I vÄr undersökning har vi valt den kvalitativa metoden, nÀrmare bestÀmt intervjuerna, för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Vilka arbetssÀtt anvÀnder sig lÀrarna av och slutligen vilka förhÄllningssÀtt mÀrks i mötet mellan skolan och elever i en skolsituation? I den empiriska delen har vi presenterat svaren i olika rubriker: Mötet, ArbetssÀtt, Elevens sjÀlvbild och Organisationen. I vÄr undersökning intervjuade vi 22 elever och 4 lÀrare. FrÄgorna till respondenterna berör de 4 olika rubrikerna i vÄr undersökning.

Studien tog sin utgÄngspunkt i att Àldre som möter Àldreomsorgen idag Àr en alltmer heterogen grupp i frÄga om livsstil och sexuell identitet. Trots att Àven gruppen Àldre HBTQ- personer (homo, bi, trans, queer) Àr heterogen sÄ visar forskning pÄ att det inom gruppen finns sÀrskilda behov nÀr det kommer till vÄrd och omsorg. Gruppen delar erfarenheter av att vÀxa upp i ett homofientligt samhÀlle, dÀr homosexualitet har varit bÄde olagligt och klassat som en psykisk sjukdom. MÄnga har upplevelser av diskriminering grundad pÄ sexuell lÀggning i kontakten med vÄrd och omsorg, erfarenheter som kan komma att pÄverka vidare kontakt med sektorn och dÀrmed kÀnslor inför Àldreomsorgen. Syftet med studien var att undersöka hur förutsÀttningarna ser ut för ett integrerat HBTQ-perspektiv i Àldreomsorgen genom att: 1) studera samverkan och styrning i implementeringsprocessen och 2) urskilja förutsÀttningar, attityder och vÀrderingar hos tillÀmparna som har potential att pÄverka implementeringen.

BAKGRUND: I vÄr bakgrund redogör vi för den tidigare forskning som bedrivits kring fysiskt undervisningsmaterial i Àmnet. VÄr teoretiska ram utgörs av Cummins modell för andrasprÄksinlÀrning samt Vygotskijs sociokulturella förhÄllningssÀtt vilka bÄda ligger till grund för vÄr resultatdiskussion.SYFTE: Syftet med vÄr undersökning Àr att med utgÄngspunkt i klassrummets konkreta material studera undervisningssituationer i Àmnet svenska som andrasprÄk, samt undersöka vilka motiv lÀrare anger för sina val av material och val av aktiviteter.METOD: För att nÄ studiens syfte anvÀnde vi oss utav observationer och kvalitativa intervjuer. I vÄr undersökning ingÄr tre lÀrare pÄ olika skolor som undervisar i Àmnet svenska som andrasprÄk.RESULTAT: I vÄr undersökning fann vi att lÀrarna arbetade med ett varierat material och olika aktiviteter i sin undervisning utan att vara styrda av lÀroboken. Gemensamt för de tre lÀrarna var att de arbetade med skönlitteratur, lÀsförstÄelse och ordkunskap. Resultatet visade ocksÄ att lÀrarnas motiv till det material de anvÀnde ofta grundade sig pÄ en ambition av anpassning till elevernas tidigare kunskaper och vardagliga liv..

Syftet med denna empiriska studie har varit att belysa hur barn talar om kÀrlek, sexualitet och relationer, samt hur pedagoger arbetar och interagerar med elever för att utvecklas tillsammans i dessa frÄgor. Viktigt under studien har varit att titta pÄ olika sorters relationer och hur dessa skapas i sociala sammanhang. Detta har skapat tvÄ frÄgestÀllningar som besvarats i studien: Hur arbetar pedagoger med dessa Àmnen i lÀrandesituationer? Och hur resonerar nÄgra enskilda barn kring kÀrlek, sexualitet och relationer utifrÄn barns perspektiv?Den etnografiska fÀltstudiens metoder har applicerats genom observationer samt djupintervjuer med tvÄ barn och en vuxen har genomförts och sedan anvÀnts som grund för vidare analys och diskussion.Resultaten visar att barnen resonerar olika kring dessa Àmnen och att pedagogerna arbetar pÄ skilda sÀtt i lÀrandesituationer dÀr dessa Àmnen tas upp. Vidare belyses samtalet och kommunikationen som viktiga bestÄndsdelar för att skapa förtroende mellan barn och pedagog i skolans verksamheter..

