Sök:

Sökresultat:

851 Uppsatser om Sprćkval engelska - Sida 53 av 57

Frisk med probiotika? -Skyddar eller lindrar ett dagligt intag av probiotika mot förkylning, feber och influensasymtom?

Bakgrund: I Sverige drabbas vuxna av i genomsnitt en till tvÄ förkylningar per Är och barnminst dubbelt sÄ ofta. Totalt betalade FörsÀkringskassan ut 4 656 667 vab-dagar (vÄrd avbarn) under Är 2010. Probiotiska bakterier i tarmen konkurrerar med sjukdomsframkallandeorganismer och reducerar dess förekomst i tarmfloran. Om probiotika kan anvÀndas för attminska eller Ätminstone förkorta sjukdomstiden skulle det vara en enkel metod till en relativtlÄg kostnad vilket sparar tid, pengar och lidande för alla parter.Syfte: Syftet med denna systematiska översiktsartikel var att undersöka huruvida ett dagligtintag av probiotika skulle kunna skydda mot eller lindra förkylning, feber ochinfluensasymtom.SökvÀg: Litteratursökning i databaserna PubMed och Scopus har genomförts. Sökord somanvÀndes i olika kombinationer var: probiotics, effect, common cold, fever, flu, influenza,respiratory diseases, lactobacillus och bifidus.Urvalskriterier: Inklusionskriterier vid litteratursökningen var humanstudier i RCT-form dÀrinterventionen varit dagligt bruk av probiotika.

Barns och förÀldrars erfarenhet av enures : En litteraturstudie

Bakgrund: Enures Àr en sjukdom som skapar mycket skam och skuld bland de barn som lider av den. Enures definieras som en ofrivillig urinavgÄng i en Älder dÄ man kan förvÀnta sig att barnet Àr torrt. Enures Àr vanligt men det rÄder fortfarande oklarheter om orsakerna till sjukdomen samt vilken behandling som ger bÀst resultat. Enures pÄverkar inte bara barnet utan hela dess familj. Samtidigt Àr familjen en viktig faktor i behandlingen och kommunikationen mellan barn, familj och sjuksköterskan spelar en viktig roll. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva barns och förÀldrars erfarenheter av enures samt att granska de valda artiklarnas beskrivning av den vetenskapliga metoden som anvÀnts vad gÀller datainsamling, undersökningsgrupp, bortfall och kontrollgrupp. Metod: En beskrivande litteraturstudie dÀr 17 artiklar identifierades med hjÀlp av en sökning pÄ Pubmed och CINAHL.

SprÄkförbÀttring eller sprÄkförbittring. AnstÀlldas röster om att arbeta i Sverige med engelska som koncernsprÄk

Att fatta beslut om omvÄrdnad av patienter i palliativ vÄrd Àr ett komplext arbete, som bygger pÄ hur vÄrden Àr organiserad, teoretisk och erfarenhetsmÀssigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det Àr ocksÄ viktigt att vara observant pÄ hur situationsstress hos vÄrdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur vÄrdarna fattar beslut vid omvÄrdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vÄrdare frÄn ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.

Nadsat pÄ svenska. Analys av det fiktiva slangsprÄket i den svenska översÀttningen av Anthony Burgess A Clockwork Orange

Anthony Burgess roman A Clockwork Orange Àr en dystopi som speglar ett samhÀlledÀr ungdomens demoralisering och statens försök att motarbeta denna bara leder tillytterligare vÄld. Romanen har diskuterats flitigt genom Ären, inte minst efter StanleyKubricks filmatisering Clockwork Orange och de vÄldsamma scener som förekommeri denna. Författarens intention med romanen var att lyfta fram de problem isamhÀllet som han ville belysa och ett av Burgess viktigaste redskap var det fiktivaslangsprÄket nadsat som spelar en central roll för romanen som helhet samt för attvisa hur man kan anvÀnda sprÄket för att pÄverka lÀsarna och deras intryck.Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra originaltexten med dess svenska översÀttningmed fokus pÄ nadsat. Denna komparativa studie försöker besvara frÄgan hur mansom översÀttare kan Äterge ett fiktivt slangsprÄk. I analysen undersöks CajLundgrens svenska översÀttning av nadsat i A Clockwork Orange (2013) med fokuspÄ ekvivalens.

