Detta arbete kommer att handla om elevers upplevelse av inflytande och deras förmÄga och möjlighet att vara delaktiga i planering, val av lÀromedel, arbetsmetoder och övriga aktiviteter i skolan. Det Àr framför allt inflytande över elevernas skolvardag i förhÄllandet till deras koncentrationssvÄrigheter som intresserar mig i min studie. De fyra eleverna, som stÄr i centrum för denna undersökning, deltar i skolÄr 3-5 pÄ en grundskola i södra SkÄne. Pojkarna har det gemensamt att de har koncentrationssvÄrigheter vilket medför att de har svÄrt att fokusera pÄ skolarbetet samt begrÀnsad förmÄga att planera pÄ egen hand. Den verksamhet som bedrivs Àr vÀl strukturerad med tydliga regler och ett tydligt förhÄllningssÀtt.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogernas uppfattning kring vilken betydelse inomhusmiljön har för verksamheten. Syftet har delats upp i tvÄ frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ vad pedagogerna har för uppfattning om den befintliga miljön samt pÄ vad pedagogerna baserar eventuella förÀndringar i inomhusmiljön. Metoden som har anvÀnts i denna studie Àr kvalitativa intervjuer. Vi har utgÄtt ifrÄn den livsfenomenologiska och sociokulturella teorin, varpÄ vi anvÀnt oss av kommunikation som medel för att ta del av pedagogernas livsvÀrld och hur de tÀnker kring det valda Àmnet. Resultatet redogör för de fyra pedagogernas uppfattningar.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för företag i uppstartsfasen nÀr de Àr i behov av kapital. Det teoretiska perspektivet vi utgÄtt ifrÄn Àr tvÄ teorier: det finansiella gapet och preferensordningen i pecking order teori. Detta för att se vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för att tÀcka det finansiella behovet och Àven se vart i preferens-ordningen denna finansieringsform hamnar. Det empiriska datainsamlingssÀtt denna studie anvÀnder sig av Àr tvÄ stycken intervjuer med öppna frÄgor. Empirin bestÄr av redovisning av intervjuer med tvÄ respondenter.

Detta examensarbete har behandlat en kvalitativ undersökning med fokus pÄ högstadieelevers uppfattningar om skolans bildundervisning. Syftet har varit att, med hjÀlp av mina forskningsfrÄgor, ringa in vilka faktorer som pÄverkar högstadieelevers kreativ utveckling och sjÀlvkÀnsla inom bildÀmnet. Uppsatsen bottnar i en litteraturgenomgÄng samt kvalitativa intervjuer med sex högstadieelever, tre frÄn i Äk. 8 och tre frÄn Äk. 9.

Syftet med denna studie har varit att titta pÄ hur lÀrarens ledarskap pÄverkar elevernas lÀrandeprocess i klassrumsmiljön dÀr vi lagt speciellt fokus pÄ sjÀlvförtroende. UtifrÄn detta syfte har vi tittat pÄ litteratur kring olika ledarskapsformer, ledarstilar samt sjÀlvförtroende. Vi har Àven tittat pÄ det sociokulturella lÀrandeperspektivet dÀr vi redogjort för olika infallsvinklar pÄ begreppet sociokulturellt lÀrande. Vi har undersökt detta genom att anvÀnda oss av fyra intervjuer med lÀrare, fyra observationer av de intervjuade lÀrarna och deras elever i klassrummet och fyra gruppintervjuer i Ärskurserna 4-6 i en medelstor stad i norra Sverige. Med hjÀlp av dessa undersökningsformer har vi fÄtt fram information kring hur olika former av ledarskap pÄverkar eleverna samt vilka ledarstilar som hjÀlper till att utveckla elevernas sjÀlvförtroende i positiv bemÀrkelse.

denna uppsats belyser jag hur man med hjÀlp av skönlitteratur kan förmedla de demokratiska vÀrderingar som skola och samhÀlle vilar pÄ. Jag försöker förankra mitt uppslag om hur man kan förebygga mobbning i grundskolans senare del i redan vÀl befÀsta metoder som Farsta och Stiftelsen friends, samt i förhÄllande till de normalitetsförestÀllningar som finns i skolan och i samhÀllet. Det Àr en teoretiskt uppbyggd uppsats och jag utgÄr frÄn litteratur som Louise M. Rosenblatts Literature as Exploration (1938), Gunilla Molloys Att lÀsa skönlitteratur med tonÄringar (2003), Eva Hultins Skolans litteraturundervisning som demokratisk mötesplats (2002) och Lpo94. I behandlad litteratur tas bland annat transaktionsbegreppet, efferent och estetisk lÀsning, subjektiv förankring i skönlitteratur och autentiska frÄgor upp.

