Syfte: Denna studie syftar till att identifiera faktorer i pedagogers ledarskap, som frÀmjar utveckling och lÀrande för barn med lindrig utvecklingsstörning.Teori: Studien utgÄr ifrÄn tvÄ lÀrteorier. Dessa Àr Jean Piaget som representerar stadieteorin och Lev Vygotskij som representerar det sociokulturella. Piaget anser att barnets tÀnkande Àr uppdelat i fyra stadier och att de byggs upp likt steg pÄ en stege. Varje stadie bygger pÄ varandra och det handlar frÀmst om kunskapsutveckling genom barns görande. Vygotskij anser att barnet mÄste ingÄ i en social och kulturell kontext för att lÀra.

Syftet med undersökningen Àr att studera och analysera uppfattningar om personlig handledning. SÀrskilt fokuseras lÀrares uppfattningar om vilka framgÄngfaktorerna Àr i personlig handledning. ForskningsfrÄgan har formulerats enligt följande: Vilka faktorer i detta sÀtt att handleda leder till framgÄngsrikt lÀrande och utveckling? Mina egna erfarenheter i personlig handledning har bidragit till att detta blev mitt fokusomrÄde. PÄ ett tidigt stadium kom jag i kontakt med relationell pedagogik, det relationella perspektivet och relationella förhÄllningssÀtt, och upptÀckte snart mÄnga beröringspunkter med personlig handledning.I syfte att fördjupa min förstÄelse för dessa beröringspunkter har jag valt att genomföra en kvalitativ tematisk intervjuundersökning med en explorativ och fenomenografisk ansats.

Sponsrade lĂ€romedel blir allt vanligare i svenska skolor, men Ă€n sĂ„ lĂ€nge saknas forskning kring anvĂ€ndningen av dem. Vi var intresserade av hur lĂ€rare ser pĂ„ sponsrade lĂ€romedel, och valde dĂ€rför att genomföra kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma gymnasielĂ€rare. I vĂ„r analys av det insamlade materialet har vi utgĂ„tt frĂ„n tvĂ„ för oss nĂ€rliggande perspektiv pĂ„ kunskap: det pragmatiska och det sociokulturella. Den samlade bilden av hur lĂ€rarna ser pĂ„ sponsrade lĂ€romedel Ă€r komplex, och lĂ€rarna skiljer sig Ă„t i uppfattning kring huruvida sponsrade lĂ€romedel Ă€r en tillgĂ„ng eller ett hot mot den svenska skolan. Överlag uppfattas lĂ€romedlen Ă€ndĂ„ som nĂ„got positivt, och som en möjlighet att fĂ„ större samhĂ€llsanknytning i undervisningen.

The essay examines and compares three different textbooks used in gymnasieskolans A- course from a postcolonial perspective. The method used in the essay is a qualitative analysis. Edward Said?s postcolonial theories are used as a tool to facilitate the analysis of the textbooks. The purpose of the essay is to examine how the textbooks depicts different parts of the world, are they depicting a multicultural world view, or are the textbooks assuming a western perspective in their description of the world.

Syfte: Syftet med mitt arbete var att undersöka vad Reggio Emilia-filosofin sĂ€ger om barn med sĂ€rskilda rĂ€ttigheter samt att fĂ„ en bild av hur Reggio Emilia-filosofin tillĂ€mpas i pedagogernas respektive verksamheter.Teori: Studien grundade sig pĂ„ frĂ„gestĂ€llningen om och hur Reggio Emilia som pedagogisk filosofi lĂ€mpar sig för barn med sĂ€rskilda rĂ€ttigheter. En utgĂ„ngspunkt var att tillĂ€mpning av Reggio Emilia-filosofin bör ligga vĂ€l i linje med lĂ€roplanens vĂ€rdegrund för förskolan samt synsĂ€tt och med det sociokulturella perspektivet pĂ„ lĂ€rande och utveckling. Barsotti (1997), Jonstoj och Tolgraven (2001) samt Åberg och Lenz -Taguchi (2006) har presenterat tankar och teorier i litteratur som legat till grund för denna studie. För de mer teoretiska utgĂ„ngspunkterna har SĂ€ljö (2009) samt tolkningar av BrĂ„ten (1998) om Vygotskijs teorier varit viktiga fakta och inspirationskĂ€llor. NĂ„gra centrala begrepp som jag valde att koncentrera mig pĂ„ inom teorin var sprĂ„k och kommunikation.Metod: Jag anvĂ€nde mig av en kvalitativ intervjuundersökning för att fĂ„ en bild av tjugo aktiva pedagogers förhĂ„llningsĂ€tt runt Reggio Emilia-filosofin och hur den tar sig uttryck i den vardagliga verksamheten.

