SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att undersöka om gymnasielÀrare Àr medvetna om sina rÀttigheter vad gÀller ÄtgÀrder som fÄr vidtas enligt skollagen (2010:800) frÄn 2011. Den syftar Àven till att undersöka var lÀrarna fÄtt information om skollagen frÄn.Hur medvetna Àr gymnasielÀrare om sina rÀttigheter enligt lag gÀllande ÄtgÀrder som fÄr vidtas om en elev stör studieron samt vad lÀrarens tillsynsplikt innebÀr?Har lÀrarna varit utsatta för hot och/eller vÄld samt hur medvetna Àr de om var de ska vÀnda sig om de kÀnner sig krÀnkta av en elev?Hur har lÀrarna fÄtt information om sina rÀttigheter och ÄtgÀrder enligt skollagen och kÀnner lÀrarna att de fÄtt tillrÀcklig kunskap om skollagen under sin högskoleutbildning?Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr en halvstrukturerad intervju anvÀntssom datainsamlingsmetod. I studien deltog sex gymnasielÀrare frÄn tre olika skolor, vilka kontaktades via ett tillgÀnglighets- och snöbollsurval. En tematisk kategorisering skapadesutefter lÀrarnas svar kopplat till studiens teoretiska ramverk och anvÀndes som analysverktyg.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att undersöka om gymnasielÀrare Àr medvetna om sina rÀttigheter vad gÀller ÄtgÀrder som fÄr vidtas enligt skollagen (2010:800) frÄn 2011. Den syftar Àven till att undersöka var lÀrarna fÄtt information om skollagen frÄn.Hur medvetna Àr gymnasielÀrare om sina rÀttigheter enligt lag gÀllande ÄtgÀrder som fÄr vidtas om en elev stör studieron samt vad lÀrarens tillsynsplikt innebÀr?Har lÀrarna varit utsatta för hot och/eller vÄld samt hur medvetna Àr de om var de ska vÀnda sig om de kÀnner sig krÀnkta av en elev?Hur har lÀrarna fÄtt information om sina rÀttigheter och ÄtgÀrder enligt skollagen och kÀnner lÀrarna att de fÄtt tillrÀcklig kunskap om skollagen under sin högskoleutbildning?Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr en halvstrukturerad intervju anvÀntssom datainsamlingsmetod. I studien deltog sex gymnasielÀrare frÄn tre olika skolor, vilka kontaktades via ett tillgÀnglighets- och snöbollsurval. En tematisk kategorisering skapadesutefter lÀrarnas svar kopplat till studiens teoretiska ramverk och anvÀndes som analysverktyg.

Studiens syfte var att öka förstÄelsen kring hur nyckelpersoner som arbetar med lÀrande i organisationer uppfattar lÀrande, samt vilka förutsÀttningar och hinder för lÀrande som kan förekomma.Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrÄn en hermenuetisk forskningsansats genom en tematisk analys. Resultatet visade att lÀrande i organisationer uppfattas utifrÄn tre huvudteman; dÀr chefen skapar förutsÀttningar, medarbetarna Àr drivkraften och organisationen sÀtter ramarna för lÀrandet.NyckelförutsÀttningar som studiens resultat visade var motiverade medarbetare vilka upplever en delaktighet i lÀrandet. Men Àven organisationen som genom sitt klimat underlÀttar lÀrande och chefer som med god kommunikativ förmÄga och trygghet i sin roll Àr engagerad i sina medarbetares lÀrande. Bristen av ekonomiska resurser, anstrÀngningen som lÀrande krÀver och avsaknaden av utrymme att implementera ny kunskap pÄ arbetsplatsen identifierades som hinder..

Arbetet Inskolning av de yngsta barnen av Eleonora Persson handlar om inskolning i förskola. Syftet med följande studie Àr utifrÄn fyra förskollÀrares perspektiv undersöka hur de yngsta barnens inskolning kan gÄ till. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag se hur man förbereder det nya barnet och förÀldrarna, vilka inskolningsmodeller som finns samt hur inskolningen kan gÄ till. Arbetet resulterade i att förskollÀrare arbetar med tvÄ veckors lÄng inskolning för att barnen successivt samt med stöd av sina förÀldrar skall vÀnja sig vid pedagogerna, den befintliga barngruppen och den nya miljön. Det Àr tryggheten som ligger till grund för alla inskolningar.