Jordbro - vÀrldens finaste stad : en undersökning om involverande, design och involverande design med barn som deltagare

Detta Àr en undersökning kring sÀtt att arbeta involverande med barn. Inom en del av designfÀltet hÄller ett nytt förhÄllningssÀtt pÄ att vÀxa fram. Det Àr en designpraktik som utgÄr frÄn brukarens position och som involverar brukaren som en fullvÀrdig deltagare i designprocessen redan frÄn början. OmrÄdet tillhör en engelsksprÄkig diskurs och benÀmns Àn sÄ lÀnge med sitt engelska namn:participatory design.Undersökningen utgÄr frÄn frÄgestÀllningenHur kan man, med utgÄngspunkt i teorier om participatory design, forma arbetssÀtt för att involvera barn i designprojekt som rör deras nÀrmiljö? Och vidare, genom den frÄgestÀllningen kommer undersökningen Àven att nÀrma sig frÄgan: Hur beskriver barnen pÄ Jordbro parklek sin nÀrmiljö ur ett designperspektiv?Informanterna i undersökningen Àr barn som alla Àr bosatta i Jordbro som Àr en förort till Stockholm.

THE FUN IS OVER - Idéer om motstÄndsstrategier och dess legitimitet i Ulrike Meinhofs krönikor ?Counter-Violence?, ?From Protest to Resistance? och ?Setting Fire to Department Stores?, publicerade Är 1968 i tidsskriften konkret.

AbstractI denna undersökning tolkas motstÄndsstrategier i Ulrike Meinhofs skrivna texter.Undersökningsmaterialet bestÄr av engelska översÀttningar av tre krönikor publicerade i denVÀsttyska tidsskriften konkret under Äret 1968: ?Counter-Violence?, ?From Protest toResistance? och ?Setting Fire to Department Stores?.Syftet Àr att tolka Meinhofs syn pÄ motstÄndsstrategier i de tre krönikorna. Detta görsgenom att först tolka det deskriptiva innehÄllet i krönikorna; det vill sÀga vad texterna sÀger.Tolkningarna görs bÄde kronologiskt och komparativt utifrÄn vilken typ av motstÄndsmetodsom beskrivs, motstÄndsmetodens syfte eller riktadhet, samt vÀrderingen av en specifikmotstÄndsmetod och dess resultat eller konsekvenser. Den komparativa tolkningen utgörsvidare av en fokusering pÄ krönikornas potentiella skillnader, olikheter eller förÀndringar.Syftet Àr ocksÄ att utifrÄn den kronologiska och den komparativa tolkningen diskuterakrönikornas performativa funktion; det vill sÀga vad texterna gör.Uppsatsen Àr teoretisk och anknyter till en genusvetenskaplig, metodologiskutgÄngspunkt som innebÀr att teori och metod inte skiljs Ät. Uppsatsen omfattas ocksÄ av ettepistemologiskt stÀllningstagande som innebÀr att grÀnsen mellan forskningens subjekt ochobjekt ifrÄgasÀtts och diskuteras.

Pedagogiska teorier om eleven i skolutredningar pÄ 1940-tal och 1990-tal - En metaforanalys

Bakgrund och syfte:Alla elever förutsÀtts klara betyget godkÀnd i grundskolan. Svenska, engelska och matematik har fÄtt en sÀrstÀllning som kÀrnÀmnen. Betyget godkÀnd krÀvs för att fÄ plats pÄ ett nationellt gymnasieprogram. MÄnga elever lÀmnar nu grundskolan utan komplett betyg. Det finns anledning frÄga sig hur man resonerat i skolutredningen bakom dagens mÄlstyrda skola (SOU 1992:94) angÄende elevernas förutsÀttningar och om uppfattningen förÀndrats jÀmfört med betÀnkandet som initierade grundskolan i Sverige (SOU 1948:27).

