Det finns i management control-litteraturen en efterfra?gan pa? studier som tar ett helhetsperspektiv pa? styrsystem (Management Control Systems, MCS) och som fo?rklarar hur dessa system bidrar till effektivitet hos organisationer. Utifra?n ett contingency-synsa?tt underso?ker vi i denna studie hur kulturell styrning och prestationsma?tning som delar av MCS, tillsammans med den kontextuella variabeln osa?kerhet i omgivningen, pa?verkar hur effektiva organisationer a?r. Vi antar en systemansats och o?nskar studera relationen mellan fler variabler, och da?rfo?r tilla?mpas en klusteranalys da?r datamaterialet delas in i grupper med liknande karakta?ristika.

Det övergripande syftet för studien Àr att identifiera och kartlÀgga elevers arbetssÀtt inom ramen för utvecklingsarbetet med ITiS. Dessutom kommer betydelsen av en sÄdan praktik i relation till elevers lÀrande att studeras.Införandet av IT i skolan (ITiS) innebÀr förÀndringar i lÀrandeprocessen. Det finns dÀrför behov av att öka förstÄelsen för hur lÀrandet gÄr till nÀr IT införs i skolan.En förstudie gjordes med syfte att undersöka om och hur ITiS innebar ett förÀndrat arbetssÀtt för eleven. Förstudien pÄvisade tydligt att ITiS inneburit ett annorlunda arbetssÀtt för eleven. TvÄ teman : tillsammans och handlingsutrymme kunde identifieras.

Denna studie har undersökt pÄ vilket sÀtt elevers slöjdarbete kan stödja elevers lÀrandei matematik. Studien utgÄr ifrÄn det s.k. sociokulturella perspektivet dÀr kunskap ochlÀrande utvecklas i samspelet mellan mÀnniskor och dÀr situationella betingelser ochsprÄket spelar en central roll för kunskapsutvecklingen. Studien bygger pÄ enkvalitativ undersökning med inspiration frÄn den metod som pÄ engelska benÀmnsgrounded theory. Det empiriska materialet utgörs av observationer av eleversslöjdarbeten i textilslöjdens Ärskurs 3-9.

Bakgrund Vistelsetiden pÄ akutmottagningen pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades dÀr mÀn i större utstrÀckning Àn kvinnor hade en vistelsetid kortare Àn fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det Àr en skillnad i vistelsetid mellan mÀn och kvinnor pÄ akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrÄn kriteriet att de arbetade pÄ en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. TvÄ olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

Syftet med uppsatsen Àr att genom textanalys av sjÀlvbiografier skrivna av kvinnor som utsatts för vÄld i en nÀra relation, undersöka vilka orsakerna Àr till att de stannar kvar i förhÄllandet. För ökad förstÄelse anvÀnds följande teorier: Normaliseringsprocessen utifrÄn det strukturella/könskulturella perspektivet, vÄldets neutralisering utifrÄn det socialpsykologiska perspektivet, teori om totala institutioner samt identitet. Valet av metod föll pÄ det kvalitativa eftersom det Àr genom förstÄelse av kvinnornas subjektiva upplevelser vi kan fÄ förstÄelse för deras upplevelser. Analysprocessen genomfördes enligt den narrativa struktureringen. I den tidigare forskningen presenteras vÄldet ur olika perspektiv för en bÀttre bild av hur forskningslÀget ser ut idag.

Denna undersökning behandlar skolÀmnet Idrott och hÀlsa i motioner genom en diskursanalys, för att undersöka mönster i hur politiker skriver om och behandlar skolÀmnet. Syftet Àr att undersöka vilka diskurser i skolÀmnet Idrott och hÀlsa som konstitueras i motioner frÄn Sveriges riksdag. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ?Vilka diskurser kan identifieras i motioner frÄn Sveriges riksdag som behandlar skolÀmnet Idrott och hÀlsa?? samt ?Vilka synsÀtt pÄ skolÀmnet Idrott och hÀlsa kommer till uttryck i diskurserna??. För att svara pÄ dessa frÄgor har vi gjort en diskursanalys.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utifrÄn det salutogena perspektivet identifiera och analysera de faktorer som inverkar pÄ chefs- och ledarskapets kÀnsla av sammanhang pÄ den operativa nivÄn inom hemtjÀnsten/ordinÀrt boende. Detta studerades utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur upplever cheferna sitt chefs- och ledarskap utifrÄn det organisatoriska perspektivet? Hur upplever cheferna att förutsÀttningarna för det egna chefs- och ledarskapet Àr? Hur kan chefers kÀnsla av sammanhang utifrÄn det organisatoriska perspektivet och ledarskapets förutsÀttningar förstÄs/förklaras? En kvalitativ metod i form av intervjuer anvÀndes och elva enhetschefer frÄn fem olika stadsdelar i Göteborgs stad ingick i studien. Det framkom att flera faktorer sÄsom tydlighet, stuprörstÀnk och möjlighet till delaktighet kunde kopplas till den organisatoriska kontexten. Faktorer som lyftes fram och som hörde till förutsÀttningarna för chefs- och ledarskapet var uppdelningen mellan chefskap och ledarskap, administrativt stöd, handlingsutrymme, den egna bakgrunden och motivation.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.

