I denna C-uppsats synliggörs betydelsen av demokratisk konflikthantering mellan pedagoger och barn i förskolan. Syftet med studien Àr att utifrÄn en hermeneutisk och kritisk ansats synliggöra och problematisera hur pedagogers bemötande med barn i konfliktsituationer antingen möjliggör eller försvÄrar barns inflytande och dÀrmed frÀmjar eller motverkar förskolans demokratiska vÀrden. De forskningsfrÄgor vi utgÄtt frÄn Àr: Vilka bemötanden möjliggör utrymme för barns tankar, kÀnslor och Äsikter nÀr en konfliktsituation uppstÄr och vilka hindrar detta, hur kommer dessa olika bemötanden till uttryck samt vad i bemötandet kan leda till eller försvaga demokratisk konflikthantering. För att kunna besvara dessa frÄgor har vi anvÀnt oss av en kvalitativ studie med observationer och enskilda Äterkopplande intervjuer som metoder. Vi har valt det sociokulturella perspektivet med tyngdpunkt pÄ de interaktionistiska aspekterna som teoretisk utgÄngspunkt, vilket innebÀr att vi studerat sambandet mellan pedagogernas bemötanden och barnens möjligheter att uttrycka sig i interaktionen mellan pedagog och barn.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka och analysera blivande förskollÀrares förestÀllningar av och intentioner inför att möta och arbeta utifrÄn alla barns förutsÀttningar i verksamheten utifrÄn det relationella och det kategoriska perspektivet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa halvstrukturerade gruppintervjuer som metod. VÄr analys har skett utifrÄn en analysmodell vilken utgÄr ifrÄn det relationella och kategoriska perspektivet relaterat till lÀroplanen för förskolan samt den tidigare forskning vi anvÀnt oss av i vÄr studie. Resultatet utifrÄn vÄra gruppintervjuer visar pÄ att de blivande förskollÀrarna har en vÀl förankrad idé som utgÄr ifrÄn ett relationellt perspektiv om hur lÀrare i förskolan skall möta alla barn utifrÄn dess förutsÀttningar. DÀremot sker inte alltid detta i förskolans verksamhet vilket visar sig i de blivande förskollÀrarnas förestÀllningar om vad som sker i praktiken utifrÄn sina verksamhetsförlagda utbildningsperioder.Vi har utifrÄn vÄra intervjuer med de blivande förskollÀrarna samt vÄr analysmodell skapat oss en uppfattning om vilka perspektiv som kan förekomma i förskolans verksamhet. Studien har gett oss en djupare förstÄelse för och kunskap om hur vi ska agera och verka utifrÄn alla barns förutsÀttningar i vÄrt kommande yrke..

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur tvÄ grundskolors lÀrare och elevhÀlsoteam arbetar för att stödja elever i förorten till ökad mÄluppfyllelse. 1. Hur resonerar lÀrare kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad mÄluppfyllelse?2. Hur resonerar skolans elevhÀlsoteam kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad mÄluppfyllelse?3. Vilken typ av stöd ger lÀrare och elevhÀlsoteam i förortens skola?Teori:Som teoretisk bakgrund anvÀnds det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Det innebÀr att lÀrande sker med utgÄngspunkt i sitt sammanhang. Vidare beskrivs Àven specialpedagogik och dess olika perspektiv.

Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att belysa vilken betydelse ett elevhÀlsoteam kan ha för formandet av specialpedagogens arbete, samarbete samt yrkesroll. De grundlÀggande frÄge- stÀllningar för studien Àr följande:1. Vilka förvÀntningar, har rektor och övriga medlemmar i ett elevhÀlsoteam, pÄ special- pedagogen?2. Hur ser samarbetet ut mellan de olika professionerna i ett elevhÀlsoteam? 3.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka strategier som Àr effektivast för att fÄ hjÀlp och pÄkalla lÀrares uppmÀrksamhet i klassrummet samt om dessa skiljer sig mellan pojkar och flickor respektive Ärskurs tvÄ och sex.FrÄgestÀllningarna lyder: hur pÄkallar eleverna lÀrares uppmÀrksamhet och söker hjÀlp i klassrummet? Hur lÀnge behöver eleverna vÀnta pÄ hjÀlp?Metoden för studien Àr observation och totalt genomfördes 66 observationer i Ärskurs tvÄ och sex. Ett observationsschema med fÀrdiga kategorier, grundade i tidigare forskning, anvÀndes. Tre typer av strategier för att be om hjÀlp och pÄkalla lÀrarens uppmÀrksamhet registrerades: handupprÀckning, verbala strategier och fysiska strategier. De tvÄ förstnÀmnda observerades under lÀrarledd undervisning, medan samtliga strategier observerades under enskilt arbete.Flickor sökte överlag mer hjÀlp i klassrummet Àn vad pojkar gjorde.

