Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ vad de tio lÀrarna som vi intervjuade hade för uppfattning om vad dyslexi Àr, samt vad de anser att det innebÀr att ha dyslexi. Det vi vill fÄ kunskap om, Àr hur barn med dyslexi kan erhÄlla adekvat hjÀlp i klassrummet. Dessa frÄgor önskar vi fÄ besvarade av vÄra informanter genom denna kvalitativa studie. Under intervjutillfÀllena har vi samtalat utifrÄn ett kvalitativt förhÄllningssÀtt, eftersom vi önskade ta reda hur lÀrarna upplever barnens situation. Vi har anvÀnt den kvalitativa metoden dÄ vi anser att den bÀst möjliggör för det fördjupade samtal vi önskar. Informanternas absoluta anonymitet Àr en sjÀlvklarhet, dÀrför har vi valt att ge dem nya namn. Under denna studie har vi utgÄtt ifrÄn Vygotskijs sociokulturella teori, det relationella och kategoriska perspektivet.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att ta reda pÄ vad forskningen sÀger allmÀnt om litteratursamtal och mer specifikt ta reda pÄ de teoretiska utgÄngspunkter som ligger till grund för litteratursamtalet, varför det anvÀnds i skönlitteraturundervisningen samt hur det kan te sig i skolans praktik. TvÄ olika modeller, Chambers och Molloys, har fokuserats. Genom ett övergripande studium av bÄde tyckta och elektroniska kÀllor har frÄgestÀllningarna kunnat besvaras. I studien lyfts bland annat det lÀsarorienterade perspektivet, det sociokulturella perspektivet, flerstÀmmighet och dialog som centrala, teoretiska utgÄngspunkter och begrepp. Det gemensamma lÀrandet och perspektivskiftet, som kan ske i dialog med andra, ses som grundlÀggande.

HÀlsointresset har under senare Är vidgat perspektivet till att handla om hÀlsans villkor och inte bara sjukdomars orsaker. Vi har utgÄtt frÄn Antonovskys salutogena teori om vilka faktorer som bidrar till att vara frisk och uppleva hÀlsa, dÀr kÀnsla av sammanhang har en central uppgift. Syftet och frÄgestÀllningen med vÄr intervjustudie var att se hur det salutogena perspektivet skulle kunna vara en tillÀmpningsbar möjlighet i behandlingspedagogiskt arbete. Resultatet visade att reflektioner kring behandlarens förhÄllningssÀtt Àr minst lika betydelsefullt för klienten som metoden man arbetar utifrÄn. Vi har diskuterat och belyst hur förhÄllningssÀttet kan komma att pÄverka behandlingsarbetet med klienten.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger talar om barn i specialpedagogisk handledning inom förskolan. I handledning av pedagoger i förskolan urskiljs tvÄ olika sÀtt att handleda, konsultativ handledning respektive reflekterande handledning. I studien undersöks hur specialpedagoger och pedagoger talar om barn i dessa tvÄ former av handledning. En del av syftet Àr Àven att hitta likheter och skillnader i sÀttet att prata om barn utifrÄn respektive handledningsform.Teori: Studien har gjorts utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. I det sociokulturella perspektivet Àr kommunikation mellan mÀnniskor av vikt.

