Enligt 4 § lag (1994:260) om offentlig anstÀllning ska vid anstÀllning avseende fÀstas bara vid sakliga grunder, sÄsom förtjÀnst och skicklighet och skickligheten ska sÀttas frÀmst om det inte finns sÀrskilda skÀl för annat. Inom ramen för skick­lig­hets­­-begreppet har myndigheterna möjlighet att ta hÀnsyn till personliga egenskaper som presta­tionsförmÄga, yrkes­skicklig­het, ledaregenskaper, samarbetsförmÄga m.m. Trots detta finns det en uttalad uppfattning att den personliga lÀmplighetens faktiska betydelse vid utförandet av tjÀnst Àr större Àn vad som tillÄts i samband med att de statliga myndigheterna beslut överklagas. FrÄgestÀllningarna i denna uppsats Àr hur stor betydelse fÄr och kan tillmÀtas personliga egenskaper vid rekryteringar till myndigheter, samt hur upplever rekryterare vid en statlig myndighet begrÀnsningarna i möjligheterna att tillmÀta personliga egenskaper betydelse vid rekrytering och hur hanterar rekryterare vid en statlig myndighet dessa begrÀnsningar? Jag har inför min undersökning anlagt tre perspektiv. Det juridiska perspektivet avgör vad som överhuvudtaget fÄr tillmÀtas betydelse vid anstÀll­ning.

En metastudie som anvÀnder sig av en specifikt anpassad tolkning av grounded theory för att undersöka The Daily Shows satiriska kritik och funktion, samt hur detta relaterar till det sociologiska perspektivet. Fynden visar pÄ en problematik som vÀl överrensstÀmmer med mer allmÀnna sociologiska teorier hos Foucault, Bourdieu och Habermas. Satiren visar sig utöva en serie meningsfulla funktioner som har potential att verka som en populistisk samhÀllskritik med stort inflytande. Satiren visar sig dock inte vara en problemfri diskurs och ett antal problem identifieras som behöver adresseras för att diskursen ska kunna Äberopa nÄgon form av legitimitet..

SammanfattningVÀxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvÄrd, C-uppsats 10 pTitel Etnicitet, genus och missbruk ? En deskriptiv studie om skillnaderoch likheter mellan manliga och kvinnliga missbruksklienter med svenskt och utomnordiskt ursprungEngelsk titel Ethnicity, gender and drug abuse, a descriptive study on differences and similarities between male and female drug abuse clients with swedish and non?scandinavian originFörfattare Diana Bergström och Tina Gheisari BergströmHandledare Maria AlmDatum Mars 2007Antal sidor 39Sökord Etnicitet, kön, invandrare, drogmissbruk, ungdomar, behandlingSammanfattningSyftet med studien var att beskriva skillnader och likheter mellan klienter med svenskt respektive utomnordiskt ursprung, av bÄda könen, i bakgrundsfaktorer, drogmissbruk och behandlingsmetoder. Metodvalet var en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod, dÀr den kvantitativa utgjordes av statistisk analys av DOK-material och den kvalitativa av intervjuer med halvstrukturerad upplÀggning. DOK?materialet analyserades och tolkades utifrÄn ett positivistiskt- och intervjuerna ett hermeneutiskt perspektiv.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och belysa problematiken med skilda förklaringar av sekulariseringens orsaker och förstÄelsen av begreppet sekularisering som finns i ett vetenskapligt och vardagligt sammanhang. Svaren som jag har fÄtt fram Àr att det pÄ ytan ser ut som att informanterna och religionssociologerna har ett relativt lika synsÀtt. Det Àr först nÀr du tittar nÀrmare och verkligen tolkar texterna som du kan urskilja de stora skillnaderna och att de ligger i perspektivet hos den som berÀttar. Informanterna upplever förÀndringarna inifrÄn och Àr direkt pÄverkade av det som sker och Àr en del av det. Religionssociologerna Ä sin sida Àr ÄskÄdare, de ser det som sker över en lÀngre tid och kan jÀmföra pÄ ett helt annat sÀtt..

Syftet med detta arbete Àr att skapa kunskaper om bedömningen i matematikÀmnet i grundskolan och undersöka den utifrÄn lÀrares perspektiv. För att komma fram till det resultatet anvÀnde vi en kvalitativ metod . Med hjÀlp av intervjuer fick vi ett brett empiriskt material. Vi intervjuade nio behöriga matematiklÀrare och fick fram olika synsÀtt angÄende bedömningen. I analysdelen kom vi fram till att bedömningen i matematiken Àr ett brett tema, som innehÄller olika delar.