Sammanfattning Hedlund, Marie & Lundblad, Mika (2013). Skönlitteratur i förskolan ? en studie om pedagogers förhÄllningssÀtt till böcker och hur de anvÀnds. LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Vikten av sprÄklig medvetenhet hos barn redan vid tidig Älder har varit en genomgÄende och ytterst intressant och aktuell frÄga. Att se litteratur som en möjlig resurs och hur anvÀndandet av denna resurs har synliggjorts i förskolan Àr nÄgot som vi tagit avstamp ifrÄn i denna studie.

SyfteStudiens syfte var att ta reda pÄ hur klasslÀrare gör nÀr de mÀrker att en elev Àr i behov av sÀrskilt stöd. Den empiriska enkÀtundersökningen avsÄg att besvara syftet utifrÄn fem frÄgestÀllningar. I enkÀtundersökningen gavs informanterna möjlighet att gradera föreslagna alternativ. EnkÀtundersökningen innehöll Àven en frÄga om antal Är i yrket för att försöka se ett mönster om svaren skiljde sig Ät beroende pÄ yrkeserfarenhet.TeoriBegreppet frirum Àr centralt i den teori Berg (2009) har konstruerat. Skolan som institution sÀtter grÀnser och skapar dÀrmed frirum för det vardagsarbete som enskilda skolor bedriver.

Studien handlar om lek och lÀrande, hur pedagoger förhÄller sig till de tvÄ begreppen samt hur de ser pÄ deltagande i barnets lek. Vi har Àven tagit upp lekbegreppet sett ur olika lÀrandeteoretiska perspektiv, men frÀmst tÀnkt och skrivit utifrÄn Vygotskijs sociokulturella lÀrandeteori. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod till vÄr empiriska undersökning, detta för att fÄ en djupare förstÄelse för hur verksamma pedagoger ser pÄ begreppen lek och lÀrande. Resultaten som framkommit visar att lek och lÀrande inte behöver vara tvÄ Ätskiljda begrepp utan kan ses som en samspelande helhet..

Uppsatsens övergripande syfte Àr att designa ett projektarbete dÀr elever i Ärskurs nio gör egna filmer om rymdgeometri. Ambitionen med uppsatsen Àr att motivera filmprojektet utifrÄn didaktiska frÄgestÀllningar och att göra en planering för hur arbetet kan organiseras. Bakgrunden till projektidén Àr bland annat att skolans styrdokument framhÄller att eleverna behöver utveckla en mediekompetens, att undervisningsmetoderna bör skapa förutsÀttningar för kreativitet och lust i lÀrandet och att nya arbetsformer behöver utvecklas. En bakomliggande tanke Àr ocksÄ att sammanförande av estetisk verksamhet, teknik och matematik ger ett mervÀrde utöver de enskilda Àmnenas innehÄll. LÀroprocesser kan förstÄs utifrÄn olika pedagogiska teorier.

Syfte: Syftet Àr att studera informationsöverlÀmning mellan lÀrare i Äk 3 och Äk 4. MÄlet Àr att fÄ veta hur lÀrare uppfattar informationsöverlÀmning i svenskÀmnet och om de anser att information som lÀmnas gynnar möjligheterna att anpassa undervisningen efter gruppens och enskilda elevers behov.Teori: Skolan genomsyras av tanken om en ?skola för alla? och i det finns en pedagogisk utmaning. Att utveckla lÀs- och skrivförmÄgan Àr en av skolans viktigaste uppgifter eftersom det ger möjligheter till ny kunskap. Enligt det sociokulturella perspektivet sker all inlÀrning i ett socialt sammanhang och genom att delta i olika sociala och sprÄkliga processer Àr man medskapare i de kulturer man lever i.

Dagens skola Àr kunskaps- och mÄlinriktad och undervisningen behöver anpassas efter varje individs individuella behov. Broar behöver byggas mellan olika forskningsfÀlt. Studiens utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, dÀr den kognitiva utvecklingen Àr knuten till kulturella, sprÄkliga och sociala sammanhang. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer sex elever med funktionsnedsÀttning anser frÀmjar deras lÀrande och utifrÄn dessa faktorer lyfta fram gynnsamma pedagogiska metoder. Vidare Àr syftet att se vilken betydelse eleverna anser att motivation och kÀnslotillstÄnd har för lÀrandet.

