Sökresultat:
2993 Uppsatser om Sprćkutveckling och trygghet. - Sida 62 av 200
Upplevelsen av att leva med en brÀnnskadad kropp: En analys av narrativer
Att drabbas av en brÀnnskada kan förÀndra en mÀnniskans liv pÄ mÄnga olika sÀtt. Personer som brÀnnskadas kan leva med ett fysiskt och psykiskt lidande. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med en brÀnnskadad kropp. TvÄ sjÀlvbiografier har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys. Textenheter extraherades och kategoriserades i olika steg, som resulterade i fyra slutliga kategorier.
Ă ldersblandade klasser
Syftet med undersökningen Àr hur Äldersblandade klasser i yngre Äldrar fungerar i verkligheten. Hur organiserar man arbetet i de Äldersblandade klasserna sÄ att eleverna kan utgÄ frÄn sina tidigare kunskaper? För att fÄ svar pÄ frÄgorna valdes att göra intervjuer med tre lÀrare och tre elever frÄn ett arbetslag. PÄ den aktuella skolan arbetar arbetslaget med tre 4-6: or och fyra lÀrare Àr knutna till dessa klasser. I Àmnena svenska, matematik och engelska har de fyra behovsgrupper för att möta eleverna pÄ deras egen nivÄ.
Erfarenheter vid traumaomhÀndertagande pÄ akutmottagningen: en litteraturstudie
TraumaomhÀndertagande gjordes dÀr fokus var pÄ den medicinska och tekniska aspekten pÄ vÄrden, vilket innebar att patienters behov av omvÄrdnad inte alltid prioriterades. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla erfarenheter vid traumaomhÀndertagande pÄ akutmottagningen. En kunskapsöversikt gjordes och artiklar söktes i databaser och manuellt. I resultatet framkom tre omrÄden: att vara i ett kaos, att bli beroende och att fÄ stöd frÄn nÀrstÄende. Patienters minne kunde vara pÄverkat.
Regional vĂ€xtvĂ€rk. En jĂ€mförelse av mediebilden av tillvĂ€xt mellan Göteborgs- och Ăresundsregionen i Dagens Industri 2007
Titel: Sluten societetsborg eller trygg fristad?Författare: Emma Karlsson & Jani KorhonenKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistisk och masskommunikation vid Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2008Handledare: Karin FogelbergSidantal: 35 exkl. bilagorUppdragsgivare: FastighetsÀgarna Göteborg Första Regionen.Syfte: VÄrt syfte Àr att, ur ett trygghetsperspektiv, undersöka hur mÀnniskor som pÄ olika sÀtt har erfarenhet av Eriksberg upplever omrÄdet dÀr.Metod och material: 5 stycken kvalitativa djupintervjuer med personer som har koppling till Eriksberg, intervjuerna var av semistrukturerad karaktÀr och spelades in med bandspelare, varefter de transkriberades till text.Huvudresultat: VÄra resultat visar att Eriksberg Àr ett omrÄde som upplevs som modernt och tryggt, men samtidigt ocksÄ som en form av segregation, dÄ endast vissa har rÄd att bo dÀr. De visar Àven att arkitekturen spelar en roll för mÀnniskors upplevelse av trygghet, bland annat att de kÀnner sig mer trygga med ökad belysning..
Samspel under samlingen i förskolan
I följande studie Àr syftet att bilda kunskap om förskollÀrares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollÀrare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollÀrare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien Àr fenomenologisk, vilket innebÀr att vi vill försöka förstÄ barns spontana musicerande utifrÄn förskollÀrarnas perspektiv.
Det fria yrkets förÀndring : en studie av smÄskaligt kustfiske i den smÄlÀndska skÀrgÄrden
Den hÀr kandidatuppsatsen i Àmnet landsbygdsutveckling beskriver det smÄ-skaliga kustfiskets förÀndring frÄn efterkrigstiden fram till idag med exempel frÄn Södra Marsö, i Misterhults skÀrgÄrd pÄ SmÄlandskusten.
