Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur fyra lÀrare talar om matematikkunskaper och matematikutveckling hos elever med sprÄkstörning samt hur de bedriver matematikundervisning. UtifrÄn syftet Àr följande frÄgestÀllningar centrala i studien: Hur beskriver lÀrarna sina elever som har sprÄkstörning? Hur beskriver lÀrarna elevernas matematikkunskaper och matematikutveckling? Hur bedriver lÀrarna matematikundervisning? Teori: Undersökningen bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv pÄ kunskap och lÀrande inom vilket kunskap ses som nÄgot som skapas tillsammans med andra, genom sprÄk och kommunikation. Ett centralt inslag i det sociokulturella perspektivet pÄ kunskap och lÀrande Àr begreppet redskap. Redskapen kan vara bÄde fysiska, Àven kallade artefakter, och intellektuella (sprÄkliga).Studien Àr ocksÄ inspirerad av en sociokulturell forskningsansats.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur specialpedagoger i en kommuns F-6 verksamhet beskriver det förbyggande arbetet för en inkluderande lÀrandemiljö. Fokus i studien har varit specialpedagogernas roll och arbetsuppgifter och hur deras beskrivningar av ett förebyggande arbete kan bidra till en inkluderande lÀrandemiljö. Teori: Studien har tagit sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet dÀr elever utvecklas i samspel med andra och blir delaktiga i kunskaper och fÀrdigheter. Det handlar om att skapa framgÄngsrika lÀrandemiljöer som prÀglas av interaktion och samspel emellan elever, lÀrare- elev, samt mellan lÀrarna. Ett av de viktigaste utvecklingsomrÄdena Àr att göra eleverna delaktiga i deras lÀrandeprocess.Metod: Studien Àr kvalitativ och vi har valt att anvÀnda oss av vinjettmetoden för att samla in vÄr empiri.

Syfte och frÄgestÀllningar kring denna uppsats, Àr att undersöka tvÄ lÀrares syn pÄ bildsamtal och Äterkoppling till elevers bildarbeten. Jag vill undersöka lÀrarnas syn pÄ hur de sker; vilka metoder, modeller och redskap som anvÀnds. Vilka tankar som finns hos lÀrarna.Vad avgör, nÀr och hur ofta Äterkoppling eller samtal sker och i vilken form de sker?Vilka utmaningar och svÄrigheter, hindrar lÀrare i arbetet kring Äterkoppling och samtal Och vilka möjligheter ser de till förbÀttring i sammanhanget?Intervjuer har ocksÄ skett med tvÄ elever, om hur de ser pÄ Äterkoppling och samtal kring deras bildarbeten.Undersökningen hoppas jag, kommer att ge perspektiv och verktyg inför kommande verksamhet. Teori: Den teoretiska inramningen Àr det sociokulturella perspektivet och pragmatismen.

Syfte: Syftet med studien Àr att belysa pedagoger och rektorers uppfattningar om samverkan vid övergÄngen mellan förskola till förskoleklass med fokus pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd. I studien undersöks Àven frÄgan om vilka möjligheter det finns för utveckling inom omrÄdet. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr: hur beskriver förskolans rektor och pedagoger övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd? Vilka hinder och möjligheter beskriver rektor respektive pedagoger för barn i behov av sÀrskilt stöd vid övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass? Vad finns det för vilja och önskan om samverkan hos pedagoger i förskolan?Teori och metod: Forskningsansatsen Àr etnografiskt inspirerad och tolkningsansatsen för studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet. De metoder som anvÀnts i studien Àr ljudinspelade fokusgruppsintervjuer med förskolans rektor och pedagoger, samt deltagande observation vid överlÀmningssamtal med pedagoger och rektor i förskola samt pedagoger i förskoleklass.

?Problemet? immigration i ?möjligheternas? EU Àr en uppsats som Àmnar analysera EU:s immigrations- och asylpolitik. Materialet bestÄr av olika policydokument, utgivna av EU-kommissionen. Det Àr en diskursanalys med syfte att söka urskilja bakomliggande mönster för den politik som formuleras i texterna. Diskursanalysen vilken Àr en breddad typ av textanalys utgör uppsatsens metod.

