Syftet med studien Àr att belysa hur pedagoger resonerar kring betydelsen av barns delaktighet och inflytande över sitt lÀrande i förskolans vardag. Jag har försökt att tydligöra vad som skapar möjligheter och hinder genom kvalitativ studie med pedagogerna i förskolan. Jag har undersökt vad som utgör delaktigheten i barns lÀrande, sammanhang, tillÀmpningar, hinder, och barns olika förutsÀttningar samt sökt likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.Resultaten i studien visar att kommunikation, integritet, miljö och kunskap har en central betydelse i det sociokulturella perspektivet. Pedagogernas barnsyn och förhÄllningssÀtt pÄverkar bÄde medvetet och omedvetet handlingar och omdömen i deras arbete. Pedagogerna i studien uppmÀrksammade vad mÄngfaldighet innebÀr genom att beskriva alla barns unika egenart och att varje barn bÀr med sig olika familjekulturer in till förskolans arena.

Lösningsinriktad pedagogik (LIP) Àr en arbetsmodell och ett förhÄllningssÀtt. Författaren har implementerat LIP pÄ sin arbetsplats, en förskola i Norra Storstockholm. Författaren har Àven utarbetat en egen arbetsmodell utifrÄn LIP i syftet att öka förskolans pedagogiska kvalitet.  I studien undersöks arbetsmodellen. Dessutom undersöks pÄ vilket sÀtt pedagogerna anser att arbetsmodellen hjÀlpt dem att bli bÀttre pÄ att göra barn delaktiga i mÄltiden. De grundlÀggande begreppen barns delaktighet, gemensamt förhÄllningssÀtt samt LIP definieras.

Syftet med detta arbete Àr att hela tiden ha ett barnperspektiv och pÄ sÄ sÀtt ta reda pÄ hur barn med diagnosen autism kan tÀnka om och uppleva sin undervisningssituation. För att vidga perspektivet undersöker vi hur lÀrare och assistenter beskriver inlÀrningssituationen för de barn som Àr med i vÄr undersökning.Litteraturavsnittet ger en översikt av tidigare forskning om autism och vilka svÄrigheter och möjligheter som diagnosen autism kan innebÀra för barn i skolan. Vidare beskriver vi olika pedagogiska metoder och strategier som lÀrare kan anvÀnda.Genom en studie i form av intervjuer och observationer tar vi reda pÄ vilka tankar barn med autism har om sin inlÀrningssituation. De teoretiska utgÄngspunkterna i denna studie baseras pÄ det sociokulturella perspektivet, det salutogena perspektivet och det variationsteoretiska perspektivet.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄra undersökningar pÄ att barn med autism kan berÀtta om sin inlÀrningssituation i skolan. De beskriver vad de har lÀtt för, vad de har svÄrt för och vilken hjÀlp de behöver av lÀrare och assistenter.

Den ha?r C-uppsatsen handlar om na?gra erfarna pedagogers syn pa? fo?rskolebarnets spra?kutveckling genom musik. Syftet med underso?kningen a?r att se om sa?ng och musik kan fra?mja barnets spra?kutveckling. De huvudsakliga fra?gesta?llningarna a?r: Kan/Hur kan musik sto?dja spra?kutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har ro?relsen till musiken na?gon betydelse? I litteraturgenomga?ngen tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn pa? barnets spra?kutveckling.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ om och i sÄ fall nÀr matematiska situationer uppstÄr i förskolan och hur pedagogerna i sÄdana fall utmanar barnen. VÄr frÄgestÀllning till denna undersökning Àr följande: Under vilka situationer anvÀnder sig barnen av matematiska begrepp? Hur kan matematiken som förekommer kategoriseras? Hur utmanar pedagogerna barnen nÀr matematiska situationer uppstÄr? Den teori som ligger till grund för vÄr studie Àr Vygotskijs sociokulturella teori samt Bishops fundamentala matematiska aktiviteter. VÄr metod har varit att observera barnen bÄde i planerade och fria aktiviteter i förskolans verksamhet. Vi har kommit fram till att matematiken förekommer överallt beroende pÄ vilket perspektiv den granskas med.