Antalet tjejer pÄ elprogrammet/datorteknik har alltid varit lÄgt men borde inte vara det eftersom det finns betydligt fler tjejer som sedan arbetar i de yrken vi utbildar för. Undersökningen avser att ta reda pÄ vilka faktorer som hindrar tjejer frÄn att söka elprogrammet och om man kan pÄverka dessa faktorer. Faktorer som undersöks Àr sociokulturella, institutionella, biologiska och hur man anvÀnder sig av tekniken. Det finns bÄde faktorer som gÄr att pÄverka och faktorer som inte gÄr att pÄverka. SamhÀllets instÀllning till tjejer som satsar pÄ teknik Àr svÄrare att pÄverka Àn att tjejer inte tycker att datorer och teknik Àr roligt. Undersökningen visar att det största problemet Àr tjejernas tilltro till sin praktiska förmÄga, men det verkar i alla fall som att det gÄr att pÄverka tjejerna att bli mer intresserade av elprogrammet med riktade insatser..

LÀnge har jag intresserat mig för skapandet av musik, kanske för att jag betraktar mig sjÀlv som en musikalisk improvisatör. I detta arbete utforskar jag dÀrför hur jag arbetar med komposition, vilka metoder jag anvÀnder, vilka andra metoder som finns och vilka av dem jag kan bredda mig med. MÄlet Àr att vid genomfört arbete ha en översikt av min skapandeprocess, för att sjÀlv kunna vidareutveckla den, samtidigt som jag hoppas kunna hjÀlpa lÀsaren att, genom igenkÀnning, se sin egen process i nytt ljus. I detta arbete analyseras videoupptagningar och loggboksinlÀgg ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att jag betraktar verktyg som nÄgot som bÄde finns i intellektet och i den fysiska vÀrlden. Jag har Àven erfarit hur tÀtt sammanbundna dessa Àr. Dessutom influerar de resultatet, vilket gör valet av verktyg viktigt.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka matematiklÀrares uppfattningar om vilka styrkor och svÄrigheter elever inom autismspektrumtillstÄnd (AST) uppvisar betrÀffande problemlös-ning i matematik i Äk 6-9 och hur lÀrarna anser att undervisning kan bedrivas för att eleverna ska nÄ mÄlen inom omrÄdet i Äk 9.Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr kommunikativa processer Àr cen-trala i mÀnskligt lÀrande och utveckling (SÀljö, 2000). I det sociokulturella perspektivet Àr lÀrande en aspekt av all mÀnsklig verksamhet; i varje samtal, handling eller hÀndelse finns en möjlighet att erhÄlla nÄgonting som man kan anvÀnda sig av i framtiden. LÀrande blir i den meningen sÄledes vad individ och kollektiv tar med sig frÄn sociala situationer, genom inter-aktion mellan mÀnniskor och vad man brukar i framtiden. Initialt verkar kunskap i samspel mÀnniskor emellan och blir dÀrefter en del av den enskilde individen och hans eller hennes tÀnkande alternativt handling (ibid.).Metod: Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats, dÀr halvstrukturerade intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod. Intentionen med den metod som valts Àr att kunna beskri-va lÀrares egna uppfattningar om förutsÀttningar för lÀrande betrÀffande problemlösning i ma-tematik för elever med diagnos inom AST.

Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka hur estetiska aktiviteter inaturvetenskapsundervisning kan pÄverka elevers lÀrande i grundskolans lÀgre Äldrar. För att sökasvar pÄ detta har observationer av elevers arbete med de estetiska aktiviteterna bildskapande ochmodelltillverkning utförts. För att analysera insamlad data har en metod av praktiska epistemologieranvÀnts. Studien utgÄr frÄn Deweys pragmatiska teorier och definition av estetiska erfarenheteroch Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande och undervisning. Centrala begrepp förstudien Àr estetiska erfarenheter, estetiskt vÀrdeomdöme och metaforer.

