Syftet Àr att belysa arbetet med barn i sorg inom förskolan genom att ta del av begravningsentreprenör, prÀst, förskollÀrare samt anhörigas erfarenheter och kunskaper. Metoden Àr baserad pÄ intervjuer dÀr professionella sorgearbetare, förskollÀrare och anhöriga har deltagit. Resultatet visar att enligt informanterna Àr bemötande, Àrlighet samt normalisering det viktigaste nÀr man möter barn och vuxna i sorg. Det framkommer i resultatet att enligt informanterna Àr det betydelsefullt hur man bemöter mÀnniskor i sorg, att lÄta sörjande fÄ sörja pÄ sitt sÀtt men att det Àr viktigt att barnen skall fÄ bli bemötta utifrÄn hur de Àr och inte vad de har gÄtt igenom. Att det Àr bra enligt förskollÀrarna i studien för barn att Äterkomma till förskolan efter ett dödsfall eftersom förskolan Àr deras vardag och dÀr finns en slags trygghet för barnen. .

Bakgrund: Antalet fall med demenssjukdom ökar dÄ medelÄldern ökar. Sjukdomen har ett smygande förlopp och Àr pÄfrestande för hela familjen. Ofta blir den demensdrabbade tvungen att flytta till ett boende. Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som bidrar till en god relation mellan anhöriga till och vÄrdare av demensdrabbade, som bor pÄ boende. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes.

BÄde ICA och Coop vill genom reklammaterialet förmedla en profil av vÀlkÀnda varumÀrken, förmÄnliga erbjudanden och kvalitet, vilket bÄda har lyckats att överföra till fokusgrupperna. Fokusgrupperna ansÄg att reklamfilmer frÄn Coop var trÄkiga, traditionella och produktfokuserade medan ICA: s upplevdes som sevÀrd och rolig underhÄllning. Medan ICA vill förmedla gemenskap i analysmaterialet vill Coop förmedla en professionell relation. De vill bÄda skapa trovÀrdighet och identifikation samt kÀrlek och vÀlkomnande i det undersökta materialet. BÄda har lyckats att skapa igenkÀnnande och trygghet, men Coop har inte lyckats att förmedla den professionella relationen till fokusgrupperna.

LĂ€rarlag Ă€r idag den dominerande arbetsformen inom skolan. Arbetsmetoden antas leda till fler samarbeten och mer samverkan. Ämnesintegration Ă€r en naturlig följd av lagarbetet och syftar till att ge eleverna en mer lustfylld arbetsmiljö och större bredd i kunskapsinhĂ€mtandet. Trygghet och social samvaro Ă€r andra ledord som ska ge tyngd Ă„t arbetssĂ€ttet. I denna studie framgĂ„r det att lĂ€rarlagen och organisationen omkring ger eleverna en tryggare miljö men samtidigt svagare Ă€mneskunskaper.

Denna studie avser att genom nÄgra observationer utförda pÄ en förskola resonera kring vad som hÀnder i leken, vad rolleken bestÄr av och vilka faktorer som styr turtagning och rollfördelning i rolleken. Uppsatsen redogör Àven för vad litteratur och förskolans lÀroplan sÀger om detta fenomen.Resultatdelen visar hur jag har tolkat dessa observationer utifrÄn lÀroplanen, centrala begrepp utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt nÄgra vanliga lekteorier.Denna studie har visat att det finns nÄgra faktorer som styr turtagning och rollfördelning av barns rollek utifrÄn observationer som Àr utförda. Dessa faktorer berör bakgrund, erfarenhet, sjÀlvkÀnsla och trygghet i barngrupp och övrig verksamhet i förskolan..

LÄngvarig smÀrta Àr idag vanligt förekommande bland individer i samhÀllet. Eftersom de ofta blir skickade mellan olika vÄrdenheter, kÀnner de sig uppgivna. Ett professionellt bemötande av sjuksköterskan Àr dÀrför vÀsentligt. Syftet med studien var att belysa hur patienter med lÄngvarig smÀrta upplever sjuksköterskans bemötande. Metoden som anvÀnts var litteraturstudie.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att undersöka om gymnasielÀrare Àr medvetna om sina rÀttigheter vad gÀller ÄtgÀrder som fÄr vidtas enligt skollagen (2010:800) frÄn 2011. Den syftar Àven till att undersöka var lÀrarna fÄtt information om skollagen frÄn.Hur medvetna Àr gymnasielÀrare om sina rÀttigheter enligt lag gÀllande ÄtgÀrder som fÄr vidtas om en elev stör studieron samt vad lÀrarens tillsynsplikt innebÀr?Har lÀrarna varit utsatta för hot och/eller vÄld samt hur medvetna Àr de om var de ska vÀnda sig om de kÀnner sig krÀnkta av en elev?Hur har lÀrarna fÄtt information om sina rÀttigheter och ÄtgÀrder enligt skollagen och kÀnner lÀrarna att de fÄtt tillrÀcklig kunskap om skollagen under sin högskoleutbildning?Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr en halvstrukturerad intervju anvÀntssom datainsamlingsmetod. I studien deltog sex gymnasielÀrare frÄn tre olika skolor, vilka kontaktades via ett tillgÀnglighets- och snöbollsurval. En tematisk kategorisering skapadesutefter lÀrarnas svar kopplat till studiens teoretiska ramverk och anvÀndes som analysverktyg.

