Denna studie undersöker elever i svÄrigheter som lyckas vÀnda sin skolsituation. Det man sett i forskning vara framgÄngsfaktorer för att skapa en skola för alla Àr, individuell anpassning och stöd i lÀrandet, stöd i det sociala samspelet mellan elever, gruppstÀrkande övningar, god kommunikation och samsyn mellan inblandade parter i och kring det direkta skolarbetet. Forskning visar att sociala svÄrigheterna runt eleven Àr en problematik som skolan idag har svÄrt att hantera. SÀrskiljande lösningar som en ÄtgÀrd runt elever i behov av sÀrskilt stöd kring sitt sociala samspel, beskrivs som relativt vanliga. En specialpedagogisk ÄtgÀrd Àr den sÀrskilda undervisningsgruppen.

Titel: Global arbetsmarknad eller individuellt arbetsliv. En undersökning av innehÄll i lÀroböcker för samhÀllskunskap pÄ gymnasiet. Författare: Per Peterson och Fredrik Lindell. Uppdragsgivare: Fackföreningen Unionen. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och mass- Kommunikation, Göteborgs universitet.

Denna studie Àr inriktad pÄ hur utagerande barn bemöts i förskolans verksamhet. Forskning visar att om pedagoger har svÄrt att hantera och stötta de utagerande barnen under de tidigare Ären som i förskolan, sÄ löper de en större risk att fortsÀtta med beteendeproblem i vuxen Älder. För att uppnÄ syftet med studien valde vi att göra ett utvecklingsarbete som ska resultera i en verksamhetsanpassad handlingsplan. Dessa frÄgestÀllningar Àr utgÄngspunkten för studien; - Vilka kunskaper bör en pedagog ha i möte med utagerande barn? - Hur kan pedagoger anpassa den pedagogiska verksamheten utifrÄn det utagerande barnets behov? Daniel Stern och Lev Vygotskij Àr tvÄ teoretiker som ingÄr i denna studie. Daniel Stern har bidragit till bilden av det kompetenta barnet samt att han har försökt att belysa vad som hÀnder i barnets inre, hur barnet uppfattar sig sjÀlv och omvÀrlden. Lev Vygotskij lade grunden till det sociokulturella perspektivet, dÄ hans ide var att barns utveckling sker i samspel med sin omgivning.

Denna studie har undersökt pÄ vilket sÀtt elevers slöjdarbete kan stödja elevers lÀrandei matematik. Studien utgÄr ifrÄn det s.k. sociokulturella perspektivet dÀr kunskap ochlÀrande utvecklas i samspelet mellan mÀnniskor och dÀr situationella betingelser ochsprÄket spelar en central roll för kunskapsutvecklingen. Studien bygger pÄ enkvalitativ undersökning med inspiration frÄn den metod som pÄ engelska benÀmnsgrounded theory. Det empiriska materialet utgörs av observationer av eleversslöjdarbeten i textilslöjdens Ärskurs 3-9.

I enighet med bland annat Agenda 21, Baltic 21 Education och FN:s Ärtionde för utbildning för hÄllbar utveckling ska Sverige omorientera sina utbildningssystem sÄ att de stödjer en hÄllbar utveckling. Denna uppsats syftar till att undersöka vad utbildning för hÄllbar utveckling innebÀr för lÀrare i grundskolans högre Ärskurser,genom att identifiera och undersöka anknutna möjligheter, svÄrigheter och erfarenheter. Detta har gjorts utifrÄn en teoretisk litteraturstudie och en kvalitativ fallstudie. Den teoretiska studien baserades pÄ vetenskaplig litteratur sÄvÀl som internationella och nationella styrdokument, överenskommelser och undersökningar et cetera. För fallstudien genomfördes fem djupintervjuer med lÀrare.