Syftet med studien Àr att undersöka om den fysiska utomhusmiljön pÄverkar barns lek utomhus och om sÄ Àr fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger pÄ observationer frÄn en fallstudie och visar att förskolegÄrdens utformning pÄverkar barns sÀtt att leka och deras vistelse dÀr. Det framkom Àven i studien att en god förskolegÄrd för lek och lÀrande bör innehÄlla riklig vegetation. Utomhusmiljön pÄ förskolan bör kunna upplevas som en helhet dÀr inte lekredskapen Àr utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

Syftet med studien Àr att undersöka om den fysiska utomhusmiljön pÄverkar barns lek utomhus och om sÄ Àr fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger pÄ observationer frÄn en fallstudie och visar att förskolegÄrdens utformning pÄverkar barns sÀtt att leka och deras vistelse dÀr. Det framkom Àven i studien att en god förskolegÄrd för lek och lÀrande bör innehÄlla riklig vegetation. Utomhusmiljön pÄ förskolan bör kunna upplevas som en helhet dÀr inte lekredskapen Àr utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

Syftet med studien var att undersöka vilken roll artefakterhar i pedagogers naturvetenskapliga samtal med barngruppen.Resultaten erhölls genom att observera och utföra kvalitativa metaintervjuer med fem förskollÀrare.Det teoretiska perspektivet som legat till bakgrund för studien Àr det sociokulturella perspektivet med fokus pÄ Vygotskijs syn pÄ artefakter och mediering genom dessa. Intresset för denna undersökning vÀcktes dÄ den 2010 reviderade lÀroplanen för förskolan har skapat tydligare mÄl kring naturvetenskap i förskolan. Vilken roll artefakterna har i pedagogernas arbete utifrÄn dessa mÄl Àr frÄgan som stÀllts och problematiserats.Undersökningen har visat att artefakter spelar en betydande roll i förskollÀrarnas pedagogiska arbete. BÄde som ett medel för att konkretisera naturvetenskap för barnen men Àven som ett hjÀlpmedel för pedagogerna sjÀlva sÄ att de lÀttare kan beskriva och visa olika fakta och processer. Pedagogerna var oeniga om vad som skulle klassas som artefakt; vissa ansÄg att vad som helst kunde anvÀndas medan vissa sÄg att föremÄlet mÄste laddas med mening för att kunna anvÀndas som medierande artefakt..

Examensarbetets syfte var att öka förstÄelsen för inskolningens betydelse för flersprÄkiga barn i förskolan och hur förskollÀrare arbetar med inskolningar. Det ingick Àven i syftet att undersöka vad förskollÀrare lyfter fram för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling vid inskolningar och under barnens fortsatta vistelse pÄ förskolan. FrÄgestÀllningarna som lÄg till grund för undersökningen var: Vilka faktorer anser förskollÀrare viktiga att beakta vid inskolningar av flersprÄkiga barn i förskolan? Vilka aspekter lyfter förskollÀrare fram för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Den teoretiska utgÄngspunkten i examensarbetet var det sociokulturella perspektivet som innebÀr att barn lÀr genom socialt samspel och kommunikation.Som metod anvÀndes intervjuer med tolv förskollÀrare som Àr verksamma pÄ förskolor med mÄngkulturella barngrupper i en mellansvensk kommun. FrÄgorna som stÀlldes handlade om hur lÄng erfarenhet förskollÀrarna har av arbete i förskola och med mÄngkulturella barngrupper.

Syfte: Undersöka lÀrares erfarenheter av de nationella proven och mÄlen i matematik för Äk 3 i ett inkluderande perspektiv. Undersöka vilka konsekvenser införandet av proven och mÄlen fÄtt pÄ lÀrares undervisningsstrategi, syn pÄ lÀrande, lÀrares resonemang kring elever i behov av sÀrskilt stöd och ÄtgÀrdsprogram. Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt, kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs utvecklingsteori dÀr kommunikation, delaktighet och samspel Àr grundlÀggande faktorer för barns lÀrande.Metod: kvalitativ intervjustudie och kvantitativ enkÀtstudie av lÀrare. Som analytiska verktyg har Vygotskijs utvecklingsteori, det sociokulturella perspektivet, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, och till viss del olika specialpedagogiska perspektiv anvÀnts. Resultat: De nationella proven och mÄlen i matematik för Äk 3 har delvis medfört att lÀrare förÀndrat sin undervisningsstrategi mot ett mera mÄlfokuserat arbete dÀr proven/mÄlen fungerat som goda arbets- och avstÀmningsverktyg.

