fick enbart ta del av texten och först efter genomförandet av enkäterna och intervjuerna fick de en presentation av författaren, verket och tiden då det skrevs. Vi genomförde en kvalitativ och kvantitativ undersökning baserade på enkäter och intervjuer. Totalt deltog 42 elever i undersökningen, varav 4 elever intervjuades. I bakgrunden har vi inhämtat information från tidigare forskning kring ungdomars litteraturläsning, receptionsteori och läsmotivation samt förankrat arbetet i styrdokumenten. Litteraturundervisningens mål måste vara att leda eleverna fram till både klassisk och nyskriven litteratur. Vår förhoppning med detta studium var att påvisa att elevernas förståelse för vikten av att läsa klassisk litteratur ökar om de får ta del av den litterära kontexten. Vi kunde dra slutsatsen att vår farhåga besannades och det var att den litterära kontexten inte hade någon större betydelse för eleverna, när det gällde inställningen och motivationen för läsningen av klassiker. De tyckte att klassiker var tråkiga, svårlästa och föga inspirerande att läsa.