Dagens psykoterapiforskning domineras av effektstudier. Vad som ligger bakom patientens uppnÄdda förÀndring Àr inte lika utforskat. Den forskning som finns har pÄ senare tid alltmer betonat det relationella perspektivet. Syftet med denna uppsats var att belysa nÄgra leg. psykoterapeuters erfarenhet av vÀndpunkter inom psykodynamisk psykoterapi inom allmÀnpsykiatrisk öppenvÄrd.

Olander, C. & Zelmerlöw, L. (2015). Högskolan, Kristianstad. SpeciallÀrarprogrammet. Det övergripande syftet med vÄr studie Àr att belysa TAKK i grundsÀrskolan ur olika perspektiv.

Konflikterna i södra Afrika under 1900-talets andra hÀlft Àr nÄgot som idag Àr frÀmmande för mÄnga och som direkt för tankarna till apartheid regimen. HÄrt pressat av omvÀrlden pÄ grund av deras raspolitik kÀmpade Sydafrika i mÄnga Är en oftast anonym konflikt mot kommunistiska styrkor som hade stöd frÄn Kuba och Sovjetunionen.Under vissa perioder, speciellt mot krigsslutet, eskalerades stridigheterna och stora konventionella operationer bedrevs lÄngt in i Angola för att hindra framfarten av fientliga styrkor.  Sydafrikas anvÀndandet av stridsflyg kopplas i denna studie till John A. Warden III:s teorier om hur luftmakt bör anvÀndas.Warden Àr mest kÀnd frÄn perspektivet att hans teorier var grundlÀggande i planerandet av Gulfkriget i Irak och andra amerikanska luftoffensiver under 1990- och 2000-talet. I detta arbete undersöks i hur stor utstrÀckning det Àr möjligt att finna spÄr av Wardens luftmakts-teorier i Sydafrikas grÀnskrig.Resultatet av studien visar, genom en analys, hur enskilda hÀndelser och operationer korrelerar med utvalda begrepp ur Wardens teorier. DÀremot finns det inga indikationer som pekar pÄ att det större strategiska perspektivet överensstÀmmer med Wardens större konceptuella idéer..

Syftet med denna studie var att med kvantitativ data undersöka om de deltagare som upplevde respektive inte upplevde en attitydförÀndring Àven erfarit att vanorna förÀndrats vid vissa specifika aktiviteter efter ett hÄllbarhetsprogram. Studien syftade Àven till att med kvalitativ data urskilja uppkomsten till den eventuella förÀndringen. Datainsamling har skett via tvÄ enkÀter som skickats ut via e-post till 1187 deltagare. Svarsfrekvensen var 477 respektive 200. Deltagarna var kvinnor och mÀn i Äldern 25-66.

Bakgrund: Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gÄtt snabbt fram och idag lever vi i ett informationssamhÀlle. Studien handlar om lÀrarens IKT-anvÀndning i Ärskurs 1-3 sett ur ett lÀrandeperspektiv. Vi har undersökt alla skolor i en kommun i VÀstra Götaland. Som teoretisk forskningsbakgrund har vi anvÀnt oss av Vygotskijs sociokulturella teori och med stöd av Martons tankar om fenomenografi försöker vi ta reda pÄ lÀrares uppfattningar och erfarenheter av IKT.Syfte: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka vad som styr hur och om man anvÀnder datorn i det praktiska arbetet med elever i Ärskurs 1-3, sett ur ett lÀrandeperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar utifrÄn syftet Àr; Vad pÄverkar lÀrarens anvÀndning av IKT i undervisningen för elever i Ärskurs 1-3? Vilka förutsÀttningar för anvÀndandet finns det i de skolor som vi undersöker? Vilken uppfattning har lÀraren till att anvÀnda IKT som ett verktyg i ett lÀrandesyfte?Metod: Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av en triangulering ? enkÀter, observation, samtal.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i en förskoleklass uttrycker och utvecklar insikter om hur den mÀnskliga kulturen och mÀnniskan som individ pÄverkat och omformat naturen. Studien baserades pÄ fyra barnintervjuer som lÄg till grund för undervisningen, de intervjufrÄgor som stÀlldes anvÀndes Àven i efterintervjun med kompletterande frÄgor kopplade till undervisningen vilka berörde det historiska perspektivet. Sammanlagt genomfördes tolv lektioner i form av en lektionsserie i helklass. Den avslutades med uppföljningsintervjuer med samma fyra elever. Syftet med för- och efterintervjuer, var att studera om eleven utvecklat sina insikter.