Att drabbas av en Àtstörningssjukdom fÄr som konsekvens att personen förlorar sin sjukdomsinsikt, matsituationer, maten och vÄrdpersonalen blir till fiender. Kampen mot sjukdomen för att bli frisk Àr lÄng och mödisam. VÄrden för Àtstörningspatienten varierar beroende pÄ personens tillstÄnd och pÄ vilken avdelning personen Àr inlagd. Syftet har varit att belysa kvinnor med Àtstörningar och deras upplevelser av mötet med vÄrdpersonal. Studien har genomförts som litteraturstudie dÀr resultatet bygger pÄ skönlitterÀra sjÀlvbiografier.

Syftet med arbetet var att försöka fÄ en förestÀllning om hur en förÀndring pÄverkar de inblandades psykosociala arbetsmiljö, frÀmst ur ett motivations och stressrelaterat perspektiv. MÄlgruppen var de butikskassörskor som numera Àven hanterar postÀrenden. En enkÀtundersökning samt intervjuer har utgjort metoden för att uppnÄ syftet. Respondenterna i studien Àr verksamma i en och samma butik. EnkÀterna besvarades dock Àven av respondenter i en annan butik med traditionell nÀringsverksamhet.Totalt har femton personer medverkat i studien.Resultatet visar att försökspersonerna erfar nya ansvarsrelaterade arbetsuppgifter samt nya rörelsemöjligheter i det annars fysiskt monotona arbetet.

Klassrumsklimatet har betydelse för bland annat elevernas lÀrande och trivsel. Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur lÀrare tÀnker och arbetar kring klassrumsklimat. I litteraturdelen tar jag upp ett par olika faktorer som jag funnit pÄverkar och har betydelse för klassrumsklimatets utveckling. Dessa Àr gruppen och lÀrarens ledarskap. Vidare beskrivs vad som kan kÀnneteckna ett bra klassrumsklimat och hur lÀrare tÀnker och arbetar för att skapa detta.

Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie av fyra skolledare med gemensamt ansvar för verksamhet frÄn förskola till Ärskurs nio. Syftet med undersökningen Àr att lÄta nÄgra skolledare i en teamorganisation beskriva sin verksamhet ur nÄgra olika perspektiv. Resultaten har stÀllts mot samhÀllsvetenskapliga teorier kring reciproka utvecklingsmiljöer och en teori om skola som organisation och institution. Resultatet pekar pÄ hur omvÀrldsfaktorer i kombination med entreprenöriell förmÄga skapat ett frirum för gemensamma arbetsformer i ett ledningsteam för skola och förskola. I teamledarrollen kombineras juridiska aspekter pÄ rektorsuppdraget med en mer systemorienterad syn pÄ ledarskap för utveckling av verksamheten.

Oro/Ängest Àr vanligt förekommande bland Àldre. Det blir allt fler Àldre och pÄ alla Àldreboende.Depression och Ängestsjukdomar hos Àldre Àr vanliga och det finns en underdiagnostisering ochdÀrmed en underbehandling. Specifik behandling av oro/Ängest förutom lÀkemedel Àr intesjÀlvskrivet. I omvÄrdnaden har man med beröring en unik möjlighet att stödja, lindra och trösta.Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ effekter av beröring/taktil massage pÄ Àldre icke dementapatienter inom Àldreomsorg. Metoden byggde pÄ litteraturstudier dÀr artiklarna söktes i databasenCINAHL samt manuellt i tidskrifterna VÄrd i Norden och Journal of Advanced Nursing.

ArbetsplatsvÄld Àr ett vanligt fenomen i Sverige idag, ÀndÄ finns det en stor kunskapslucka i hur förebyggande sÀkerhetsÄtgÀrder och strategierhar avsedd verkan dÄ det handlar om att utbilda anstÀllda i att motverka och hantera situationer som innefattar hot och vÄld pÄ arbetsplatsen. I denna studie har det genomförts en utvÀrdering av en utbildningsinsats vid ett av Sveriges universitet. MÄlet med utbildningen var att öka de medverkandes sÀkerhet och upplevda trygghet vid arbetsplatsen. Syftet med utvÀrderingen var att undersöka om utbildningsmÄlet uppnÄddes,och förstÄ vad resultatet berodde pÄ. För att samla in data till studien, har det genomförts kvalitativa intervjuer med fem respondenter.