Bakgrund Vistelsetiden pÄ akutmottagningen pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades dÀr mÀn i större utstrÀckning Àn kvinnor hade en vistelsetid kortare Àn fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det Àr en skillnad i vistelsetid mellan mÀn och kvinnor pÄ akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrÄn kriteriet att de arbetade pÄ en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. TvÄ olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte Àr att undersöka elevers nyttjande av skolgÄrden samt vad som pÄverkar elevernas val av rastaktivitet. Genom en jÀmförande studie vill vi öka förstÄelsen för sambandet mellan skolgÄrdens fysiska utformning och elevernas sysselsÀttning under rasten. FrÄgestÀllningarna lyder:Vad gör eleverna pÄ skolgÄrden under rasten?Vilken betydelse har skolgÄrdens utformning avseende elevernas sysselsÀttning under rasten?Har elevernas kön nÄgon betydelse för deras sysselsÀttning under rasten?MetodI studien anvÀndes strukturerade observationer, fÀltanteckningar och intervjuer. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ F-9-skolor med skilda skolgÄrdstyper.

Syftet med vÄr studie var dels att belysa vilket (special-)pedagogiskt perspektiv som avspeglas i den enskilda pedagogens matematikundervisning, dels skapa förstÄelse för hur pedagoger uppfattar att undervisning kan relateras till elever som inte kan tillgodogöra sig de grundlÀggande kunskaperna i matematik. Under författandet av vÄr studie fördjupade vi oss i litteraturstudier som berörde begreppen matematiksvÄrigheter och dyskalkyli. Som analysverktyg i studien har vi anvÀnt oss av det relationella och det kategoriska perspektivet samt begreppen makt, kapital, habitus och fÀlt. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och vi utförde fem intervjuer och fem observationer med pedagoger som Àr verksamma i grundskolans tidigare Äldrar (Är 1-6). Resultatet visade en tendens till att majoriteten av pedagogernas instÀllning till begreppen allmÀnna matematiksvÄrigheter och dyskalkyli samstÀmde och att det förekommer elever i skolan som har svÄrigheter att lÀra sig matematik.

De flesta mÀnniskor som Àr sjÀlvdestruktiva i vÄrt samhÀlle fÄr en diagnos stÀlld som understryker att de pÄ ett eller annat vis Àr psykiskt sjuka, den vanligaste diagnosen Àr Borderline Personlighetsstörning. I denna studie ifrÄgasÀtts detta psykopatologiska perspektiv och istÀllet Àmnar jag undersöka om det gÄr att bredda begreppet sjÀlvdestruktivitet genom att anvÀnda ett existentiellt perspektiv. I grunden för studien Äterfinns teorier frÄn Kierkegaard, May och Fromm vilka berör begrepp som Ängest och frihet, tvÄ nyckelbegrepp i denna studie. Materialet Àr insamlat via intervjuer. Genom att anvÀnda hermeneutik som analysmetod har uppsatsförfattaren haft möjlighet att anvÀnda sin förförstÄelse i Àmnet och via den hermeneutiska cirkeln tolkas materialet.

Syftet med denna studie var att med kvantitativ data undersöka om de deltagare som upplevde respektive inte upplevde en attitydförÀndring Àven erfarit att vanorna förÀndrats vid vissa specifika aktiviteter efter ett hÄllbarhetsprogram. Studien syftade Àven till att med kvalitativ data urskilja uppkomsten till den eventuella förÀndringen. Datainsamling har skett via tvÄ enkÀter som skickats ut via e-post till 1187 deltagare. Svarsfrekvensen var 477 respektive 200. Deltagarna var kvinnor och mÀn i Äldern 25-66.

Bakgrund Vistelsetiden pÄ akutmottagningen pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades dÀr mÀn i större utstrÀckning Àn kvinnor hade en vistelsetid kortare Àn fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det Àr en skillnad i vistelsetid mellan mÀn och kvinnor pÄ akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrÄn kriteriet att de arbetade pÄ en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. TvÄ olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

Denna studie handlar om svenska lÀrare som pÄ ett eller annat sÀtt tagit sig utomlands och som arbetar pÄ svenska skolor utomlands. Valet av Àmne utgÄr ifrÄn dels ett intresse för Àmnet och nyfikenhet till motiven att flytta, dels ett egenintresse för arbete pÄ svenska skolor utomlands dÀr det Àr intressant att veta hur lÀrare gick tillvÀga. För att fÄ svar pÄ dessa forskningsfrÄgor anvÀndes det fenomenografiska perspektivet med utgÄngspunkt i kvalitativa intervjuer. Fyra gymnasielÀrare kom att intervjuas och materialet har sedan transkriberades och analyserats utifrÄn det fenomenografiska perspektivet. Med utgÄngspunkt i den resulterande empirin skapades sÄledes kategorier utifrÄn de uppfattade fenomen och motiv som lÄg bakom flytten frÄn Sverige.