Syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskollÀrares ser pÄ och reflekterar kring estetiska uttrycksformer i mÄngkulturella förskolor. Genom Ätta intervjuer med förskollÀrare verksamma i förskolor i vad som klassas som mÄngkulturella omrÄden, vill denna studie belysa hur förskollÀrare ser pÄ barns kulturella bakgrund i relation till hur barnen förhÄller sig till estetiska uttrycksformer. Men Àven vilket syfte förskollÀrare har att anvÀnda estetiska uttrycksformer i arbetet med barn med olika kulturell bakgrund. Studiens stÀlls mot litteratur som behandlar olika perspektiv pÄ estetik och lÀrande i mÄngkulturella sammanhang samt tidigare forskning som berör de frÄgestÀllningar studien utgÄr ifrÄn.Resultatet visar pÄ att förskollÀrarna i studien anser att barnens olika kulturer har betydelse för hur de förhÄller sig till de estetiska uttrycksformerna. Dock arbetar de aktivt för att integrera barnens skilda kulturer och genom de estetiska uttrycksformerna ge möjlighet för barnen att uttrycka sig pÄ andra sÀtt Àn genom det talade sprÄket..

I denna uppsats studeras verksamheten vid en tvÄsprÄkig kommunal förskoleavdelning. Vi har valt att undersöka pÄ vilket sÀtt den studerade avdelningens arbetssÀtt möjliggör för barnen att utveckla tvÄ sprÄk och dubbel kulturtillhörighet. Verksamheten utgÄr ifrÄn Lpfö98 och utformas kontinuerligt i samarbete med förÀldrar. Vi har bland annat funnit att pedagogers instÀllning Àr av avgörande betydelse för att barn ska kunna utveckla tvÄ sprÄk och dubbel kulturtillhörighet. VÄr studie visar att denna instÀllning bestÄr i intresse, kunskap och medvetenhet kring barns modersmÄl samt allmÀn sprÄk- och tvÄsprÄkighetsutveckling.

Denna studie behandlar problematiken gÀllande invandrarelevers lÀrandeprocess till flersprÄkighet. Vidare behandlas problematiken kring digitala hjÀlpmedel för elever i skolan med fokus pÄ flersprÄkighet. Tidigare forskning visar pÄ brister i skolans digitala hjÀlpmedels behandling, hÀr ser man ocksÄ att kompetens och instÀllning Àr frÄnvarande i stora delar av undervisningen i dagens skola. Vidare kommer ocksÄ instÀllning och syn pÄ digitala hjÀlpmedel att tas upp för att förstÄ problematiken kring varför det finns brister i undervisning dÀr digitala hjÀlpmedel skulle kunna förbÀttra lÀrandeprocessen för elever.UtifrÄn det interkulturellt och sociokulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag pÄ lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till.Hur ser skolan, förÀldrar och elever pÄ digitala hjÀlpmedel och hur kan man i och utanför skolan utveckla ett bÀttre samspel för att frÀmja lÀrandet. Ett samarbete mellan skolan och hemmet skulle underlÀtta för undervisningen och pÄ sÄ sÀtt ge ett större lÀrande för bÄde elever och lÀrare nÀr det handlar om digitala hjÀlpmedel. .

I den hÀr uppsatsen presenteras hur personliga filmsamtal kan bidra till frÀmjandet av ett etiskt reflekterande förhÄllningssÀtt i en interkulturell undervisning. Fyra ungdomar i tvÄ mÄngkulturella gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner över en vald favoritfilm genom individuella samtal. Mina analyser av data jÀmförs med Axelssons (2008) studie Film och mening varifrÄn jag ocksÄ hÀmtar analysverktygen som delvis ligger till grund Àven i denna studie. Min studie visar pÄ bÄde likheter och skillnader i respondenternas utsagor kring deras upplevelse av filmens presenterade berÀttelse och sina egna reflektioner över personliga etiska och moraliska val. Resultatet visar vÀrdet av att följa upp ungdomarnas egna berÀttelser av upplevd verklighet som ett interkulturellt undervisningsinnehÄll.