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv undersöka SO-lÀrares berÀttelser om arbetet med elever i Är 7-9 som riskerar att inte nÄ mÄlen i SO. Syftet preciseras i frÄgestÀllningarna; Hur berÀttar SO-lÀrare om undervisningen av elever som riskerar att inte nÄ mÄlen i SO? Hur resonerar SO-lÀrare kring det faktum att elever presterar olika inom SO-Àmnet? Hur framstÀller SO-lÀrare frÀmjande och hÀmmande faktorer för lÀrande? Hur berÀttar SO-lÀrare om samarbete med andra aktörer inom skolan? Teori: Tolkningsansatsen för studien Àr inspirerad av det sociokulturella perspektivet. LÀrande inom det sociokulturella perspektivet sker i interaktion mellan individer och mellan individ och den sociokulturella miljön. I sociokulturella miljöer ingÄr Àven materiella resurser i form av fysiska redskap och verktyg sÄ kallade artefakter.

Syftet med studien Àr att i tre kommuner kartlÀgga specialpedagogers/speciallÀrares uppfattningar om tillgÄngen till och kompetensen kring kompensatoriska hjÀlpmedel för elever med dyslexi, ur ett likvÀrdighetsperspektiv. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning nÀr det gÀller kompensatoriska hjÀlpmedel för elever med dyslexi. Vi har gjort en kvantitativ undersökning i form av enkÀter. Sammanlagt har vi delat ut  enkÀter till 37 specialpedagoger och speciallÀrare vid 15 skolor i 3 kommuner, varav 35 svarade. Studien visade att tillgÄngen pÄ kompensatoriska hjÀlpmedel Àr nÄgorlunda likvÀrdigt i de tre kommunerna. Dock finns det skillnader nÀr det gÀller hemlÄn, vilket kan ge eleverna med dyslexi olika förutsÀttningar att lyckas med sitt skolarbete, eftersom kompensatoriska hjÀlpmedlen kan behövas vid lÀxlÀsningen. Det framkom att kompetensen kring de kompensatoriska hjÀlpmedlen var otillrÀcklig, vilket Àr nÄgot som vi mÄste arbeta med att förbÀttra i vÄr framtida yrkesroll.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka olika uppfattningar om musikens betydelse för lÀrandet i stort och om musiken kan hjÀlpa elever att klara skolan i allmÀnhet och teoretiska Àmnen i synnerhet.Teori: I denna uppsats utgÄr jag ifrÄn det sociokulturella perspektivet, det vill sÀga tanken om att lÀrande och utveckling hör ihop och att en individs utveckling Àr beroende av den miljö hon vÀxer upp i. Enligt det sociokulturella perspektivet Àr lÀrande inte enbart förbehÄllet skolan, utan man ser istÀllet pÄ lÀrande sÄsom en stÀndigt pÄgÄende process som sker överallt dÀr barnet rör sig.Metod: Jag har anvÀnt mig av flera olika metoder. Jag har anvÀnt ostrukturerade frÄgor i flertalet av de intervjuer jag har genomfört, men jag har Àven anvÀnt mig av strukturerade frÄgor i en av intervjuerna. Vidare har jag Àven anvÀnt mig av experiment vid tvÄ olika tillfÀllen, ett med en enskild elev och ett med en elevgrupp.Resultat: De resultat jag har kommit fram till Àr följande: För det första finns det inget enkelt svar pÄ frÄgan om musik kan hjÀlpa barn och unga med olika försvÄrande förutsÀttningar, men det finns flera goda exempel pÄ hur musiken har varit behjÀlplig. De projekt som jag har tittat pÄ, RÀdda Barnens Musikprojekt och Vi slÄr pÄ trummor, inte pÄ varandra, visar bÄda pÄ positiva förÀndringar hos de deltagande eleverna.

Kompetensutveckling under arbetsplatsförlagd utbildning inom sluten somatisk vÄrd för omvÄrdnadsstuderande pÄ vuxenutbildning.Sammanfattning: Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) har en central plats pÄ omvÄrdnadsutbildning för vuxenstuderande. Det Àr dÀrför av vikt att APU:n gynnar de studerandes möjligheter till kompetensutveckling. VÄrt syfte Àr att undersöka hur vuxenstuderande inom omvÄrdnadsutbildning upplever förutsÀttningar för sin kompetensutveckling under APU inom sluten somatisk vÄrd. För att kunna besvara syftet har en abduktiv kvalitativ metod utifrÄn det sociokulturella perspektivet anvÀnts och semistrukturerade intervjuer genomförts. Det empiriska materialet bygger pÄ intervjuer före och efter APU:n med Ätta omvÄrdnadsstuderande.