Det smÄskaliga kustfisket stÄr inför mÄnga utmaningar i form av sin smÄ-skalighet samt pÄverkan frÄn regleringar inom dagens fiskeripolitik, som Àr anpassade till storskaligt fiske. Jag har intervjuat tre kustfiskare och genom deras upplevelser tagit del av hur fiskeripolitiken blivit en allt större del av deras vardagsliv. Fiskarna har lÄgt förtroende för myndigheter, vilket tar sig olika uttryck.
Analysen görs utifrÄn ett perspektiv dÀr expertsamhÀllets inverkan pÄ poli-tiker och fiskare Àr central. Fiskarnas ontologiska trygghet pÄverkas, och systemets kolonisering av fiskarnas livsvÀrld visar sig. Myndigheternas relation med fiskare har utvecklats till vad som kan kallas en social fÀlla..
Kan psykoedukation öka behandlingsmotivationen för patienter med borderline personlighetsstörning?
Patienter med borderline personlighetsstörning upplever svÄrt lidande; sjÀlvskadebeteende och suicidbeteende Àr vanligt. Ett flertal studier visar att patienterna löper hög risk att avbryta behandling i förtid. Det Àr sÄledes angelÀget att motivera denna grupp att inleda och fullfölja behandling. Self-Determination Theory skiljer pÄ inre och yttre motivation och pekar pÄ att en patient som drivs av inre motivation har bÀttre förutsÀttningar för psykoterapi. En enkÀt- och intervjustudie genomfördes med patienter som deltog i en psykoedukativ introduktionskurs inför behandling med mentaliseringsbaserad terapi. Syftet var att deskriptivt undersöka pÄverkan av psykoedukation pÄ behandlingsmotivationen hos patienter med borderline personlighetsstörning.
"Att förÀldrarna fÄr vara sig sjÀlva Àr den stora vinsten" : en studie med betoning pÄ den kortare inskolningsmodellen i förskolan
I have examined acclimatization models in pre-school. My emphasis is on the shorter acclimatization models. To begin pre-school is a big change, not only for small children, for the whole family as well. It is important to get a good acclimatization in pre-school, and one of the things it takes to achieve that is to interact with the parents. The reason why I chose this subject was because we have not studied much literature about this subject during our education to become pre-school teachers.
MATERIAL, - vad, hur och varför? : - En undersökning om material i bildundervisningen.
LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker pÄ att förskolan ska lÀgga stor vikt vid att stimulera varje barns sprÄkutveckling och med hjÀlp av olika uttrycksformer frÀmja barns utveckling och lÀrande. FörskolelÀrarens roll Àr att stimulera och utmana barnet i en innehÄllsrik och inbjudande miljö. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur fyra förskolelÀrare resonerar gÀllande kommunikation med barn i yngre Äldrar pÄ förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehÄller strukturerade intervjuer. VÄra intervjuer genomfördes pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner i Sverige dÀr fyra förskolelÀrare tillfrÄgades.
Livskvalitet-En studie om hur anorektiska kvinnor beskriver livskvalitet under sjukdomstiden
Sammanfattning Bristen pÄ omvÄrdnadsforskning gÀllande anorexia nervosa Àr stor, det Àr dÀrför viktigt att denna sjukdom uppmÀrksammas mer. Studiens syfte har varit att belysa hur kvinnor med anorexia nervosa beskriver livskvalitet under sjukdomstiden. Studien har genomförts som en litteraturstudie dÀr resultatet bygger pÄ tre skönlitterÀra böcker som kvinnorna sjÀlva skrivit. Som teoretisk referensram har Lawtons definition pÄ livskvalitet anvÀnds dÄ denna definition stÀmmer överens med författarnas syn pÄ begreppet livskvalitet. Resultatet uppmÀrksammade följande kategorier som viktiga för kvinnornas livskvalitet; lÀngtan efter nÀrhet, den dyrbara fritiden, störd autonomi och brist pÄ empati, kamp om renhet, omgivningens brist pÄ förstÄelse, flykt frÄn verkligheten, trygghet genom sjukdomen, samt sjukdomsinsikt.
Sverigedemokraterna i EU-nÀmnden : Tar stÀllningstagandet ett ideologiskt uttryck?
I följande studie Àr syftet att bilda kunskap om förskollÀrares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollÀrare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollÀrare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien Àr fenomenologisk, vilket innebÀr att vi vill försöka förstÄ barns spontana musicerande utifrÄn förskollÀrarnas perspektiv.