I denna uppsats utforskas det narrativa perspektivet som ett möjligt analytiskt grepp för att komma Ät maktstrukturer, dÀr erkÀnnandet av identiteter analyseras som en upplevd domÀn av dominans. Uppsatsen inleds med en utveckling av begreppet diskursiv makt, vilket görs genom anvÀndande av Steven Lukes teori om maktens tredje ansikte. Följande dÀrpÄ diskuteras hur man med hjÀlp av det narrativa greppet kan förstÄ makten som reglerar berÀttandet av jaget. Denna makt ses som pÄvisad dÄ teman i metanarrativ och framtrÀder som reproducerade i konkreta narrativ. Resonemanget klargörs genom en diskussion om republikanismen som ett metanarrativ, vilket relateras till hur maktutövning genom erkÀnnandet kan ta sig uttryck..

Syftet med detta examensarbete Àr att, mot bakgrund av sÄvÀl det etiska som det moraliska som det juridiska perspektivet, undersöka lÀrares erfarenheter i förhÄllande till anmÀlningsplikten. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ fallstudie, i vilken vi intervjuat tvÄ erfarna lÀrare som bÄda varit med om anmÀlningar till socialtjÀnsten. Resultatet av vÄr uppsats visar att anmÀlningar till socialtjÀnsten kantas av en rad olika moraliska och etiska problem, bÄde pÄ det personliga och det organisatoriska planet. Intervjupersonerna ser dock anmÀlningsplikten som en del av sitt arbete, det vill sÀga att de anser att denna form av kontakt med socialtjÀnsten ingÄr i lÀrarrollen. Resultatet visar dessutom att lÀrarna fÄr litet stöd av skolledningen, vilket leder till att de kan kÀnna sig utelÀmnade till dessa etiska och moraliska problem..

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare beskriver att de gör för att skapa goda lÀrandemiljöer i klassrummet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Detta för att som blivande lÀrare öka kunskapen hur man pÄ bÀsta sÀtt kan ge stöd och underlÀtta för elever med beteende- och inlÀrningssvÄrigheter. I den hÀr undersökningen har en kvalitativ studie gjorts dÀr fem lÀrare och en specialpedagog har intervjuats för att fÄ reda pÄ hur dessa arbetar med att skapa goda lÀrandemiljöer för elever i behov av extra stöd. Specialpedagogiken ligger i centrum med tvÄ teorier som bakgrund som anvÀnds mycket inom specialpedagogiken, behaviourismen och den sociokulturella teorin. De viktigaste begreppen inom omrÄdet specialpedagogik har beskrivits samt vanliga diagnoser bakom inlÀrnings- och beteendesvÄrigheter, dÄ det Àr viktigt som lÀrare att vara insatt i detta vid undervisning av elever i behov av stöd.I resultatet ses att vikten av individualisering och struktur i klassrummet gör mycket för inlÀrningen.

Denna studie undersökte samarbetet mellan landsting och SocialtjÀnst gÀllande unga vuxna mellan 18 till 25 som brukar "nya drogtyper" i GÀvles lokalsamhÀlle. En kvalitativ metod har tillÀmpats med semisstrukturerade intervjuer med fem professionella inom kommun och landsting för att fÄ en djupgÄende förstÄelse för intervjupersonernas unika upplevelser av det rÄdande Àmnet. Intervjumaterialet analyserades utifrÄn det teoretiska perspektivet organisationskultur. Studien visade pÄ att samarbetet mellan Psykiatri och SocialtjÀnst Àr problematisk och enligt intervjupersonerna kan det bero pÄ de attityder och synsÀtt som finns hos de tvÄ huvudmÀnnen. Samtliga deltagare redovisade att ytterligare samarbete krÀvs för att möta problematiken men det finns oklarheter i vem som skall ta ansvaret..

