Bakgrund: Under 1970-talet började man omarbeta invandrarpolitiken i Sverige inom riksdagen i och med den ökade arbetskraftsinvandringen. Det var först under denna period som man lÀmnade mÄngkulturdebatten, Ätminstone inom skolpolitiken och begreppet interkultur introducerades. 1985 beslutades det av riksdagen att skolan skulle arbeta interkulturellt och gjorde gÀllande att det att ett förhÄllningssÀtt utifrÄn interkultur skulle genomsyra hela skolverksamheten. Forskning visar att kritiken mot det interkulturella perspektivet, frÄn sÄvÀl politiker som pedagoger, har bestÄtt i att begreppet Àr abstrakt och aningen diffust.Syfte: Syftet med detta arbete att undersöka hur interkultur uttrycks i Lpo94 samt Lgr11 med tillhörande kursplaner för historieÀmnet och vilka möjligheter och/eller svÄrigheter det finns.Metod: Arbetet utfördes genom en tematisk jÀmförande innehÄllsanalys av Lpo 94, Lgr 11 med tillhörande kursplaner för historia.Resultat: Det finns en konstant spÀnning mellan interkultur och kulturarv i Lpo 94, Lgr 11 och tillhörande kursplaner för historia. Interkultur fÄr stor plats i de behandlade styrdokumenten Àven om kulturarv kan tolkas som en motpol till interkultur.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrares syn pÄ lÀrande i mÄngkulturella förskolor kan ta sig uttryck, samt att fÄ en tydligare bild gÀllande vilka hinder respektive möjligheter förskollÀrareupplever i detta arbete. Med hjÀlp av totalt sju kvalitativa intervjuer - sex intervjuer med förskollÀrare och en med en förskolechef - har vi fÄtt en klarare bild över hur förskollÀrare ser pÄ arbete med lÀrande i en mÄngkulturell förskola.Resultatet av studien visar att flertalet förskollÀrare arbetar med lÀrande hos barn med annan kulturell bakgrund pÄ ett likartat sÀtt. De lÀgger dock en stor tyngd pÄ sprÄket och barns sprÄkutveckling. Likformigheten anges bero pÄ brist pÄ tid och resurser. Men vÄr tolkning Àr Àven att det finns en stor osÀkerhet hos förskollÀrarna gÀllande hur arbete i en mÄngkulturell förskola kan bedrivas.

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.

This paper is written in the field of Educational Science, and it focuses on literature that pupils read. Literature has the power to shape readers beliefs, that is why this paper aims to examine, and compare two novels that are used in Swedish schools in class settings. Both novels deal with the issue of psychiatric disorder from a womanÂŽs perspective. Research done in the field of psychiatric disorder shows that it is an important subject that should be addressed in schools. Research done from the perspective of gender studies points out the need of representation of female perspective in literature that pupils are working with.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vad som ?r specialpedagogens roll i det f?rebyggande och fr?mjande arbetet g?llande skoln?rvaro i gymnasieskolan. D?rut?ver avser studien unders?ka hur specialpedagoger och l?rare ser p? sina egna respektive ?vriga elevh?lsans ansvar i detta arbete. Studien anv?nder sig av Gren-Landell et al.

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

Bakgrund Det m?nniskan g?r utvecklar vem hon ?r och det ?r naturligt att skapa mening i vardagliga aktiviteter. N?r aktiviteter som ?r meningsfulla att g?ra inte utf?rs p?verkar det h?lsan negativt. Att drabbas av mental fatigue leder till en nedsatt f?rm?ga att hantera och utf?ra vardagliga aktiviteter.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.