För att skriva den hÀr uppsatsen gjorde jag en intervjustudie med ungdomar i musikskolan som spelat i nÄgra Är. Syftet med uppsatsen var att undersöka ungdomarnas val att fortsÀtta med instrumentalstudier efter de första Ären. Intervjuerna gjordes pÄ en musikskola och bestod av bÄde enskilda intervjuer samt av gruppintervjuer. Ungdomarna berÀttade om varför de fortsÀtter med instrumentalstudier. Resultatet av studien visar att ungdomarnas motiv att fortsÀtta att spela i musikskolan efter de första Ären Àr bÄde sociala och musikaliska.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur yrkesverksamma lÀrare i Är 1-3 ser pÄ anvÀndningen av skönlitteratur i undervisningen och att förhÄlla dessa beskrivningar till den litteratursyn jag som blivande lÀrare hÄller pÄ att utveckla. LitteraturgenomgÄngen anknyter till lÀsarorienterande teoribildningar, i linje med den konstruktivistiska, sociokulturella syn pÄ lÀrande som min utbildning prÀglas av. Resultatet av en intervjuundersökning med sju lÀrare presenteras och analyseras utifrÄn uppsatsens frÄgestÀllningar ? hur lÀrarna relaterat till sin anvÀndning av skönlitteratur beskriver undervisningens varför, vad och hur. Med hjÀlp av erfarna lÀrare ges jag dÀrmed en möjlighet att reflektera kring min egen litteratursyn, inte minst frÄgan om varför skönlitteraturen kommer att ha en plats i min framtida undervisning.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Hösten 2010 presenterades Skolverkets nya Àmnesplan för religionskunskap i gymnasieskolan. Det sÄg dÀr ut som om de existentiellt reflekterande inslagen hade tonats ned, och de kunskapsorienterande inslagen getts större utrymme. Det hÀr pÄpekades i den efterföljande debatten, men förnekades av författarna till Àmnesplanen. FörÀndringen förstÄs mot bakgrund av att religionskunskap i Sverige traditionellt förts utifrÄnbÄde ett existentiellt reflekterande och ett kunskapsorienterande perspektiv.Detta arbete har som syfte att tolka vad styrdokumenten för Gymnasieskola 2011 sÀger om existentiell reflektion i Àmnet religionskunskap. Arbetet har tvÄ frÄgestÀllningar.

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att undersöka hur delaktighet och upplevelsen av mening i skolarbetet kan stÀrkas i en skola för alla, samt hur elevers aktiva reflekterande kring arbetet med elevplaner bidrar till det egna lÀrandet. Studien fokuserar bÄde lÀrares och elevers perspektiv genom följande tre frÄgestÀllningar: 1. Hur skapas förutsÀttningar för elevers delaktighet? 2. Hur resonerar elever kring delaktighet? 3.

Denna rapport Àr en utvÀrdering av projektet JÀmlik, jÀmstÀlld och interkulturell medborgarservice inom Medborgarkontoren i Botkyrka kommun. Projektets mÄl Àr att sÀkerstÀlla att alla medborgarkontoren ger en jÀmlik medborgarservice. Projektet ska bidra med att ?medvetandegöra medarbetarna? kringjÀmstÀlldhets- och interkulturella perspektiv. SamhÀllsvÀgledarna som arbetar pÄ medborgarkontoren ger kommuninvÄnarna vÀgledning och service inom alla kommunens omrÄden.

Vi har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningarna som handlar om vilka faktorer som pÄverkar elevens instÀllning och intresse för idrottsundervisningen. Hur ÀmnesinnehÄllet pÄverkar elevens intresse har Àven belysts, vilket innehÄll lÀraren vÀljer, samt hur utformning och genomförande pÄverkar elevens instÀllning. Faktorer som pÄverkar elevernas intresse och instÀllning Àr mÄnga, dÀr elevinflytande, variation av innehÄll och kopplingar till hur eleverna kÀnner sig under lektionerna Àr viktiga delar. Begrepp som kan kopplas till elevens intresse Àr det sociokulturella begreppet, samt habitus. Slutsatser som kan dras Àr att skolan har ett stort ansvar nÀr det gÀller att lÀgga grunden för ett intresse för fysisk aktivitet samt stimulera till fortsatt utveckling hos eleverna..

Syftet med undersökningen var att undersöka hur lÀrare undervisar i den grafritande rÀknarens funktioner och hur eleverna faktiskt anvÀnder den. Detta har undersökts genom att lÄta lÀrare och deras elever besvara enkÀtformulÀr. Resultatet visar att eleverna anvÀnder rÀknaren som deras lÀrare instruerar dem att göra. LÀrarens attityd till rÀknaren pÄverkar ocksÄ eleverna att anvÀnda den pÄ det sÀtt som lÀraren antyder att den borde anvÀndas. Denna undersökning knyter samman den tidigare forskning som gjorts kring, Ä ena sidan, hur rÀknaren anvÀnds av eleverna och, Ä andra sidan, hur lÀrare undervisar om dess funktioner.

Syftet med mitt kandidatarbete Àr att undersöka vad som Àr karaktÀristiskt för dessa kommuner samt att finna en bidragande förklaring till varför ungdomar i Ronneby och Ljungby har en högre alkoholkonsumtion Àn ungdomar i Oskarshamn. Undersökningen genomförs med olika frÄgor som rör elevers alkoholkonsumtion; mobbning, skolkning, trygghet, hÀlsotillstÄnd, sjukfrÄnvaron, berusning, tillgÀnglighet, fritiden, ungdomssatsning och framtidstro, vilket sker utifrÄn Luppundersökningar av respektive kommun. Resultatet analyseras utifrÄn det kulturella och fenomenologiska perspektivet samt Baumans teorier om ett konsumtionssamhÀlle..

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..