Syfte: Syftet för studien var att studera vilka förhÄllningsstrategier mottagande lÀrare har i Förskoleklassen för att bemöta barn i behov av sÀrskilt stöd under deras första Är i skolans vÀrld. Som utgÄngspunkt för att komma Ät forskningsfrÄgan studerades verksamheten utifrÄn hur pedagogerna utformar sin praktik för att bemöta barn i behov av sÀrskilt stöd. Teori: Studiens teoretiska grundvalar bestod av det relationella perspektivet samt symbolisk interaktionism. Inom det relationella perspektivet ska barnets förutsÀttningar att nÄ mÄlen ses i relation till omgivningen. Om förutsÀttningarna i omgivningen Àndras, Àndras ocksÄ individens möjligheter att nÄ de krav som Àr uppsatta.

Detta Àr ett examensarbete som handlar om ormbunkar, dÀr jag försöker ge en lite mer nyanserad bild av ormbunkarna som vÀxtgrupp Àn den som vanligen Àr rÄdande. Dels genom att beskriva deras fascinerande historia, förökning och odling och dels genom att beskriva ett större antal arter och sorter som skulle kunna vara intressanta att anvÀnda i svenska trÀdgÄrdar och parker, samt deras olika krav pÄ vÀxtförhÄllanden. Första delen av arbetet, som bygger pÄ litteraturstudier, belyser ormbunkarnas historia. BÄde i det lite lÀngre geologiska perspektivet och i det kortare perspektivet som odlade trÀdgÄrdsvÀxter, genom det Viktorianska Englands ?Fern craze? fram till dagens mer begrÀnsade anvÀndning. I ett arbete om ormbunkar kan man nÀstan inte undvika att gÄ in pÄ deras avvikande livscykel och nÀmna nÄgonting om hur man gÄr till vÀga för att föröka dem.

Syftet med studien var att studera och undersöka hur lÀrare i Àmnena hem- och konsumentkunskap samt svenska arbetar och förhÄller sig till elever med bristande socioemotionell kompetens, bÄde i undervisningssituationer samt i betygsÀttning. Den empiriska undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lÀrare. De teoretiska utgÄngspunkterna för studien grundades utifrÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv, Erikson och det sociala sammanhangets betydelse samt Antonovskys kÀnsla av sammanhang. Resultatet har visat att lÀrarna Àr vÀl medvetna hur de delar in elever med bristande socioemotionell kompetens vid olika gruppindelningar. Vidare visar resultatet att en elevs bristande socioemotionella kompetens kan bidra med ett icke godkÀnt betyg..

Syftet med studien var att beskriva hur pedagoger anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation med stöd av IKT vid synliggörandet av barns lÀrande. ForskningsfrÄgorna som ingick i studien var Hur synliggörs barns lÀrande? Hur anvÀnds IKT i arbetet med pedagogisk dokumentation? och Vilken inverkan pÄ barn och pedagoger har kombinationen pedagogisk dokumentation och IKT? I bakgrunden redovisas bland annat hur pedagogisk dokumentation med stöd av IKT kan anvÀndas. Studien har den sociokulturella teorin dÀr valet inte stÄr mellan huruvida mÀnniskor lÀr sig nÄgot eller inte, utan fokus ligger pÄ vad de lÀr sig av situationer de ingÄr i. I min undersökning har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar aktivt med att integrera datorn och andra digitala verktyg med den pedagogiska dokumentationen.

Studien handlar om hur en rektor och tvÄ lÀrare arbetar med likabehandling i gymnasieskolan. Syftet Àr att se hur arbetet med likabehandling pÄ gymnasiet kan se ut och hur styrdokumenten implementeras i verksamheten. I studien anvÀnds kvalitativ metod och totalt tre kvalitativa intervjuer genomfördes. Analys av skolans lokala handlingsplaner för likabehandling och Skolverkets rÄd och riktlinjer för likabehandling inkluderas i studien. Till grund för det teoretiska perspektivet har forskningslitteratur om likabehandling i skolan anvÀnds.

I och med medias utveckling och förankring i vÄrt samhÀlle har pedagoger i dagens skola inte lÀngre monopol pÄ kunskapsförmedling. Detta examensarbete undersöker hur pedagoger talar om hur de arbetar med media i undervisningen. Undersökningen bygger pÄ 14 stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever ifrÄn tvÄ olika skolor i Malmö. Skolorna Àr belÀgna i tvÄ olika stadsdelar varav en av dem Àr prÀglad av mÄngkulturalitet och den andra Àr mer traditionell svenskt homogen. Empirin analyseras utifrÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt tidigare forskning som bedrivits kring medias roll i skolan.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur Migrationsverkets handlÀggare upplever delegationsuttagning av kvotflyktingar. Vilka hinder och utmaningar stöter de pÄ under arbetet i delegationsuttagningarna?  För att uppnÄ syftet har vi anvÀnt oss av en kvalitativ e-mailintervju som vi skickat ut till handlÀggare pÄ Migrationsverk runtom i Sverige som deltagit i uttagningar av kvotflyktingar. För att fÄ mer förstÄelse för analysens resultat har vi anvÀnt oss av ett grÀsrotsbyrÄkratiskt perspektiv. Perspektivet ger möjlighet till ökad förstÄelse för handlÀggarnas situation.

Stroke Àr en av de tre sjukdomar som Ärligen skördar flest antal vuxna liv ? endast hjÀrtsjukdomar och cancer dödar fler. Bara i Sverige drabbas cirka 20 000 personer per Är. Av dessa 20 000 Personer, rÀddas förstÄs mÄnga till livet. Sjukdomen Àr dock sÀllan komplikationsfri utan leder oftast till en rad konsekvenser, vilka i sin tur kan vara bestÄende sÄvÀl som temporÀra.

