Syftet med studien Àr att beskriva sju lÀrares reflektioner kring hur de ger sina elever möjligheter att lÀra i NO- undervisningen. LÀrarna arbetar upp till skolÄr 6 och Àr erkÀnt skickliga i sin undervisning.Under vÄr lÀrarutbildning vid Högskolan i Skövde har vi blivit intresserade av hur vi som lÀrare kan ge elever möjligheter att lÀra. UtifrÄn egna erfarenheter kan vi se vissa brister i undervisningen av de naturorienterade Àmnena.  Med dessa tvÄ utgÄngspunkter valde vi att skriva om NO-undervisning.  I studien anvÀndes en kvalitativ metod, dÀr vÄrt urval gav oss möjlighet att intervjua sju erkÀnt skickliga lÀrare. Urvalet var strategiskt för att kunna intervjua lÀrare som har en undervisning av god kvalitet. UtifrÄn lÀrarnas reflektioner har vi funnit möjligheter för elever att lÀra i NO-undervisningen.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka och synliggöra nÄgra förskolepedagogers upp-fattningar om mottagandet av nyanlÀnda barn och deras förÀldrar i förskolan. Centrala frÄ-gestÀllningar i studien var: hur anser pedagogerna att mottagandet av nyanlÀnda barn och förÀldrar bör se ut? Hur resonerar pedagogerna kring förskolans uppdrag som social och kulturell mötesplats? Vilka hinder samt möjligheter ser pedagogerna i verksamheten vad gÀller mottagandet av nyanlÀnda? Teori: Studien tar sin grund huvudsakligen i det interkulturella perspektivet, det sociokul-turella perspektivet samt det specialpedagogiska perspektivet med riktning Ät relationella perspektivet, dÀr betydelsen av omgivningsfaktorer och barnets totala situation framhÄlls (Rosenqvist, 2007). Metod: Studien har en kvalitativ ansats och i insamlingen av data har vinjettmetoden an-vÀnts. Metoden valdes för att kunna ge en uppfattning om hur fjorton förskolepedagoger resonerar och utrycker sig kring mottagandet av nyanlÀnda barn.

Syftet med denna uppsats Àr att studera specialpedagogisk verksamhet ur specialpedagoger, speciallÀrares och övriga pedagogers perspektiv. Studien omfattar en enkÀtundersökning dÀr vi fördjupar oss i hur specialpedagogerna uppfattar sitt uppdrag och sin yrkesroll, och jÀmför detta med speciallÀrare och övriga pedagogers uppfattning om specialpedagogisk verksamhet. Vi vÀnde oss till alla specialpedagoger och speciallÀrare i Eskilstuna och VÀsterÄs. Dessa om-bads i sin tur att distribuera enkÀten vidare till en pedagog med mer eller mindre Àn 10 Ärs yrkeslivserfarenhet inom skolan. Sammanlagt valde 99 specialpedagoger, speciallÀrare och övriga pedagoger att delta i undersökningen.Som stöd i arbetet med att tolka och förstÄ resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ÀmnesomrÄdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vÄr teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten sÀger om den specialpedagogiska verksamheten.

Denna studie inriktar sig pÄ specialpedagogens handledningsuppdrag och hur detta kan an-vÀndas i den pedagogiska verksamhetens utvecklingsarbete. Studiens syfte Àr att med fokus pÄ förskolan belysa handledningens anvÀndningsomrÄden samt att identifiera förskolechefers syn pÄ specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner och verktyg i förskolutvecklingen.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning som utförts inom omrÄdet specialpedagogen som handledare samt handledning som kompetensutveckling. LikasÄ presenteras forskning inom kunskapsomrÄdena skolutveckling och ledarskap. De teoretiska perspektiven pÄ studien gÄr att finna i socialkonstruktivismen samt det sociokulturella perspektivet som betonar kunskap som socialt konstruerad samt sprÄket som ett centralt medel för kunskapande. DÀrtill förklarar ett systemteoretiskt perspektiv hur förÀndring av individen i ett system stÄr i relation till och pÄverkar andra individer och andra system.Förskolechefers syn pÄ handledning och dess anvÀndningsomrÄden samlades in med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer av fem förskolechefer frÄn olika geografiska omrÄden.

Alla mÀnniskor har ett fundamentalt behov av att fÄ uttrycka sig och föra en dialog med sin omvÀrld. Barns behov av att förmedla sig till sin omgivning Àr under stark utveckling under tiden i förskolan och kan ta mÄnga skilda kommunikativa uttrycksformer. BildsprÄk som kommunikativt verktyg Àr en uttrycksform innan skriftsprÄkets fulla intrÀde. Hur pÄverkas förskolebarns sprÄkliga vidareutveckling av det kommunikativa bildsprÄket som skapande verksamhet utgör i förskoleverksamheten? Studiens syfte Àr att belysa pedagogers arbete med bildskapande aktiviteter i estetiska lÀrprocesser kopplat till yngre barns sprÄkutveckling inom förskolan.

Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har pĂ„ flera sĂ€tt underlĂ€ttat arbetet för mĂ„nga anvĂ€ndare, men kan ocksĂ„ bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstĂ„r pĂ„ den moderna arbetsplatsen, dĂ€r tekniken Ă€r en mobil och integrerad del av anvĂ€ndarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv pĂ„ interaktionen mellan mĂ€nniskan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den hĂ€r uppsatsen föreslĂ„s ett distribuerat perspektiv pĂ„ mĂ€nniskans interaktion med teknik för att skapa en ökad förstĂ„else för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut pĂ„ fĂ€ltet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för anvĂ€ndaren. Även en vĂ€lbeprövad enkĂ€t om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur specialpedagoger i en kommuns F-6 verksamhet beskriver det förbyggande arbetet för en inkluderande lÀrandemiljö. Fokus i studien har varit specialpedagogernas roll och arbetsuppgifter och hur deras beskrivningar av ett förebyggande arbete kan bidra till en inkluderande lÀrandemiljö. Teori: Studien har tagit sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet dÀr elever utvecklas i samspel med andra och blir delaktiga i kunskaper och fÀrdigheter. Det handlar om att skapa framgÄngsrika lÀrandemiljöer som prÀglas av interaktion och samspel emellan elever, lÀrare- elev, samt mellan lÀrarna. Ett av de viktigaste utvecklingsomrÄdena Àr att göra eleverna delaktiga i deras lÀrandeprocess.Metod: Studien Àr kvalitativ och vi har valt att anvÀnda oss av vinjettmetoden för att samla in vÄr empiri.

Syfte: Studiens syfte Àr att utforska vilka pedagogiska möjligheter det finns för barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ en mÄngkulturell förskola för att frÀmja kommunikation, samspel och delaktighet.FrÄgestÀllningar:1) Vilka lÀrandemiljöer skapar utvecklingsmöjligheter för barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ en mÄngkulturell förskola?2) Vilka möjligheter och hinder finns i verksamheten nÀr det gÀller barn i behov av sÀrskilt stöd som har en annan etnisk bakgrund Àn svensk?3) Hur resonerar pedagogerna kring arbetet att möta barnens behov med fokus pÄ arbetssÀtt, metoder, strategier och förhÄllningsÀtt?Teori: DÄ denna studie avser att studera pedagogernas samspel, bemötande och interaktion med barnen genom kommunikation och sprÄk Àr det genom det sociokulturella perspektivet som det insamlade materialet har tolkats och förstÄtts. FrÄgestÀllningarna och syftet med studien Àr ocksÄ grundade pÄ synsÀttet att det Àr mellan individer och samspelet mellan dem som ett lÀrande sker, den miljö dÀr individerna verkar i har ocksÄ en pÄverkan pÄ samspelet och lÀrandet (SÀljö, 2000).Metod: Studien Àr kvalitativ, inspirerad av etnografi och aktionsforskning dÀr jag som forskare deltagit i utvecklingen av förskolans verksamhet och utifrÄn syftet tagit reda pÄ stÀllda frÄgestÀllningar. Urvalet Àr ÀndamÄlsenligt utifrÄn en förskola som ligger i ett mÄngkulturellt omrÄde och alla barn i gruppen har annat etnisk bakgrund Àn svensk. Analysen Àr baserad pÄ handledningssamtal, observationer samt granskning av en handlingsplan och förskolans vision.Resultat: Studiens empiri visar pÄ att pedagogerna pÄ förskolan vill skapa en miljö dÀr trivsel, trygghet, regler och struktur skapar möjligheter för alla barn att utvecklas och lÀra.

AllmÀnheten verkar ha en del förutfattade meningar om onlinespel och hur dessa influerar barn och ungdomar. Dessutom finns det lite forskning gjord inom omrÄdet onlinespel och engelsk sprÄkutveckling. I Àmnesplanen för engelska i Lgy 11 gÄr det att urskilja att det engelska sprÄket omger ungdomar dagligen inom olika kulturella omrÄden, som i detta arbete Àr onlinespel. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att undersöka hur ungdomars engelska sprÄkutveckling influeras av att spela onlinespel, som World of Warcraft, och hur de upplever dessa influenser. Detta för att förhoppningsvis skapa större förstÄelse för lÀrandets villkor utanför skolans undervisning utifrÄn onlinespel.