I ett av RN:s disciplinfall ser vi att en revisor har varit den utsedda revisorn i företaget under hela rÀkenskapsÄret och företaget har inte utfört den löpande bokföringen i tid, om revisorn dÄ under Äret underlÄter att vidta ÄtgÀrder vid misstanke om brott som denne Àr skyldig att vidta och Àven ÄsidosÀtter god revisionssed riskerar denne disciplinÀra pÄföljder frÄn RN. En revisor riskerar Àven att dömas för medhjÀlp till bokföringsbrottet om denne har frÀmjat bokföringsbrottet. Detta gör det intressant att studera hur revisorn ska agera om den löpande bokföringen inte har utförts tid för att leva upp till sina skyldigheter som revisor. Studien studerar detta utifrÄn reglerna i ABL och hur revisorn ska hantera dessa regler och dess kompletterande seder. Syftet med studien Àr att skapa tydliga riktlinjer för hur revisorn ska agera vid fall dÀr den löpande bokföringen inte har utförts i tid.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ sitt uppdrag i förhÄllande till en mÄngkulturell miljö. HuvudfrÄgan bryts ner till de didaktiska frÄgorna vem? vad? och hur? och dessa frÄgestÀllningar anvÀnds ocksÄ för att kategorisera resultatanalysen. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer, och tolkning av dessa Àr hermeneutisk, dÀr lÀrarnas berÀttelser tolkas utifrÄn min egen förstÄelse och utifrÄn denna förstÄelse sÄ vidgas perspektivet genom anvÀndandet av relevant forskning och applicerbara teorier. Den kvalitativa metoden begrÀnsar undersökningsmaterialet och tre lÀrare intervjuades för denna studie.

I lÀroplanen för förskolan (Lpfö98) beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som skall stÀrka och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhÀlle (Lpfö98). Syftet med denna studie Àr att jag med detta som utgÄngspunkt har tittat nÀrmre pÄ förskolelÀrares egna tankar och funderingar kring detta, hur förskolelÀrare kÀnner inför de mÄngkulturella direktiven som lÀroplanen anger och hur de tycker att man rent praktiskt skall uppfylla dessa mÄl. Studien tar Àven upp hur förskolelÀrarna upplever sina egna kunskaper för att bidra till att barnen utvecklar sin förmÄga att förstÄ och leva sig in i andras kulturer och vÀrderingar.Det Àr en kvalitativ studie dÀr fyra intervjuer har gjorts med slumpvalda förskolelÀrare frÄn en förutbestÀmd stadsdel. I studien framkom att samtliga förskolelÀrare ser att förskolan besitter en mÄngfald som de ser positivt pÄ. Denna mÄngfald stÀller krav pÄ en interkulturell pedagogik hos förskolelÀrarna, för att man pÄ ett mer effektivt och medvetet sÀtt skall kunna arbeta för de mÄngkulturella direktiven som anges i Lpfö98.Slutsatserna av studien Àr att förskolelÀrarna upplever ett behov av fortbildningar i strÀvan mot ett mer interkulturellt förhÄllningssÀtt.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur tvÄ grundskolors lÀrare och elevhÀlsoteam arbetar för att stödja elever i förorten till ökad mÄluppfyllelse. 1. Hur resonerar lÀrare kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad mÄluppfyllelse?2. Hur resonerar skolans elevhÀlsoteam kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad mÄluppfyllelse?3. Vilken typ av stöd ger lÀrare och elevhÀlsoteam i förortens skola?Teori:Som teoretisk bakgrund anvÀnds det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Det innebÀr att lÀrande sker med utgÄngspunkt i sitt sammanhang. Vidare beskrivs Àven specialpedagogik och dess olika perspektiv.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r r?relse- och matvanor i familjer som har barn med och utan s?rskilda behov och befinner sig i en kontext med extrasamh?llsst?d, samt att identifiera vilka faktorer som kan underl?tta respektive hindra vanorna i vardagen.Metod: Studien genomf?rdes som en kvalitativ intervjustudie, vilket ?r l?mpligt med tanke p? studiens syfte. Insamling av data gjordes med semistrukturerade intervjuer med ?ppna fr?gor. Urvalet bestod av sex v?rdnadshavare med barn mellan 5-10 ?r, som rekryterades genom ett avsiktligt urval p? en f?rskola och en Friskv?rds- ochaktivitetsgrupp i tv? olika kommuner i V?stra G?taland.