I detta sja?lvsta?ndiga arbete utforskas en la?randeprocess i tonsa?ttningen av ett kortare musikaliskt verk fo?r sa?ng och piano, vilket beskrivs utifra?n ett designteoretiskt la?rande- perspektiv. Studien baseras pa? videoinspelade sja?lvobservationer som pa?ga?tt under 3 ma?naders tid. Analysen av la?randeprocessen sker med hja?lp av designteoretiska be- grepp som la?randets resurser och transformationscykler.

Efter att ett debattinlÀgg undertecknat av Sverigedemokraternas partiledare publicerades i Aftonbladet i oktober 2009 började allt mer av mediernas utrymme att Àgnas Ät Sverigedemokraterna. Bland annat diskuterades vad som var lÀmpliga debattÀmnen nÀr Sverigedemokraterna skulle bemötas.Syftet med denna undersökning Àr att undersöka vad dessa diskussioner kan ha för effekter pÄ Sverigedemokraternas eventuella fram- eller motgÄng och vad detta innebÀr för det politiska klimatet. Fyra av de största dagstidningarna i Sverige har legat till grund för en diskursanalys. Analysen producerade sex teman debatten, samarbete, vÀrderingar, verktyg, historia, och vÀljarna.Studien prÀglas av ett perspektiv som fokuserar pÄ hegemonier och antagonistiska relationer. Vilket resulterade i upptÀckten av ett antagonistiskt förhÄllande mellan Sverigedemokraterna och de etablerade politiska aktörerna.

Föreliggande studie undersökte en eventuell skillnad i fysisk aktivitet mellan inre (intrinsic) och yttre (extrinsic) motiverade gymnasieelever med utgÄngspunkt frÄn SDT-teorin (Self-Determination Theory) samt Àven eventuella köns- och Äldersskillnader. EnkÀtformulÀr med items frÄn IMI- (Intrinsic Motivation Inventory) och EMI- (Extrinsic Motivation Inventory) skalan för motivation tillsammans med det korta IPAQ-formulÀret för fysisk aktivitet delades ut till 194 friskole-gymnasieelever frÄn yrkesinriktade program. Resultatet visade att elever som var mer inre motiverade ocksÄ var mer fysiskt aktiva. Ingen könsskillnad fanns för fysisk aktivitet eller för inre motivation. Inom IMI-subskalan för sjÀlvstÀndighet hade kvinnorna ett signifikant högre medelvÀrde Àn mÀnnen.

SammanfattningEnligt forskningen förknippas den stationsnÀra planeringen ofta med att planlÀgga en tÀt och blandad bebyggelse intill tÄgstationer. Planeringen har uppstÄtt som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. PlaneringssÀttet har de senaste Ären blivit en strategi för att jobba mot en hÄllbar samhÀllsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr att försöka bidra med en ökad förstÄelse kring den stationsnÀra planeringen, hur nya tÄgstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt pÄ vilket sÀtt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling. Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnÀra lÀgena i SkÄne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus pÄ den stationsnÀra planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv.

SAMMANFATTNINGDenna studie Àr en analys av Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter ifrÄga om deras perspektiv pÄ mottagarna vid kriskommunikation. Studien har tvÄ syften, dels att undersöka vilken roll forskarna ger mottagarna i de nuvarande studierna, dels att reflektera hur forskningen skulle kunna kompletteras i framtiden. Krisberedskapsmyndigheten Àr den myndighet som ansvarar för att vara samordnande myndighet i en krissituation, planera inför kommande kriser och att samla in kunskap om kriser.Denna studie anvÀnder sig av mottagarperspektivet encoding/decoding för att undersöka Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter. Encoding/decoding perspektivet ser pÄ mottagarna som aktiva och komplexa i tolkningen av meddelanden. Perspektivet menar attolika mottagare kan tolka information pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilken bakgrund mottagaren har.

Syftet med studien var att utifrÄn ett kritiskt förhÄllningssÀtt dels kartlÀgga vilket perspektiv och vilken förstÄelse pedagoger utgÄr ifrÄn i arbetet med barn som anses vara i behov av sÀrskilt stöd. Dels belysa vilka konsekvenser denna förstÄelse kan fÄ för val av pedagogisk organisation. Med utgÄngspunkt i olika förstÄelse för symtomdiagnosen AD/HD kan man urskilja tre perspektiv i det aktuella omrÄdet (det kompensatoriska-, kritiska- och dilemma perspektivet). Genom att vi lyfter fram dessa instÀllningar i forskning och praktisk realitet ligger förhoppningen att medverka till att etablera en ökad förstÄelse för hur pedagoger kan möta alla barn pÄ ett professionellt sÀtt.