SprÄkvalet i grundskolan

Eleven kan vÀlja franska, spanska eller tyska inom ramen för moderna sprÄk inför Äk 6. Det Àr en möjlighet som finns sedan Lpo 94. Innan dess pÄbörjades det andra sprÄket i Äk 7. SprÄkvalet Àr dock ett (mjukt obligatorium) vilket i princip innebÀr att de kan vÀlja bort Àmnet moderna sprÄk och istÀllet lÀsa mer svenska eller engelska (Skolinspektionen, 2010). SprÄkvalet stÀller pÄ grund av den hÀr valmöjligheten höga krav pÄ grundskolan.

Om att m?tas i ber?ttelsen n?r livet ?r sv?rt ? det l?kande narrativet. En litteraturstudie av hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas i forskningsartiklar relaterade till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete

I det psykosociala arbetet som h?lso- och sjukv?rdskurator m?ter vi dagligen ber?ttelser fr?n personer med kroniska sjukdomar i sv?ra situationer vilket g?r forskning kring det narrativa f?rh?llningss?ttet betydelsefull. Narrativt f?rh?llningss?tt inom h?lso- och sjukv?rden fokuserar p? att hj?lpa personer ?terta makt och kontroll av sina livsber?ttelser efter att sjukdom gjort intr?de i deras liv (Silv?n Hagstr?m, 2022). Syftet med studien ?r att genom en litteraturstudie n? en kunskaps?versikt ?ver hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas inom forskningen i relation till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete med personer som diagnosticerats med en kronisk sjukdom inom den specialiserade h?lso- och sjukv?rden.

VÄrdpersonalens attityder gentemot Àldre patienters sexualitet : En litteraturöversikt

Bakgrund: Sexualitet Àr viktigt för alla individer dÄ det ingÄr i mÀnniskans fysiska och mentala behov. För Àldre personer oavsett sexuell lÀggning (hetero? bi? homosexuell) Àr sexualitet viktigt för upplevelsen av ett hÀlsosamt liv. Forskning visar att mÄnga Àldre saknar just kÀrlek och en fysisk nÀra kontakt. Patienters sexuella uttryck i form av verbala och sexuella handlingar kan skapa oro hos personalen dÄ de saknar kunskap inom detta omrÄde.

Sprickbildningsproblem i freivorbau broar

Sprickor i tvÄ nya freivorbau broar gav anledningen att undersöka om det finns brister i de svenska normerna BBK 94. MÄnga kunniga inom omrÄdet har skrivit om problemet. De har ocksÄ genomfört berÀkningar och jÀmfört de svenska med andra normer för att se om det finns grund att tro att de svenska inte uppfyller de krav pÄ sÀkerhet som man förvÀntar sig. Under-sökningarna har centrerat sig kring berÀkningen av tvÀrkraftkapaciteten, utan nÄgon ingÄende analys av sprickbreddskriterier. DÀrför har detta examensarbete koncentrerat sig pÄ sprick-breddberÀkningar med hjÀlp av BBK 94 och jÀmfört dessa med andra normer.Utvecklingen av freivorbau broar gÄr hand i hand med framsteg inom spÀnnbetong och konsolutbyggnadsmetoder.

Hur gÄr det sedan? :   FrÄn stödÄtgÀrder i grundskolan till ett nationellt gymnasieprogram.