Studiens syfte Àr att undersöka hur Ätta lÀrare i grundskolan resonerar kring hur de skapar förutsÀttningar för lÀrande, dÄ elever med lindrig utvecklingsstörning som lÀser enligt grundsÀrskolans lÀroplan ingÄr i grundskolegruppen. Studien har en kvalitativ forskningsansats med utgÄngspunkt i lÀrandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen.För att genomföra studien anvÀndes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med Ätta lÀrare i grundskolan som har elever med lindrig utvecklingsstörning individintegrerade i sin grupp. Studiens resultat har analyserats utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr sju kategorier som skapar försÀttningar för lÀrande analyserats fram. De sju kategorierna Àr:Goda relationer och gemenskap, LÀrarens ledarskap och tydliga kunskapsmÄl, Variation av arbetsmetoder, Samarbete och kommunikation, Individuella anpassningar och hjÀlpmedel, Kunskap kring didaktik, elevutveckling och styrdokument och Samverkan och stöd i organisationen.En ytterligare djupare analys genomfördes för att se likheter och variationer mellan lÀrarnas resonemang kring hur de skapar förutsÀttningar för lÀrande och dÀr de olika lÀrarnas resonemang kopplades till de tre olika lÀrandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen. Fem olika "lÀrartyper" analyserades fram.Slutsatser som dragits Àr att lÀrarna har mÄnga gemensamma strategier för att skapa förutsÀttningar för lÀrande, men att det finns en variation hos lÀrarna, dÀr flera lÀrare anser att de anvÀnder sig av goda relationer och gemenskap, varierade arbetsmetoder och kommunikation och samspel för att skapa förutsÀttningar för lÀrande och dÀr lÀrarnas resonemang bygger pÄ en variation utifrÄn de tre lÀrandetraditionerna.

Det sociala arbetet har historiskt sÀtt haft en marginell plats inom hÀlso- och sjukvÄrd trots att det finns tydliga kopplingar mellan mÀnniskors vÀlmÄende och deras sociala situation. Inom psykiatrin Àr kuratorer den enda yrkesgruppen som Àr utbildad inom socialt arbete. Kuratorerna spelar dÀrför en viktig roll nÀr det kommer till att tillvarata patienternas rÀttigheter. Samtidigt visar forskningen att det finns en otydlighet kring kuratorernas roll och att arbetet har rört sig frÄn att samordna sociala resurser till att arbete mer terapeutiskt.Det övergripande syftet med studien har varit att ta reda pÄ vilken plats det sociala arbetet har inom den psykiatriska heldygnsvÄrden genom att undersöka hur kuratorer ser pÄ och beskriver sitt arbete.För att besvara syftet har det gjorts 5 kvalitativa intervjuer med kuratorer inom den psykiatriska heldygnsvÄrden. Resultatet frÄn intervjuerna har sedan kopplats till tidigare forskning och analyserats med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn makt och professions teori.Undersökning visar pÄ att kuratorernas arbete inom den psykiatriska heldygnsvÄrden kretsar kring att hjÀlpa patienterna med deras sociala situation.

Uppsatsen försöker beskriva skillnader och likheter i demokratiseringsprocessen i de nordiska lÀnderna Sverige och Finland. Studien Àr uppbyggd kring den teori som den modernare forskningen inom demokratiseringsprocessen framhÄller. Denna teori utgÄr ifrÄn att demokratiseringsprocessen bör ses som en tre delad process som innefattar tre Ätskilda men samtidigt överlappande skeenden. De olika faserna Àr liberalisering, transition och konsolidering. Under liberaliseringsfasen minskar det politiska förtrycket och individerna i samhÀllet fÄr mer frihet och ökade rÀttigheter.

Abstract Examensarbetet handlar om hur socialisationsprocesser förstÄs utifrÄn lÀrarperspektiv i en mÄngkulturell skolmiljö. Syftet med examensarbete Àr att förstÄ hur man gör ?elevskapet? i en mÄngkulturell skola och vilka socialisations mÄl som determinerar denna fostransprocess. I min undersökning utgÄr jag frÄn tidigare forskning kring socialisationsfenomenet i mÄngkulturella kontexter och stÀller mig följande frÄgor: Vad fostras barn till i skolan enligt lÀrarna? Vilka metoder anvÀnder sig lÀrarna av i sin undervisning för att fostra barn? Hur ser lÀrarna pÄ sin roll som socialisationsagenter? Hur Àr den ideala eleven enligt lÀrarna? För att besvara frÄgestÀllningarna har jag anvÀnt mig av kvalitativa forskningsmetoder sÄ som observationer i fyra olika klasser pÄ en skola med ett stort antal minoritetsbarn, samt intervjuer med klasslÀrarna.