Uppsatsen avser att ta fram exempel pa? hur specialpedagoger beskriver sin undervisning av elever med la?s-­? och skrivsva?righeter. Dessa exempel sa?tts i relation till olika teoretiska perspektiv fo?r att se i vilken teori de intervjuade specialpedagogerna grundar sitt arbete. De teoretiska perspektiv som uppsatsen har underso?kt kopplingar till a?r det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet.

Det hÀr Àr en undersökning om hur handarbete kan anvÀndas som ett förfaringssÀtt för att skapa deltagande och samtal. Ett relativt nytt begrepp har de senaste Ären framtrÀtt för att beskriva den punkt dÀr handarbete och aktivism möts och betecknas som Craftivism. Som exempel kan stickgraffiti och i viss mÄn Äterbruksdesign nÀmnas. Ofta behandlas olika aspekter av konsumtion, men Àven mer specifika politiska stÀllningstaganden belyses. Den hÀr undersökningen har tagit avstamp frÄn craftivistiska metoder och de frÄgestÀllningar som behandlats Àr: Hur kan man med hjÀlp av handarbete skapa en plattform för samtal och deltagande? Samt: Hur formulerar sig de medverkande kring en specifik frÄga nÀr de utifrÄn denna plattform ges möjlighet att reflektera och samtala? Projektets syfte har initialt varit att undersöka huruvida det Àr möjligt att med och runt handarbete formulera sig kring och synliggöra ideologiska frÄgor, nÄgot som senare kom att revideras.

Syftet med detta examensarbete var att studera pÄ vilket sÀtt lokalhistoria kan utgöra en didaktiskt inkluderad del av historieundervisningen för elever i grundskolans senare del. Syftet var vidare att undersökningen skulle resultera i ett praktiskt genomförbart planeringsupplÀgg. FrÄgorna jag ville undersöka var varför lokalhistoria var viktigt i skolans undervisning, hur stor plats Àmnet hade i lÀroplanen och hur en lokalhistorisk didaktik skulle kunna se ut. Teorier som anvÀnts Àr utomhuspedagogik, upplevelsepedagogik och John Deweys tankar om fysiska representationer. Metoden har inneburit studier av metodböcker i utvecklingsarbete samt litteraturstudier i fÀltet lokalhistoria och i de valda teorierna.

Bakgrund: Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gÄtt snabbt fram och idag lever vi i ett informationssamhÀlle. Studien handlar om lÀrarens IKT-anvÀndning i Ärskurs 1-3 sett ur ett lÀrandeperspektiv. Vi har undersökt alla skolor i en kommun i VÀstra Götaland. Som teoretisk forskningsbakgrund har vi anvÀnt oss av Vygotskijs sociokulturella teori och med stöd av Martons tankar om fenomenografi försöker vi ta reda pÄ lÀrares uppfattningar och erfarenheter av IKT.Syfte: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka vad som styr hur och om man anvÀnder datorn i det praktiska arbetet med elever i Ärskurs 1-3, sett ur ett lÀrandeperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar utifrÄn syftet Àr; Vad pÄverkar lÀrarens anvÀndning av IKT i undervisningen för elever i Ärskurs 1-3? Vilka förutsÀttningar för anvÀndandet finns det i de skolor som vi undersöker? Vilken uppfattning har lÀraren till att anvÀnda IKT som ett verktyg i ett lÀrandesyfte?Metod: Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av en triangulering ? enkÀter, observation, samtal.