BAKGRUND: DĂ„ media under de senaste Ă„rtiondena vuxit sig till att bli en kraft nog att rĂ€kna med i samhĂ€llet och Ă€ven i skolan tyckte vi att det var intressant omrĂ„de att grunda vĂ„r undersökning pĂ„. I bakgrunden tar vi upp tidigare forskning som pekar pĂ„ vikten av att dagens skola kopplas till den vardag samt det samhĂ€lle eleverna lever i. HĂ€r tas Ă€ven upp hur barns inlĂ€rningsprocesser beskrivs utifrĂ„n Konnektivismen samt det sociokulturella perspektivet.SYFTE: VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka hur lĂ„ngt integreringen av mediala verktyg kommit iklasslĂ€rares verksamhet.METOD: Kvantitativa enkĂ€ter avsedda för klasslĂ€rare.RESULTAT: Övergripande kunde vi utifrĂ„n undersökningen avlĂ€sa att de allra flestalĂ€rare anser att integreringen av media i den traditionella undervisningen kan förbĂ€ttra kvaliteten pĂ„ och fördjupa kunskaperna hos eleverna samt skapa en god lĂ€randemiljö. Majoriteten av lĂ€rarna visade sig ha en positiv instĂ€llningar gentemot mediala verktyg bĂ„de i undervisningensamt i sitt eget arbete. Dock visade det sig att de förutsĂ€ttningar som krĂ€vs för attkunna integrera mediala verktyg i skolan pĂ„ ett tillfredsstĂ€llande sĂ€tt ofta saknas..

Syftet med detta examensarbete har varit att bidra med kunskap och förstÄelse om hur pedagoger gÄr till vÀga för att inkludera barn med Downs Syndrom i barngruppen. Vidare undersöktes pedagogernas Äsikter angÄende betydelsen av den fysiska miljön och barngruppens sammansÀttning och storlek samt lekens betydelse för barn med Downs Syndrom. I denna studie anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ fram sÄ konkreta och detaljerade svar av informanterna. Vidare tillÀmpar vi tvÄ teorier; Piagets kognitiva teori och Vygotskijs sociokulturella teori. Vi kommer ocksÄ nÀmna tvÄ vanligt förekommande specialpedagogiska perspektiv; det relationella perspektivet samt det kategoriska perspektivet.

Denna undersökning syftar till att skapa större förstĂ„else för hur speciallĂ€raren och specialpedagogen önskar samverka med svensklĂ€raren i arbetet med att optimera lĂ€sutvecklingen hos elever i lĂ€ssvĂ„righeter. Ämnet avgrĂ€nsades till elever pĂ„ högstadienivĂ„, och vald metod för uppsatsen var den kvalitativa forskningsintervjun. TvĂ„ informanter, en speciallĂ€rare och en specialpedagog, ingick i undersökningen. Undersökningen utgick frĂ„n det sociokulturella och det relationella perspektivet. Resultatet visade att speciallĂ€rarens och specialpedagogens uppfattningar om hur man bör samverka med svensklĂ€raren hĂ€rstammar frĂ„n tvĂ„ skilda pedagogiska perspektiv..

SyfteSyftet med studien Àr att beskriva situationer dÀr barn reagerar med utagerande beteenden pÄ en förskoleavdelning samt pedagogernas tankar kring barn som uppvisar utagerande beteende ? Hur tÀnker och upplever pedagogerna barn som uppvisar utagerande beteende?? NÀr, var och varför uppstÄr utagerande/konfliktsituationer? ? Hur samspelar pedagogerna med barn som uppvisar utagerande beteende?? Hur hanterar pedagogerna utagerande/konfliktsituationer om de uppstÄr?TeoriStudien utgÄr frÄn den sociokulturella teorin eftersom den intresserar sig för hur sociala praktiker formas och hur olika tankar och idéer kommer till uttryck i praktiken. SÀljö (2005) skriver att samspelet mellan kollektivet och individen Àr i fokus i den sociokulturella teorin. Den sociokulturella teorin handlar om lÀrandets villkor i institutionella miljöer, i detta fall i förskolan. Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) skriver om det relationella perspektivet inom specialpedagogiken och menar att man mÄste titta pÄ de omgivande faktorerna nÀr barn/elever Àr i svÄrigheter.

Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.