 Syftet med den hÀr studien var att genom en kvantitativ enkÀtstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det gÄr för nÄgra elever pÄ nationella program pÄ gymnasiet, efter att de ha haft sÀrskilt stöd i kÀrnÀmnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare Är. Hur ser de sjÀlva pÄ sina stödbehov?  Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur gÄr det för dem nu? RÀckte det att fÄ detta extra stöd i kÀrnÀmnena för att sedan klara av studierna pÄ egen hand pÄ gymnasiet? Om man jÀmför elever som studerar pÄ ett yrkesförberedande program med elever pÄ ett studieförberedande program pÄ tvÄ gymnasier, kan man se nÄgra samband nÀr det gÀller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?EnkÀtstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser pÄ ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser pÄ ett yrkesförberedande program (HR) i tvÄ stÀder. UtifrÄn enkÀterna genomfördes sedan fyra intervjuer, tvÄ pojkar och tvÄ flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter Àr överens om att de nÄtt mÄlen i kÀrnÀmnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in pÄ gymnasiet. Studierna fungerar nu för tvÄ av eleverna och tvÄ av eleverna har fÄtt "IG-varningar" i ett eller flera Àmnen.

Hur gÄr det sedan? :  FrÄn stödÄtgÀrder i grundskolan till ett nationellt gymnasieprogram.

Syftet med den hÀr studien var att genom en kvantitativ enkÀtstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det gÄr för nÄgra elever pÄ nationella program pÄ gymnasiet, efter att de ha haft sÀrskilt stöd i kÀrnÀmnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare Är. Hur ser de sjÀlva pÄ sina stödbehov? Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur gÄr det för dem nu? RÀckte det att fÄ detta extra stöd i kÀrnÀmnena för att sedan klara av studierna pÄ egen hand pÄ gymnasiet? Om man jÀmför elever som studerar pÄ ett yrkesförberedande program med elever pÄ ett studieförberedande program pÄ tvÄ gymnasier, kan man se nÄgra samband nÀr det gÀller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?EnkÀtstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser pÄ ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser pÄ ett yrkesförberedande program (HR) i tvÄ stÀder. UtifrÄn enkÀterna genomfördes sedan fyra intervjuer, tvÄ pojkar och tvÄ flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter Àr överens om att de nÄtt mÄlen i kÀrnÀmnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in pÄ gymnasiet. Studierna fungerar nu för tvÄ av eleverna och tvÄ av eleverna har fÄtt "IG-varningar" i ett eller flera Àmnen.

Bland ikoner och gadgetar En undersökning av hjÀlptexten i operativsystemet Windows 7 ur ett lÀsbarhets- och begriplighetsperspektiv

Sverige Àr ett land med hög datortÀthet. Relationen mellan mÀnniska och dator ÀrdÀrför nÄgot som Àr essentiellt och pÄtagligt pÄ arbetsplatser och utbildandeinstitutioner. För att datoranvÀndaren skall kunna utnyttja datorn som arbetsredskappÄ ett optimalt sÀtt mÄste anvÀndaren ocksÄ involvera sig sjÀlv i en sprÄkligkommunikation med det operativsystem som finns i datorn. De vanligasteoperativsystemen bygger pÄ ett grafiskt anvÀndargrÀnssnitt, dÀr anvÀndareninteragerar med operativsystemet via en metaforisk skrivbordsmiljö.Undersökningen i uppsatsen utgÄr frÄn de hjÀlptexter som finns integrerade i ett avde vanligaste operativsystemen, nÀmligen Windows 7. Syftet med undersökningenÀr att undersöka hur den hjÀlptext som Àr integrerad i Windows 7 kommunicerar sittinnehÄll till datoranvÀndaren.

Mediekompetens i gymnasieskolan : En studie om Media Literacy

Media Literacy handlar om att vara mediekompetent. Det innebÀr i sin tur att kunna ta till sig information som man kritiskt granskar, ifrÄgasÀtter och vÀrderar. Det innebÀr ocksÄ att man ska kunna bilda sig en egen uppfattning kring informationen, kunna argumentera för den och producera ett eget innehÄll dÀr kÀllor, resonemang och argumentation framgÄr. I och med de stora förÀndringarna av informationsflödet i samhÀllet och den nya kommunikations-teknologin, sÄ har behovet av mediekompetens ökat. Eftersom detta Àr en viktig fÀrdighet för alla samhÀllsmedborgare i ett demokratiskt samhÀlle, börjar övning och utveckling av mediekompetensen i skolan.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->