I takt med de ökade brytningsdjupen i LKABs underjordsgruvor i Kiruna och Malmberget har även behovet av bergförstärkning, i syfte att upprätthålla säkra och tillgängliga produktionsområden, ökat. För att möta detta har LKAB tagit fram ett förstärkningssystem som bland annat innefattar fiberarmerad Sprutbetong och cementingjuten modifierad Kirunabult. Dessa förstärkningselement måste härda en tid innan önskad förstärkningsfunktion uppnås. I föreliggande rapport redovisas en utredning av den tidiga hållfastheten för tidigare nämnda förstärkningselement.Vad gäller den modifierade Kirunabulten har två serier med utdragningsförsök genomförts. Den första utfördes i hårt berg i Kirunagruvan och den andra i mjuk biotitskiffer i Malmberget.

?.

NCC Construction Sverige AB har i uppdrag att driva ort i LKAB:s gruva i Malmberget. Ortdrivningen omfattar år 2006 cirka 8200 meter ort vilket innebär att 135 000 m2 bergyta ska förstärkas med Sprutbetong. KGS anlitas som underentreprenör för utförande av Sprutbetongförstärkning. Sprutbetong som bergförstärkning är en viktig del i salvcykeln eftersom den tillsammans med bergbultning utgör ett skydd för fortsatt drivning och permanent skydd vid utnyttjande av den färdiga anläggningen. Rapporten beskriver Sprutbetongförstärkningens verkningssätt och viktiga mekaniska egenskaper.

I dagens läge vid användning av Sprutbetong så tas vanligtvis ingen hänsyn till att struktur och materialegenskaper hos Sprutbetong är annorlunda än för motsvarande gjuten betong. Dessa olikheter i struktur och egenskaper beror dels på användningen av acceleratorer, högre cementhalt och en mindre ballaststorlek i Sprutbetongen. Tidigare har mer eller mindre standardiserade recept för Sprutbetongen använts vilket har haft liten variation oavsett de geologiska förutsättningarna. Detta har i vissa fall gett stora konsekvenser t.ex. i form av sprickbildning på grund av krympning.

1999 beslutade riksdagen om 15 nationella miljökvalitetsmål. Miljömål 15 heter God bebyggd miljö och det har ett delmål, nummer 4, som heter Uttag av naturgrus. Delmålet strävar mot att uttaget av naturgrus ska vara högst 12 miljoner ton per år. Detta ska vara uppnått år 2010. Definitionen på naturgrus är: Naturligt sorterad jordart som består av sten, grus och sand och har bildats under eller efter inlandsisens avsmältning.

This thesis is written on behalf of Skanska, Väg- och Anläggning Stockholm Mälardalen, vid Nya Karolinska Sjukhuset i Solna, NKS. The report has resulted in recommendations for the method of soil stabilizations of soil nailing, excavation of slope and fiber reinforced shotcrete, which is the most suitable method from a safety and a cost point at the NKS.The aim of this thesis was to investigate whether fiber reinforced shotcrete increases slope stability, with the focus being on the total stability. The main goal was to investigate which method of soil stabilization is the most suitable for the slopes that are analyzed in this report. Through studying literature, the authors have gained an understanding about the theoretical background for the given problem. Through calculations and analyses of the slopes, safety factors have been acquired.

I LKAB?s gruvor utgörs bergförstärkningen av bergbultning och betongsprutning. Sprutbetongen är armerad med stålfibrer. Eftersom den är magnetisk kan inte magnetseparatorena i verket separera den från malmen. Detta orsakar stora problem senare i förädlingskedjan.

Jag har utfört mitt examensarbete på LKAB i Vitåfors, Malmberget. LKAB var delaktig i ett projekt för snabbare och bättre tunneldrivning (SBT- projektet) och mitt examensarbete fokuserar på kartläggningen av ett av delmomenten vid tunneldrivning, närmare bestämt Sprutbetongsförstärkning av bergväggar och tak. Rapporten kommer att behandla hur vi fick fram en säker och billig, men framförallt tillförlitlig, metod för att mäta Sprutbetongens tjocklek och kvalité. Rapporten beskriver hur vi kontrollerade den oarmerade och den fiberarmerade Sprutbetongens kvalitet och tjocklek, samt vilka verktyg som vi kom fram till var optimala att arbeta med. Arbetet på fältet gjordes under tre månader på hösten 2006 i en studie av ortdrivning i full skala vid Östra denevitz.