Det hÀr Àr en observationsstudie över barns lek. Syftet med studien Àr att studera barns lek med avseende pÄ det sociala samspelet. Metoden för studien har varit av kvalitativ sort, dÀr redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi valt att redovisa de tvÄ dominerande synsÀtten, i förskolan, pÄ barns sociala utveckling, det utvecklingspsykologiska synsÀttet och det sociokulturella synsÀttet. Vi har valt att göra en fördjupning av det sistnÀmnda dÄ det Àr dÀr vi har vÄr stÄndpunkt.Vi kan, efter gjorda observationer av barns lek, konstatera att leken har en mycket stor betydelse för barnen i sitt utvecklande av sociala egenskaper.

Uppsatsen behandlar metoder för livsstilssegmentering. Uppsatsens syfte Àr att inventera och klarlÀgga ett urval av de kommersiella undersökningsinstitutens metoder gÀllande livsstilssegmentering. Dessa har sedan jÀmförts för att belysa skillnader metoderna emellan. Syftet var Àven att uppmÀrksamma problem som kan uppstÄ mellan institut, köpare och anvÀndare i samband med köp och anvÀndning av livsstilsundersökningar. Vi har observerat att tvÄ olika grupper av livsstilsundersökningar förekommer.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och belysa problematiken med skilda förklaringar av sekulariseringens orsaker och förstÄelsen av begreppet sekularisering som finns i ett vetenskapligt och vardagligt sammanhang. Svaren som jag har fÄtt fram Àr att det pÄ ytan ser ut som att informanterna och religionssociologerna har ett relativt lika synsÀtt. Det Àr först nÀr du tittar nÀrmare och verkligen tolkar texterna som du kan urskilja de stora skillnaderna och att de ligger i perspektivet hos den som berÀttar. Informanterna upplever förÀndringarna inifrÄn och Àr direkt pÄverkade av det som sker och Àr en del av det. Religionssociologerna Ä sin sida Àr ÄskÄdare, de ser det som sker över en lÀngre tid och kan jÀmföra pÄ ett helt annat sÀtt..

Syfte: Syftet med studien Àr att lyfta fram de ÄtgÀrder som skrivs fram i grundskolans ÄtgÀrdsprogram samt att identifiera vilka diskurser som rÄder i texterna. Syftet Àr ocksÄ att studera detta utifrÄn ett genusperspektiv samt att belysa vilka konsekvenser diskurserna kan fÄ för elevers lÀrande och möjligheter till att konstruera identitet.Teori och metod:I studien anvÀnds diskursanalys som kunskapsansats. Diskursanalys Àr en ansats som ger möjlighet att göra en omfattande textanalys. SprÄket i texterna som analyseras stÄr i fokus. SprÄket Àr inte bara ett redskap för att Äterge verkligheten utan sprÄkhandlingen bidrar Àven till att forma verkligheten.

Syftet med studien Àr att beskriva hur nÄgra pedagoger i sitt arbete upplever dramats och dansens inverkan pÄ barns utveckling och lÀrande i förskolan. UtifrÄn detta syfte stÀlls en forskningsfrÄga sÄ att en djupare förstÄelse för undersökningen kan bildas. För att besvara forskningsfrÄgan gjordes kvalitativa intervjuer med fem olika pedagoger som var insatta i Àmnet. VÄr studies teoretiska utgÄngspunkt Àr Lev Vygotskijs sociokulturella teori pÄ lÀrande som grundar sig pÄ att att allt lÀrande sker i gemenskap med andra. Studiens resultat visar att pedagogerna sÄg mÄnga fördelar i arbetet med drama och dans, till exempel gynnar dessa uttrycksformer barns sjÀlvkÀnsla vilket Àr viktigt för att kreativiteten ska vÀxa och detta Àr en förutsÀttning för barns utveckling och lÀrande..

I vÄr studie har vi velat ta reda pÄ om mÀn och kvinnor har olika intresse av vilka aktiviteter man Àr intresserad av pÄ en trÀffpunkt. Vi ville pÄ sÄ sÀtt undersöka om det var nÄgot som man som personal pÄ en trÀffpunkt i sÄ fall behöver ta hÀnsyn till vid planering och utförande av trÀffpunktens aktivitetsutbud. Syftet var Àven att studera huruvida livsloppsperspektivet har nÄgon betydelse för vilka aktiviteter man söker sig till pÄ en trÀffpunkt. MÀnniskan idag lever lÀngre och Àr friskare högre upp i Äldrarna. Detta leder till att andelen Àldre personer i Sverige ökat.