Varierad matematikundervisning föresprÄkas i nationella styrdokument vilka skolor och pedagoger vÀntas följa. De mÄl och riktlinjer som finns uppsatta ska nÄs med hjÀlp av varierade arbetsmetoder och arbetsformer. Skolors och pedagogers tillvÀgagÄngssÀtt för att nÄ dit Àr dock tolkningsbara och dÀrför intressanta att undersöka vilket ocksÄ Àr studiens syfte.För att ta del av pedagogers uppfattning kring varierad matematikundervisning med dess tillhörande arbetsmetoder och arbetsformer har jag undersökt tillÀmpning, omfattning, pÄverkansfaktorer samt sökt likheter och skillnader mellan skolorna. Detta möjliggjordes genom att jag genomförde halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som undervisar i nÄgon av Ärskurserna 4-6 pÄ en kommunal samt en privat skola.Resultatet visar att pedagogerna har en nÄgorlunda samstÀmmig syn kring varierad matematikundervisning samt de arbetsmetoder och arbetsformer som följer. Tydligt blir att arbete i lÀrobok och praktisk matematik sÄsom laborationer, vardagsanknuten matematik samt diskussioner stÀlls mot varandra likasÄ enskilt arbete och grupparbete.

Ma?nga barn i Sverige va?xer idag upp med fler spra?k a?n ett. Detta go?r att logopeder beho?ver kunskap om normal spra?kutveckling hos flerspra?kiga, fo?r att kunna skilja denna fra?n spra?ksto?rning och da?rmed minska risken att o?ver- och underdiagnostisera flerspra?kiga med en sa?dan diagnos. Syftet med denna studie var da?rfo?r att underso?ka vilka skillnader som fo?religger mellan enspra?kiga och flerspra?kiga barns bera?ttande, med sa?rskilt fokus pa? barnens ordfo?rra?d.

Det svenska förbudet mot privatimport av alkohol gÀller dÄ man via ombud för in alkohol till Sverige. Detta förbud har de senaste Ären fÄtt stor uppmÀrksamhet dÄ det i domstol har tvistats huruvida förbudet strider mot gemenskapsrÀttens fria rörlighet eller inte. Av denna anledning har Högsta domstolen begÀrt att fÄ ett förhandsavgörande av EG-domstolen. Syftet med denna undersökning var att utreda om förbudet mot privatimport via ombud stÄr i proportion till mÄlet att skydda den svenska folkhÀlsan. Problemformuleringen som stÀlldes var; Àr förbudet mot privatimport av alkohol via ombud förenligt med EG-rÀtten? I föreliggande uppsats har olika Äsikter redovisats utifrÄn det svenska perspektivet samt gemenskapens perspektiv.

Det pÄgÄr en debatt runtom i vÀrlden om legalisering av cannabis. Syftet med denna uppsats Àr att spegla det politiska perspektivet i dagens narkotikapolitiska debatt, för att se vilka tankar de svenska politiska partierna har om cannabis som samhÀlleligt problem och drogens legalisering. Uppsatsen syftar Àven till att beskriva legaliseringsdebatten i förhÄllande till de samhÀlleliga skadeverkningarna av cannabisanvÀndning. För att kunna besvara studiens frÄgestÀllningar genomfördes kvalitativa strukturerade intervjuer med representanter frÄn sju svenska politiska partier. Den teoretiska ramen för uppsatsen bestÄr i huvudsak av teorin om makt och motmakt och resonemang om prohibition och harm reduction.

I samtal med andra studenter under lÀrarutbildningen har frÄgor kring fritidshemmens förankring av verksamheten uppstÄtt sÄsom: hur skapas mening för fritidshemseleverna? Syftet med arbetet Àr sÄledes att synliggöra elevernas möjlighet till meningsskapande pÄ fritidshemmen. I vÄr litteraturdel vill vi uppmÀrksamma faktorer som pÄverkar barns möjlighet att skapa mening i sin livsvÀrld. Detta kan stÀllas i relation till en stark tradition i fritidshemmen dÀr personalens synsÀtt pÄ eleverna och deras miljö hör ihop med ett modernistiskt perspektiv. Detta innebÀr fokus pÄ elevens utveckling och fÀrdigheter och att den pedagogiska miljön runt eleven inte granskas. Det postmoderna perspektivet hÀvdar Ä andra sidan att fokus bör ligga pÄ sjÀlva processen och pÄ vad som hÀnder i elevens tankar ?just nu?.