LKAB:s gruva i Kiruna breder ut sig, hittills är det enbart LKAB:s egna områden som drabbats, men inom loppet av några år kommer också infrastruktur och bostäder i Kiruna att beröras. Banverket har bedömt att den nuvarande järnvägen måste ersättas 2012. Den nya järnvägen kommer att gå i en sträckning väster om Kiirunavaara, genom LKAB:s industriområde. Passagen förbi LKAB:s industriområde innebär att en kompromiss mellan järnvägens och LKAB:s intressen måste göras. Av den anledningen utreds nu tre alternativ för järnvägens passage mellan Kiirunavaara och sedimentdammarna, varav det ena är tunnelalternativet Kv125.

Efterbehandling på Sprutbetongen skall enligt regelverk som BV-tunnel och Tunnel 2004 ske direkt efter sprutning. Fukthärdning av Sprutbetongen behöver tillämpas då den relativa luftfuktigheten understiger 90 % vid betongytan. Fukthärdning skall då utföras så att betongytan ständigt är fuktig, under hela härdningsperioden fram tills att betongen har fått tillräcklig hållfasthet. Då cementet hydratiseras bildas olika kristaller som ger cementmaterialet dess hårdhet och hållfasthet. Med krympning menas här rörelser i betongen som orsakas av vattenavgång i form av avdunstning från betongen och genom kemiska reaktioner i hydratationsprocessen.

Efterbehandling på Sprutbetongen skall enligt regelverk som BV-tunnel och Tunnel 2004 ske direkt efter sprutning. Fukthärdning av Sprutbetongen behöver tillämpas då den relativa luftfuktigheten understiger 90 % vid betongytan. Fukthärdning skall då utföras så att betongytan ständigt är fuktig, under hela härdningsperioden fram tills att betongen har fått tillräcklig hållfasthet. Då cementet hydratiseras bildas olika kristaller som ger cementmaterialet dess hårdhet och hållfasthet. Med krympning menas här rörelser i betongen som orsakas av vattenavgång i form av avdunstning från betongen och genom kemiska reaktioner i hydratationsprocessen. Syftet med denna rapport har varit att studera effekten av varierande fukthärdning på Sprutbetongen.

Syftet med denna studie är att beskriva legitimerade arbetsterapeuters erfarenheter av att driva eget företag inom ramen för arbetsterapi och visa vilka möjligheter det finns med att vara arbetsterapeut och egenföretagare.För studien valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sex arbetsterapeuter verksamma med eget företag intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys varpå det framkom fem kategorier.Resultatet visar att den breda kompetensen som arbetsterapeuter besitter ger möjligheter att driva företag och erbjuda tjänster inom flera olika områden. Deltagarna lyfter nyttan av tidigare erfarenheter, friheten med att vara egenföretagare, samt egenskaper och kunskap som är till nytta i företagandet. Vidare beskriver deltagarna hur de marknadsför sig själva och sina företag, samt vikten av att ha ett nätverk, dels för att få råd och stöd, men även för att generera kunder.

Syftet med denna rapport är att ge en nulägesanalys av Printzsköld malmkropp i LKAB:s gruva i Malmberget. Nulägesanalysen omfattar tillståndsbedömning av ortar, utförda omförstärkningar samt utlastningsgrader. För att upprätthålla en säker arbetsmiljö för underjordspersonalen samt göra det möjligt att uppnå den planerade produktionskapaciteten krävs att det finns en fungerande bergförstärkning. Stabilitetsproblem i Printzsköld malmkropp har från år 2000 fram till dagsläget orsakat ett förlorat tonnage på 900kton. Trots att stabilitetsproblemen funnits ett antal år så saknas fortfarande information om uppkomsten till och omfattningen av dessa.

Vägverket gör idag stora investeringar i nya tekniker för att förbättra tätningen av tunnlar från vattenläckage. Allt eftersom kraven på tätning har ökat, liksom antalet tunnlar i urbana miljöer, ökar också intresset i ny teknologi för tunneltätning. När tätningen misslyckas kompletteras den vanligtvis med dräner som sätts upp i tunneltaket och leder bort inläckage. Dessa är dock dyra och kräver mycket underhåll. En viktig del i Vägverkets arbete är därför att följa upp användningen av nya tätningsmetoder för att kunna avgöra om de verkligen är bättre än mer beprövade metoder som t.ex.