Syftet med denna studie Àr att i sex amerikanska filmer som tar upp kriget i Vietnam undersöka hur den vÀsterlÀndska och den orientaliska kulturen skildras i relation till varandra utifrÄn ett postkolonialt perspektiv. BÄde framstÀllningen av sÄvÀl amerikanerna, fienden och sydvietnameserna har studerats ur detta perspektiv. Detta undersöks genom att koppla till teorier och begrepp sÄsom semiotik och ideologi och metoder sÄsom diskurs och diskursanalys, mise-en-scéne och filmanalys. Studien undersöker om det skett nÄgon förÀndring av det postkoloniala perspektivet i filmernas framstÀllning. Undersökningen inkluderar: Gröna Baskrarna, The Deer Hunter, Apocalypse Now Redux, Plutonen, Full Metal Jacket och We Were Soldiers.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lek gestaltas i undervisningen för elever med autism. Syfte Àr ocksÄ att undersöka om leken kan utvecklas med hjÀlp av lÀrarna för att dÀrefter kunna anvÀndas som en arbetsmetod i undervisningen. FrÄgestÀllningar: - Hur gestaltar sig leken för barn med autism? - Kan pedagoger utveckla deras lek? - Hur kan leken anvÀndas i undervisningen? Teori: De teoretiska utgÄngspunkterna i föreliggande studie Àr kÀnsla av sammanhang (KASAM) som bygger pÄ att arbeta med det som ger hÀlsa och sociokulturella teorin att personer lÀr i samspel med andra. Metod och urval: Metoderna som anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningarna och syftet Àr deltagandeobservationer vid fyra tillfÀllen av vardera fyra sÀrskoleelever dvs.

BAKGRUND: Vi har beskrivit vad Kiwimetoden innebÀr och var den har sina rötter.Vi har skrivit allmÀnt om sprÄkutveckling samt tidigare forskningkring lÀsinlÀrning. Undersökningens teoretiska ram bestÄr avVygotskijs sociokulturella perspektiv och Deweys demokratiskaperspektiv.SYFTE: Undersökningens syfte Àr att undersöka en specifikundervisningsmetod för sprÄkinlÀrning. Vi har valt att avgrÀnsasprÄkinlÀrningen till att gÀlla lÀsinlÀrning. Den undersökningsmetod vivalt att undersöka kallas Kiwimetoden.METOD: Studien Àr en kvalitativ fallstudie med inspiration frÄn denetnografiska metoden. Som datainsamlingsverktyg har vi anvÀnt ossav intervju och observationer.

I dagens samhÀlle kan vi bÄde lÀsa och höra om olika Ängestsymptom, till exempel i böcker och i media. Detta kan leda till att vi fÄr mer kunskap om omrÄdet och att det blir mer och mer accepterat att prata om Ängest. I denna uppsats undersöks hur mÀnniskor med Ängestsymptom upplever att deras Ängest accepteras i samhÀllet idag, i vilken utstrÀckning de vÀljer att prata om detta med andra mÀnniskor samt hur de dÄ erfar det. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra informanter med olika former av Ängestproblematik, som valdes ut genom snöbollsmetoden. De teorier som anvÀnts i analysen var stigmateorin och det dramaturgiska perspektivet, som har utvecklats av Goffman.

Kommunikation, dialog och samspel Àr viktigt för barns lÀrande. Enligt förskolans lÀroplan Lpfö 98 skall pedagogen arbeta sÄ att barnen fÄr stöd och stimulans i sin sprÄk- och kommunikationsutveckling. Pedagogen skall Àven arbeta pÄ ett sÀtt som stimulerar barns nyfikenhet pÄ och förstÄelsen av skriftsprÄket. I förskolan förekommer sprÄk och kommunikation i verksamhetens alla delar. En av dessa Àr nÀr pedagogen lÀser högt för barnen, höglÀsning Àr en del av förskolans tradition och kultur.

Syftet med denna uppsats har varit att försöka fÄ förstÄelse för hur en individ upplever sin livsvÀrld. Fokus har legat pÄ vad som intervjupersonen har lyft fram som betydelsefullt i hans liv, vilka hÀndelser som kan betraktas som vÀndpunkter i livet och vad dessa har haft för pÄverkan för livet efter vÀndpunkten. I denna uppsats finns ett försök att anta ett fenomenologiskt tankesÀtt, dÀr vissa aspekter av fenomenologin har lyfts fram. Uppsatsen grundar sig pÄ en persons livsberÀttelse som kommit till genom konversationsintervju. Materialet har sedan transkriberats och tolkats utifrÄn en sammanvÀvning utav det fenomenologiska- och hermeneutiska perspektivet.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur insatser och fo?rutsa?ttningar fo?r ekonomiskt bista?nd formuleras och individanpassas inom fo?rso?rjningssto?d fo?r unga vuxna. De fra?gesta?llningar som anva?nds behandlar hur gruppen unga vuxna bista?ndstagare konstrueras, hur socialsekreterare definierar insatser utifra?n klientens behov, samt hur fo?rutsa?ttningar fo?r bista?nd formuleras och huruvida dessa uppra?ttas med ha?nsyn till klientens individuella situation. Fra?gesta?llningarna bero?r det sociala arbetets normfo?rmedlade praktik, ba?de utifra?n hur gruppen unga vuxna konstrueras men ocksa? utifra?n hur gruppens behov motiverar de insatser som de unga vuxna anses beho?va.