Uppsatsens syfte Àr att studera det stöd som Sverige bistÄtt de baltiska lÀnderna med samt vilka drivkrafter som funnits i Sveriges och Försvarsmaktens stöd till Baltikum. Analysen avser Ären 2000-2005. För att hitta de drivkrafter som funnits inom samarbetet har tvÄ av Graham Allisons teorier om förklaringsmodeller anvÀnts, det rationella perspektivet och det organisatoriska perspektivet. De tvÄ modellerna bestÄr av olika frÄgor som Allison konstruerat, dessa har operationaliserats för att bÀra mot uppsatsens syfte. FrÄgorna har anvÀnts som ett analysverktyg pÄ empirin och pÄ sÄ sÀtt gett svar Ät frÄgestÀllningen.Resultatet i uppsatsen Àr att det genomförts ett kvantitativt stort stöd till de baltiska lÀnderna genom bÄde utbildning och materiel.

En viktig aspekt i specialpedagogens roll Àr att hennes uppdrag skall vara av en tydlig karaktÀr. Genom att rollen Àr tydlig kan energi och kompetens lÀggas pÄ att utveckla verksamheterna pÄ grupp och organisationsnivÄ. Handledning Àr ett kompetensutvecklande arbetssÀtt som specialpedagogerna anvÀnder sig av för att kunna utveckla en kunskapstillvÀxt i verksamheten för att kunna möta alla barn..

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka och analysera blivande förskollÀrares förestÀllningar av och intentioner inför att möta och arbeta utifrÄn alla barns förutsÀttningar i verksamheten utifrÄn det relationella och det kategoriska perspektivet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa halvstrukturerade gruppintervjuer som metod. VÄr analys har skett utifrÄn en analysmodell vilken utgÄr ifrÄn det relationella och kategoriska perspektivet relaterat till lÀroplanen för förskolan samt den tidigare forskning vi anvÀnt oss av i vÄr studie. Resultatet utifrÄn vÄra gruppintervjuer visar pÄ att de blivande förskollÀrarna har en vÀl förankrad idé som utgÄr ifrÄn ett relationellt perspektiv om hur lÀrare i förskolan skall möta alla barn utifrÄn dess förutsÀttningar. DÀremot sker inte alltid detta i förskolans verksamhet vilket visar sig i de blivande förskollÀrarnas förestÀllningar om vad som sker i praktiken utifrÄn sina verksamhetsförlagda utbildningsperioder.Vi har utifrÄn vÄra intervjuer med de blivande förskollÀrarna samt vÄr analysmodell skapat oss en uppfattning om vilka perspektiv som kan förekomma i förskolans verksamhet. Studien har gett oss en djupare förstÄelse för och kunskap om hur vi ska agera och verka utifrÄn alla barns förutsÀttningar i vÄrt kommande yrke..

Syfte:Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger i tvÄ förskoleklasser arbetar för att skapa förutsÀttningar för sprÄkutveckling. Undersökningen riktar sig till klasser dÀr det finns elever med sprÄkstörning.Teori:Studien har en sociokulturell ansats och Àr kvalitativ. Den har en teoretisk del som kort behandlar vad styrdokumenten sÀger om skolans ansvar kring arbete med sprÄkutveckling. HÀr beskrivs Àven det sociokulturella perspektivet kort. OmrÄdet sprÄkstörning och de svÄrigheter det innebÀr förtydligas.

ProblemomrÄde: PÄ initiativ av Àldreomsorgscheferna i Göteborgs 21 stadsdelar beslöt man under 2008 att införa ett salutogent förhÄllningssÀtt och perspektiv i Àldreomsorgen i Göteborgs stad. Detta beslut var ett svar pÄ de riktlinjer som har aviserats frÄn den statliga nivÄn dÀr man ville öka brukarinflytandet, fÄ till ett ?friare val? och dÀrmed göra brukarna mer vÀlmÄende. Det har ocksÄ funnits ett samhÀllsintresse i att fÄ till en mer inflytelserik Àldreomsorg. Det man i stort vill uppnÄ Àr en typ av maktförskjutning frÄn utförare till mottagare.