Syfte: Syftet med denna studie var att kartlÀgga lÄngtidssjukskrivnas hÀlsa före och efter avslutad intervention samt studera vilka faktorer som hindrat alternativt frÀmjat ÄtergÄng i arbete hos individer med tidsbegrÀnsad sjukersÀttning.Metod: Studien baseras pÄ data frÄn EU-projektet ?SAMKLANG? som Àr en longitudinell interventionsstudie. Data har samlats in pÄ 59 lÄngtidssjukskrivna deltagare via enkÀter bÄde före projektstart och ett Är efter och dels har data samlats in kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med 13 deltagare efter det att projektet avslutats. Intervjudeltagarna var indelade i tvÄ grupper (de som hade ÄtergÄtt i arbete/studier och de som fortfarande var sjukskrivna). Interventionen bygger pÄ bÄde behandling och samverkan mellan organisationer som Àr involverade i rehabilitering av personer som har ett Är kvar av sin tid i sjukersÀttning.

Det Àr allt vanligare att personer som överlevt hjÀrtstopp eller har allvarlig hjÀrtsvikt behandlas med en implanterad defibrillator. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med en implanterad defibrillator. Litteraturstudien baserades pÄ tolv vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehÄllanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: att kÀnna rÀdsla för att fÄ en strömstöt eller för att dö; att kÀnna sig begrÀnsad av ICD:n; att kÀnna sig förÀndrad; att tvingas anpassa sitt liv; att sakna information och kÀnna behov av stöd; att kÀnna sig tacksam och trygg med ICD:n. Resultatet visar att det till stor del Àr osÀkerheten och rÀdslan för att fÄ en strömstöt som gör att personer med ICD kÀnner att de sjÀlva begrÀnsas och att livet förÀndras.

SAMMANFATTNINGI Sverige finns 70 sjukhusbundna akutmottagningar varav ett flertal utav dessa har en barnakutmottagning som har dygnsöppen verksamhet. Resterande sjukhus tar emot barn, men bemannas inte av specialiserade barnsjuksköterskor. Vanliga orsaker till att barn uppsöker en akutmottagning Àr i samband med skada, dÄ de har feber, andningspÄverkan eller vid problem med gastrointestinalkanalen. PÄ ett flertal sjukhus anvÀnds inte nÄgon triageringsmodell för att bedöma barnet, vilket annars anses som en fördel eftersom barnet dÄ bedöms utifrÄn liknande riktlinjer. Triagering anvÀnds för att snabbt identifiera den patient som Àr svÄrast sjuk och dÀrmed Àven i behov av snabbast vÄrd och behandling.

Det hÀr arbetet utgÄr frÄn citat i LÀroplanen för förskolan 1998, som tar upp barns sprÄkutveckling och att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla modersmÄlet och det svenska sprÄket. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till, och deras syn pÄ, betydelsen av barns anvÀndning av deras modersmÄl nÀr de lÀr sig ett andrasprÄk, i förskolan. Vi fokuserar oss pÄ talsprÄket. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ undersökningsmetod med intervju som datainsamlingsmetod.I resultatet har vi kommit fram till vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna har till barns anvÀndning av sitt modersmÄl, vid inlÀrning av ett andrasprÄk. Det lyftes fram om betydelsen av barns modersmÄl nÀr de lÀr sig ett andrasprÄk.

Abstract Arleborn Jenny & Linder Emma (2010), Se Mig: en studie om förskolans anmÀlningsskyldighet. Malmö högskola: LÀrarutbildningen Detta examensarbete handlar om hur pedagoger resonerar kring anmÀlningsplikten. Syftet Àr att undersöka vilka grunder pedagoger bygger sin anmÀlan pÄ. Ett annat syfte Àr att undersöka relationen mellan pedagoger och förÀlder före och efter en anmÀlning har gjorts. ForskningsfrÄgorna Àr: Hur resonerar pedagogerna kring anmÀlningsplikten? Vad ligger till grund för att göra en anmÀlan? Hur resonerar pedagogerna kring relationen till förÀldrarna? Det empiriska materialet bygger pÄ intervjuer med tre förskollÀrare, dÀr Àven vinjetter har anvÀnts.