Arbetets syfte Àr att undersöka hur bildtolkning fungerar som metod för att nÄ insikt i ungdomars tankar kring jÀmstÀlldhet, feminism och genus. Jag Àr ocksÄ intresserad av hur bilder kan anvÀndas i undervisning utanför bildÀmnet, hur bilder kan anvÀndas som en visuell presentation till ett perspektiv eller begrepp, hÀr till det feministiska perspektivet och genusbegreppet. TillfÀlle att undersöka detta dök upp genom samtal med en lÀrarstudent som genomförde sin Àmnespraktik i psykologi men Àven undervisade tvÄ klasser i det Àmne som kallas livskunskap och idag undervisas pÄ vissa skolor. Kursens mÄl Àr bland annat att ta upp genusrelaterade frÄgor. 53 elever har genom en enkÀt med öppna svarsalternativ tolkat en bild med feministiska tolkningsmöjligheter.

Denna rapport a?r en del av en sto?rre fo?rstudie som handlar om lo?nsamheten i en liten vindkraftsanla?ggning besta?ende av tre vindkraftverk placerade pa? O?land. Syftet fo?r denna del a?r att underso?ka kostnaden fo?r underha?llet, olika underha?llsstrategier och lagerha?llning. Rapporten beskriver a?ven de olika komponenterna i ett vindkraftverk, vilka fel som intra?ffar samt hur ofta de intra?ffar.

Syftet med föreliggande studie var att vinna kunskap om och ge en bild av hur sex pedagoger inom förskolan upplever att det Àr att arbeta integrerat med asylbarn i den allmÀnna förskolan och att ge en bild av vad pedagogerna berÀttar om hur detta arbete organiseras.  För att fÄ svar pÄ studiens frÄgor har en kvalitativ forskningsintervju anvÀnts. TvÄ forskningsfrÄgor skapades frÄn vilka intervjufrÄgorna huvudsakligen formades. ForskningsfrÄgorna var: Vilka förutsÀttningar för arbetet med asylbarn ger pedagogerna uttryck för och pÄ vilket sÀtt organiseras den allmÀnna förskolan för asylbarn. Som analysredskap i studien har den sociokulturella och den interkulturella teorin anvÀnts. Studiens resultat visar att integreringen av asylbarn i den allmÀnna förskolan innebÀr att pedagogerna har att förhÄlla sig till att arbeta med asylbarn och deras förÀldrar utan att dela sprÄk eller kÀnna till mycket om deras bakgrund.

Stora barngrupper och hur det pÄverkar barns stress ochlÀrande Àr en frÄga som flitigt debatteras i media, men Àn sÄ lÀnge har inte politikerna gjort nÄgot för att grupperna ska blir mindre. DÀrför valdes Àmnet i den hÀr studien. Det Àr en kvalitativ studie dÀr jag varit ute och intervjuat verksamma förskollÀrare om hur de ser pÄ stora barngrupper och möjligheterna till lÀrande.Studien syfte Àr att ta reda pÄ förskollÀrares erfarenheter och uppfattningar om vÀxande barngrupper ur ett lÀrandeperspektiv. Hinns lÀrande och strÀvan mot att nÄ mÄlen i lÀroplanen med?Analysen visar att informanterna kan se bÄde för- och nackdelar med stora barngrupper, men de upplever ÀndÄ en otillrÀcklighetskÀnsla att inte hinna med sitt jobb sÄ som de skulle vilja.

Detta arbete handlar om hur jag har tagit fram koncept och fÀrdiga modeller pÄ fyra karaktÀrer, tvÄ manliga och tvÄ kvinnliga. Under arbetets gÄng har jag försökt ta reda pÄ om jag kan förmedla livsÄskÄdningarna god och ond genom subtilare formelement. Jag valde att anvÀnda mig av bÄde ett vÀsterlÀndskt och österlÀndskt perspektiv i min karaktÀrsdesign. Det vÀsterlÀndska perspektivet pÄ de goda och det österlÀndska pÄ de onda karaktÀrerna.Jag har studerat bland annat hur vi uppfattar varandra, kroppssprÄk, stereotyper och fÀrger. Jag har dessutom jÀmfört vÀsterlÀndskt tecknade filmer, Walt Disney, med japanskt tecknad animeserier.