Detta arbete tar sin utgÄngspunkt i den eviga spÀnningen mellan individ och kollektiv. Genom att ge en historisk genomgÄng av det sociokulturella perspektivet och det kognitivistiska perspektivet blir det tydligt vilka influenser som prÀglar varje perspektivs syn pÄ lÀrande. Syftet med uppsatsen Àr att göra en jÀmförande studie mellan ett individfokuserat och ett kollektivfokuserat perspektiv pÄ lÀrande och genom en textanalys av en text inom respektive perspektiv har detta gjorts. Vidare har jag utfört en kvantitativ enkÀtstudie som gick ut till 35 lÀrare som arbetar inom grundskolan, högstadiet och gymnasiet. EnkÀten har dock tillÀmpats och analyserats pÄ ett kvalitativt sÀtt dÄ detta bÀttre betjÀnade mitt syfte.

Abstrakt Malmström, Elisabet och Raisi-Lundström, Minoo (2013). Barns inflytande i tvÄ kommunikationsförskolor ? med fokus pÄ den fysiska miljön. ChildrenŽs participation in two language preschools ? with a focus on the physical environment.

Syfte: Studien hade som syfte att undersöka speciallÀrares uppfattningar om stödet till elever i behov av stöd i matematik och svenska. Följande frÄgestÀllningar belystes:? Vilken roll har speciallÀrare i arbetet med elever i behov av stöd i matematik och svenska?? Vilka faktorer uppfattar speciallÀrare hindrar eller möjliggör arbetet med stödet? ? Vad uppfattar speciallÀrare att stöd i matematik och svenska Àr?? Hur utformas och organiseras stödet för elever i behov av stöd i matematik och svenska?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten i studien togs i det sociokulturella perspektivet och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet dÀr grunden Àr att lÀrande sker i samspel med andra och dÀr kommunikation och delaktighet Àr viktiga komponenter för att lÀrande och utveckling ska Àga rum. Det kompensatoriska perspektivet finns med i studien dÄ resultatet visade att detta perspektiv förekom. Metod:För att nÀrma oss speciallÀrarnas uppfattningar i frÄgan om hur de anser att stödet, till elever i behov av stöd i matematik och svenska, ser ut valdes en halvstrukturerad (semistrukturerad) kvalitativ intervju.

Denna studies syfte var att fÄ en fördjupad kunskap om hur lek kan stimulera barn till ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt i förskolan. UtgÄngspunkten för studien var det sociokulturella perspektivet pÄ sprÄkutveckling och lÀrande genom lek. I undersökningen deltog tre pedagoger som arbetar i en förskola lokaliserad i utkanten av staden Malmö till vilket jag har anknytning som lÀrarkandidat. Jag har anvÀnt mig av den kvalitativa metoden dÀr jag intervjuade tre förskollÀrare. Resultatet av studien visar att de tre intervjuade pedagogerna var eniga om att dilaogmetoden socialt utvecklande och sprÄkutvecklande i leksituationer. Pedagogernas uppfattning var att dialogmetoden kan anvÀndas vid utomhus- sÄvÀl som vid aktiviteter inomhus.

Invandrarungdomarna som gÄr tre Är i en förberedelseklass till gymnasiet behöver lÀra kÀnna svenskfödda ungdomar för att utveckla sprÄket, och skapa sociala relationer med svenskfödda ungdomar. Invandrarungdomar och svenskfödda ungdomar har fördomar om varandra, vilket Àr en besvÀrlig situation i skolan.Syftet med studien Àr att lyfta fram problemet utanförskap som finns bland invandrarungdomar i skolan . En kvalitativ metod anvÀndes för att den gav möjlighet att nÀrma sig informanterna. DÀrmed uppnÄddes syftet och frÄgestÀllningarna besvarades.Den sociokulturella teorin som anvÀndes i uppsatsen lyfter fram problemomrÄdet, alltsÄ invandrarungdomar. Intervjuerna berör kultur och det svenska samhÀllet samt identiteten hos invandrarungdomar i det nya sociala rummet, hur de upplever sin vardag, hur de kÀnner nÀr de möter svenskfödda ungdomar.Segregationen Àr tydlig mellan de tvÄ grupperna pÄ grund av att det Àr svÄrt med kommunikationen mellan dem.Nyckelord: Segregation, utanförskap, invandrarungdomar, svenskfödda ungdomar och sociokulturella..