Typ 2 diabetes har genom ökad levnadsstandard vuxit till ett vÀrldsomfattande problem. I Sverige har cirka 300 000 personer typ 2 diabetes. OmvÄrdnaden av denna patientgrupp kommer till stor del bestÄ av stöd och information. Syftet med litteraturstudien var att beskriva betydelse av stöd och information till patienter med typ 2 diabetes. Ett bra stöd frÄn hÀlso- och sjukvÄrdspersonal och nÀrstÄende Àr positivt för patienten.

Syftet i D- uppsatsen var att belysa hur de studerande upplever handledning betrÀffande hinder och möjligheter i handledningssituationen under sin psykiatriplacering. Litteraturstudier och intervjuer har legat till grund för studien. Jag hade en frÄgeguide med nÄgra grundfrÄgor, men efterstrÀvade att de studerande öppet skulle berÀtta sÄ mycket som möjligt om sina upplevelser betrÀffande hinder och möjligheter samt ge egna exempel. Resultatet redovisas genom att studerandes beskrivningar av sina upplevelser tolkas mot den bakgrund som varit utgÄngspunkt för min undersökning, som har en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Jag presenterar de studerandes upplevelser av hinder och möjligheter i en analys i fyra steg.

Att ha barn eller ett syskon som Àr sjukt i cancer innebÀr en stor omstÀllning för alla familjemedlemmar och skapar mÄnga nya upplevelser. Varje familjemedlem ser dessa upplevelser olika beroende pÄ kön, Älder, stödjande miljöer bÄde pÄ sjukhuset och privat samt cancerns art. Syftet har varit att beskriva familjemedlemmars upplevelser i den förÀndrade familjesituation som uppstÄr i samband med cancer hos barn. Studien har genomförts som en litteraturstudie, dÀr resultatet bygger pÄ skönlitterÀra böcker skrivna av familjemedlemmar till barn med cancer. Resultatet presenterades i olika kategorier (upplevelser), dessa var rÀdsla, utsatthet, skuld, ilska, sorg, trygghet och glÀdje/tacksamhet och det visade sig att familjemedlemmarna upplevde dessa situationer pÄ olika sÀtt.

En vÄldtÀkt medför bÄde psykiska och fysiska besvÀrför den som drabbats. HÀlso- och sjukvÄrden har en betydande roll i hurvÄldtÀktsoffren ska omhÀndertas. Studien har genomförts som en litteraturstudiemed syftet att klargöra vÄrdteamets roll i omhÀndertagande av en patient somutsatts för en vÄldtÀkt. 12 artiklar ingÄr i studien. FrÄgestÀllningar vidanalysen av de 12 artiklarna var att belysa specifika rutiner för hur ettvÄldtÀktsoffer ska bli mottaget, vilket förhÄllningssÀtt som vÄrdteamet börupprÀtthÄlla samt sÀrskilda strategier och anpassade behandlingar som finns atttillgÄ.

Denna studie syftar till att belysa pedagogers perspektiv pÄ SprÄkintroduktionsprogrammen. Pedagogernas perspektiv Àr i huvudsak med avseende pÄ vad pedagogerna har för roll pÄ programmet, samt hur de arbetar för att eleverna ska integreras i skolan och nÄ kunskapsmÄlen. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ samtliga SprÄkintroduktionsprogram i en medelstor svensk kommun. Resultatet visar att lÀrarna Àr vÀldigt enade i sin pedagogiska syn om hur arbetet pÄ SprÄkintroduktionsprogrammen ska se ut. Samt att de anser att det Àr för lite integration mellan SprÄkintroduktion-eleverna och resten av skolan.

Ett lÄgtröskelboende vÀnder sig till individer med missbruks- och boendeproblematik dÀr intentionen Àr att erbjuda individen stöd i dennes alkoholproblematik samt en trygghet i boendet utan att stÀlla krav pÄ nykterhet. Studiens syfte var att undersöka fenomenet: upplevelsen av att bo pÄ ett lÄgtröskelboende utifrÄn ett brukarperspektiv, samt vad flytten till lÄgtröskelboendet har inneburit för de boendes livskvalitet. I analysen anvÀndes ett fenomenologiskt perspektiv med livsvÀrldsteorin som utgÄngspunkt. Resultatet visar studiens fenomen som existentiell samhörighet i alkoholmissbruk. Den delade alkohol- och boendeproblematiken gör att de boende upplever sig som jÀmlika med varandra, vilket ocksÄ skapar en kÀnsla av gemenskap och tillhörighet.