Ingen lÀrare Àr en ö : En intervjustudie om hur sju stycken högstadielÀrare ser pÄ Àmnesövergripande projektarbete i skolan
Denna uppsats undersöker hur sju stycken högstadielÀrare ser pÄ Àmnesövergripande projektarbete. Uppsatsen fokuserar sÀrskilt pÄ frÄgestÀllningarna kring vilka syften som ingÄr i det Àmnesövergripande projektarbetet. Uppsatsen söker Àven att ta reda pÄ hur det Àmnesövergripande projektarbetet berör de enskilda ÀmneslÀrarnas Àmnen och undervisning. En tredje frÄgestÀllning Àr vilka hinder som de sju stycken lÀrarna finner i det Àmnesövergripande projektarbetet. Metoden för att undersöka detta Àr den kvalitativa undersökningen.
Jag Àr inte frÄn mammas och pappas mage för jag Àr kines ? Förskolepedagogers resonemang kring adoptivbarn som förlorat sin anknytningsperson
BAKGRUND: Adopterade barn med anknytningssvÄrigheter Àr vanligare Àn mantror, numera Àr det lagstadgat att dessa barn har rÀtt till trygghet, bÄdei hemmet och pÄ förskolan. Pedagogernas roll har fÄtt större betydelsei barns utveckling och lÀrande, detta gör att vi bör vara medvetna ombarns olika uppvÀxt och bakgrund.SYFTE: Vi vill undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kringadopterade barn som förlorat sin primÀra anknytningsperson. Hurarbetar lÀrarna i förskolan med adoptivbarn som upplevt tidigaseparationer?METOD: Vi har i vÄr undersökning valt att anvÀnda oss av kvalitativaintervjuer.RESULTAT: VÄr studie visar att vi har i vÄra intervjuer upptÀckt att pedagoger iförskolan under sin utbildning inte fÄtt nÄgon information angÄendeadopterade barn som varit med om tidiga separationer och dÀrmedförlorat sin primÀra anknytningsperson. Sina kunskaper har de fÄttfrÄn förÀldrarna till de adopterade barn som de mött..
80-talist, javisst! ? en prospektiv analys av förutsÀttningarna för vÀxelspelet mellan 80-talisten och arbetslivet
En 80-talist karaktÀriseras bland annat av sitt meningssökande, gruppfokus och sökande efter trygghet i otryggheten. Dessa attribut talar för att dessa individer skulle preferera en decentraliserad organisationsstruktur dÀr de fÄr svar pÄ sina relevansfrÄgor via stimulerande arbetsuppgifter och arbetsformer. Arbetsformerna fÄr gÀrna lÀmna utrymme för ansvar och mÄlstyrningen Àr kanske den styrning som bÀst motiverar en 80-talist. en 80-talist Àr uppvÀxt i ett konsumtionssamhÀlle och uppskattar den monetÀra belöningen dÄ denna fysiskt och tydligt symboliserar organisationens uppskattning. Det Àr dock vÀldigt viktigt att denna kompletteras av icke-monetÀra belöningar i form av uppskattning, delegerat ansvar samt stimulerande arbetsuppgifter.
InlÀrningsstilar : Learning styles - the unique way each student learns new information
Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka och belysa hur pedagoger definierar inlÀrningsstil och vilka olika undervisningsstilar de anvÀnder för att möta elevers olika behov. VÄr undersökning Àr kvalitativ och grundar sig pÄ 5 observationer i olika Äldersgrupper samt 5 intervjuer med respektive pedagog i en lÀrstilsinriktad skola. Studien visar att de lÀrare som grundar sin pedagogik pÄ forskning och kÀnner trygghet i sin pedagogroll individanpassar undervisningen mer. De varierar sig och tar mer hÀnsyn till elevers taktila och kinestetiska preferenser samt de miljömÀssiga och sociologiska elementen Àn de pedagoger som utgÄr frÄn mer traditionell undervisningsstil och visuella och auditiva preferenser. LÀrstilspedagogiken underlÀttar att hitta metoder till varje elev, vilket ökar motivation, arbetsglÀdje och sjÀlvkÀnsla.