Bakgrund I mitt arbete som specialpedagog inom sÀrskolan möter jag elever som har begrÀnsningar i sin kommunikativa förmÄga. För vissa av dem innebÀr det att de inte har ett talat sprÄk. Deras kommunikation kan bestÄ av bilder, ljud, kroppssprÄk, tecken mm. och benÀmns som alternativ och kompletterande kommunikation, förkortad till AKK.SyfteSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad som sker i kommunikationssituationer mellan ett barn som inte har ett talat sprÄk och personalen det möter pÄ förskolan.FrÄgestÀllningarHur ser personalens kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer anvÀnds?- I vilka situationer kommunicerar personalen?- Vilket syfte har de med kommunikation? Hur ser barnets kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer anvÀnds?- I vilka situationer kommunicerar barnet?- Vilket syfte har barnets kommunikation?TeoriI studien har det sociokulturella perspektivet anvÀnts dÄ detta perspektiv lyfter fram samspelet och sammangangets betydelse för kommunikationen.

PensionsomrÄdet upplevs av mÄnga som svÄrt och jobbigt att sÀtta sig in i. Framtida pension bestÄr av de olika delarna allmÀn pension, tjÀnstepension och privat pension och det ser olika ut för alla beroende bland annat pÄ arbetsplats och intjÀnande. Studiens fokus Àr tjÀnstepension och den grupp som har möjlighet att vÀlja en alternativ pensionslösning. Studien Àr undersökande till sin natur och syftar till att utforska och beskriva medarbetares och experters syn pÄ mötet mellan en medarbetare och en försÀkringsförmedlare. Mötet Àmnar ses som en potentiell arena för kunskapsutveckling kring tjÀnstepension och tjÀnstepensionsbeslut.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fÄtt sÀmre resultat i matematik jÀmfört med andra OECD-lÀnder. Anledningar till det kan vara att undervisningen Àr för lÀromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrÄn elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och sprÄket behöver anvÀndas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete Àr att fÄ reda pÄ hur flersprÄkiga elever, elever i behov av sÀrskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlÀttar lÀrandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts pÄ en skola dÀr eleverna fick göra rÀknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

VÄrt syfte Àr att undersöka första och sista instansen av marknadskommunikationen av Bo01-mÀssan. Vi vill ta reda pÄ vilka faktorer som legat till grund för hur denna mÀssa har profilerats mot den tilltÀnkta marknaden. Vi vill belysa vikten av en marknadsanpassad profil. Vi har valt att inkludera tre olika teoriperspektiv för att komma till grunden av den problemformulering vi valt. Det första och viktigaste perspektivet behandlar profilering och imagens betydelse.

Bakgrund: För de elever som identifierats som elever i behov av sĂ€rskilt stöd har skolan en skyldighet att sĂ€tta in specialpedagogiska insatser. ÅtgĂ€rdsprogram ska upprĂ€ttas och utvĂ€rde-ras kontinuerligt för att sĂ€kerhetsstĂ€lla arbetets kvalitet. Tidigare studier visar pĂ„ att alla spe-cialpedagogiska insatser inte har en positiv effekt pĂ„ elevens skolsituation utan kan verka stigmatiserande. Att elever som en gĂ„ng identifierats att vara i behov av sĂ€rskilt stöd fortsĂ€tter att vara det igenom hela sin skoltid Ă€r ett viktigt problem som skolan behöver hitta redskap för att motverka. Syfte: Studien avser att identifiera framgĂ„ngsrika specialpedagogiska insatser som underlĂ€ttar för elever i behov av sĂ€rskilt stöd att lyckas i skolan.Teorianknytning: Studien hĂ€mtar inspiration ifrĂ„n det sociokulturella perspektivet, dĂ€r mĂ€n-niskan ses som en social och historisk varelse som lĂ€r och utvecklas i samspel med sin om-givning.

NÀr Energimyndigheten 2008 frÄgade ungdomar om förnybar energi kunde 40 % av de tillfrÄgade inte namnge en enda förnybar energikÀlla. AnvÀndandet av förnybar energi Àr en del av den strategi som Förenta Nationerna [FN] har lagt fram för att nÄ en hÄllbar utveckling i framtiden. FN framhÀver Àven vikten och behovet av att undervisa om hÄllbar utveckling och förnybar energi.Vi ville studera vilka förnybara energikÀllor som förekom i lÀroböcker för grundskolans senare Är och gymnasiet. Detta för att fÄ en uppfattning om hur lÀrare kan anvÀnda lÀroböckerna i framtida undervisning om förnybar energi.Vi har gjort en kvantitativ innehÄllsanalys av energikapitlet i olika lÀroböcker dÀr vi har studerat hur omrÄdet förnybar energi presenterades, bland annat utifrÄn perspektivet scientific literacy.VÄra resultat visar signifikanta skillnader mellan lÀroböckerna för gymnasiet och grundskolans senare Är. Bland annat presenteras mÄnga fler energikÀllor i lÀroböckerna pÄ gymnasiet, och de presenteras Àven pÄ ett sÄdant sÀtt att de ingriper flera omrÄden av perspektivet scientific literacy.