Hur m?nniskor definierar h?lsa varierar, m?nniskor prioriterar ?ven h?lsan p? olika s?tt. Idag ?r det m?nga som hoppar av tr?ningen innan en beteendef?r?ndring hinner ske. Det ?r viktigt att k?nna till hur motivation fungerar eftersom det ger en ?kning av kontroll, utveckling samt beteendef?r?ndring.

Bakgrund Sjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r en omv?rdnad som vilar p? en humanistisk m?nniskosyn och ett personcentrerat f?rh?llningss?tt. Uppdraget inneb?r att fr?mja h?lsa, lindra lidande och s?kerst?lla trygg v?rd. En kontinuerlig reflektion ?ver normer och v?rderingar kr?vs f?r att v?rden ska vara trygg och etiskt f?rsvarbar.

Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur pedagogerna uttrycker sina tankar kring förutsÀttningarna för barn att lÀra sig flera sprÄk i förskolan och hur de kopplar dessa tankar till den praktiska verksamheten. Studien visar hur pedagoger praktiskt kan arbeta med sprÄk, dels vad som kan frÀmja barnens sprÄkutveckling. Vidare ger den en bild av hur forskningen ser pÄ flersprÄkighet i förskolan. Till grund för denna kvalitativa studie ligger en undersökning utförd med metoden Self report, dÀr pedagogerna fÄtt uttrycka sina tankar och erfarenheter kring anvÀndandet av frÀmmande sprÄk i förskolan. Studien genomfördes pÄ sju förskollÀrare.

AbstraktSprÄket ses ur ett sociokulturellt perspektiv som en av den viktigaste nyckeln till kunskap. Genom sprÄket kommunicerar mÀnniskan och förmedlar kunskap vidare. Olika kommuner i landet arbetar olika med att stimulera barns sprÄkutveckling. I Markaryds kommun har man valt att arbeta med ?SexÄrsböcker? i förskoleklassen som en del av ett sprÄkstimulerande projekt.

I samband med l?roplans?ndringen 2022 bytte kunskapsomr?det sex och samlevnad namn till det mer ?vergripande: sexualitet, samtycke och relationer. Detta efter granskningar som tydde p? brister och otydligheter inom kunskapsomr?det. Enligt Skolverket (2024) ska sexualitet, samtycke och relationer arbetas med ?mnes?vergripande samt ?ven inkluderas i fritidshemmets undervisning.

This essay is called What kind of history? and is about how history teachers think when they chose what to teach about and why. In the curriculum there are no guidelines about what substance you have to teach about. This gives the schools and teachers a big freedom. At the same time there is a kind of informal canon which says that it is the European perspective that is the important one.

I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mÄngfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen Àr dels att analysera vad mÄngfald innebÀr för respondenterna dels att undersöka i vilken utstrÀckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill ocksÄ se hur dessa frÄgor framstÀlls i litteratur. Alla tillfrÄgade i undersökningen lÀgger etnicitet i begreppet mÄngfald och alla utom en anger det som det allra första de tÀnker pÄ. Vid utförligare beskrivning nÀmns Àven kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mÄngfalden.

SammanfattningDenna uppsats a?r baserad pa? en underso?kning med hja?lp av a?tta la?rare i en ho?gstadieskola i Guatemala. Studien syftade till att ta reda pa? hur la?rarna i bergsbyn upplever att flerspra?kigheten har utvecklats och om spra?kliga influenser fra?n andra kulturer har ma?rkts i elevernas spra?kbruk. Dessutom var det intressant att se om ?spanglish? a?ven har brett ut sig pa? landsbygden la?ngt bort fra?n sta?derna, samt om kulturutbytet med svenska skolor har pa?verkat elevernas spra?kutveckling.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land och hur vi bemöter olika kulturer i skolans vÀrld Àr av stor betydelse för hela samhÀllet. Syftet med denna kvalitativa undersökning var att undersöka hur sex sfi-lÀrare arbetar för att frÀmja inlÀrningsklimatet i det mÄngkulturella klassrummet. Syftet var ocksÄ att undersöka hur dessa lÀrare ser pÄ Àmnet svenska som andrasprÄk som allmÀnt tenderar att vÀrderas som ett lÄgstatusÀmne. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor utfördes semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lÀrare pÄ sfi. Deras tankar kring Àmnet och kring sin undervisning har sedan stÀllts i relation till befintlig forskning inom interkulturell pedagogik.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.