BAKGRUND: Det sociala lÀrandet Àr en viktig del av förskolans verksamhet för attbarnen ska utvecklas till goda samhÀllsmedborgare. I ett textilsammanhang kan barn, med hjÀlp av skapande aktiviteter, utvecklassocialt. Det Àr i det sociokulturella sammanhanget, i samspel medandra som det frÀmsta lÀrandet sker. Det textila skapandet kan lockabarnen till samarbete.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att fÄ syn pÄ barns utveckling inom detsociala omrÄdet genom att anvÀnda textil som ett redskap.METOD: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden med observationer,diskussioner och intervjuer som redskap. Studien genomfördes underfem aktivitetstillfÀllen med barnen och en gruppintervju medpedagogerna pÄ en förskola.RESULTAT: Resultatet av studien presenteras i form av utdrag frÄn deobservationer och intervjuer som gjorts.

Detta arbete undersöker ACT och stÀller frÄgan om terapiformen kan betraktas som en existentiell beteendeterapi. Ett material bestÄende av 53 vetenskapliga artiklar undersöktes med en tematisk innehÄllsanalys för att fÄ en bred och aktuell bild av ACT i avseende pÄ teori, praxis och mÀnniskosyn. Resultatet sattes in i en psykologihistorisk kontext i allmÀnhet och en beteendepsykologiskt kontext i synnerhet. Det som talar emot ACT som en existentiell beteendeterapi Àr frÀmst bristen pÄ oppositionella inslag och kritik av den vetenskapliga normen. I andra vÄgskÄlen placerar resultatet det holistiska perspektivet samt synen pÄ mÀnniskan som ickedeterminerad.

Syftet med studien var att belysa barns inflytande i förskolans vuxenstyrda aktiviteter. För att undersöka syftet anvÀndes metoder i form av observationer med videoinspelning och fÀltanteckningar. Syftet bröts ner i fyra frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ hur barnen utövar inflytande samt hur detta inflytande bemöts av pedagogerna. Vidare sökte frÄgorna Àven svar pÄ hur pedagogernas bemötande samt aktiviteternas genomförande pÄverkar barnens inflytande, frÄgor av en mer analytisk karaktÀr. Studiens teoretiska ramverk bestÄr av den sociokulturella teoribildningen och vid analysarbetet anvÀndes det teoretiska analysverktyget Institutionella demokratihÀndelser.

Abstract/Sammanfattning ProblemomrÄde Att undervisa elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr en utmaning för mÄnga lÀrare. För att lÀrarna ska kunna göra skillnad för dessa elever Àr det viktigt att forskning inte upplevs som sÄ lÄngt borta frÄn det som hÀnder i skolan. För att skapa förÀndring mÄste lÀrarna, och Àven rektorerna, kunna slÄ ihop kunskap som kommer utifrÄn frÄn forskning med den kunskap som bara lÀraren sjÀlv har om vad som fungerar just hÀr och med just denna grupp elever. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med studien Àr att belysa en grupp lÀrares tankar och erfarenheter gÀllande beprövad erfarenhet med fokus pÄ undervisning av elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter samt att koppla detta till tidigare forskning. Följande frÄgestÀllningar behandlas: ? Vilka pedagogiska ÄtgÀrder anser lÀrarna förbÀttrar möjligheterna till en god utveckling för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter? ? Hur uppfattar en grupp lÀrare begreppet ?beprövad erfarenhet?? ? PÄ vilket sÀtt Àr lÀrarnas beprövade erfarenhet kopplad till tidigare forskning? Teoretisk ram Studien har ett systemteoretiskt och ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med vÄr undersökning Àr att bidra med kunskap om elevers upplevelser och erfarenheter av skolan i allmÀnhet och med fokus pÄ gymnasieskolans individuella program i synnerhet. Genom att göra elevers röster hörda kan vi fÄ perspektiv pÄ de förÀndringar som gymnasiet och sÀrskilt det individuella programmet stÄr inför. Inledningsvis redogör vi för olika teoretiska utgÄngspunkter utifrÄn olika infallsvinklar, dÀr vi lÀgger tyngdpunkten pÄ makten, demokratin och det sociokulturella. Vidare presenterar vi olika forskares syn pÄ skolan generellt, pÄ det individuella programmet samt olika politiska beslut som i högsta grad pÄverkar den svenska skolan. Metoden vi anvÀnde oss av Àr kvalitativ eftersom vi genomförde en fallstudie, dÀr vi intervjuade nio elever.