Sök:

Sökresultat:

45437 Uppsatser om Sprćkutveckling genom sćng - Sida 21 av 3030

Ögonblick nĂ€r det fjĂ€rran förflutna skaver mot det absolut nya : en undersökning om lĂ€randet genom berĂ€ttandet

BerÀttelser finns överallt, de kommer frÄn vÀrlden runtomkring oss och nÄgonstans lever de kvar, bildar lager i vÄrt medvetana eller omedvetna. Med hjÀlp av berÀttandet orienterar vi oss i vÀrlden, det skapar mening av erfarenheter, konstruerar och kommunicerar uppfattningar om vÀrlden, oss sjÀlva och andra. BerÀttandet Àr en sÄledes ocksÄ en maktfaktor, i hur det positionerar och gör grÀnsdragningar.Undersökningen stÀller frÄgan om hur lÀrande sker genom berÀttandet om tre platser i Israel, och syftar till att ge fördjupad förstÄelse för berÀttandet som tillblivelseprocess.Den rör sig inom omrÄdet visuell kultur och behandlar seendet, representation, i relation till text och bild, verklighet och illusion.Genom att filma platserna, har jag tittat bakom de berÀttelser jag redan bÀr pÄ om dem, och pÄ sÄ sÀtt möjliggjort nya lÀrprocesser. Jag valde att arbeta med det filmade materialet utifrÄn titeln I vÀntan pÄ barbarerna, dÄ den gestaltar ocksÄ min upptagenhet med att dela in vÀrlden, i önskan att förstÄ den.Jag tittade pÄ platserna och de tittade tillbaka pÄ mig. Den sjÀlvreflexiva hÄllningen i granskningen av berÀttandet har lett till att jag vunnit kunskap genom egen tankeverksamhet.

Nollvision för sjÀlvmord

Uppsatsen ifrÄgasÀtter varför det satsas sÄ mycket pengar pÄ den sÄ kallade nollvisionen i trafiken, nÀr det dör lÄngt fÀrre mÀnniskor dÀr Àn genom sjÀlvmord. Materialet hÀmtades in frÄn databaser och genom olika intervjuer. Resultatet visade att regeringen satsade 1,5 miljarder pÄ ÄtgÀrder inom infrastrukturer, medan bara 2 miljoner ges till sjÀlvmordsprevention. Massmedia undviker att behandla frÄgan pÄ grund av den sÄ kallade ?Werthereffekten? som innebÀr att ju fler som hör talas om det desto fler begÄr sjÀlvmord..

Relationen mellan fysisk aktivitet, psykologiskt vÀlbefinnande, sjÀlvkÀnsla och arbetstillfredsstÀllelse

Syftet med den hÀr studien var att studera relationerna mellan fysisk aktivitet, psykologiskt vÀlbefinnande, sjÀlvkÀnsla och arbetstillfredsstÀllelse. Ett sekundÀrt syfte var att undersöka om mÄttlig intensitet av fysisk aktivitet Àr starkare korrelerat till de tre psykologiska begreppen Àn lÀtt och anstrÀngande intensitet. Studiens population (n=126) var mellan 26 och 65 Är frÄn ett sjukhus i södra Sverige. Fysisk aktivitet mÀttes genom Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire (Godin & Shepard, 1985), psykologisk vÀlbefinnande genom Psychological Well-Being Scale (Ryff, 1989), sjÀlvkÀnsla genom Self-Esteem Scale (Rosenberg, 1989) och arbetstillfredsstÀllelse genom skalan Arbetstrivsel (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997 baserad pÄ Brayfield & Rothe, 1951). Resultatet visade att arbetstillfredsstÀllelse kan prediceras av fysisk aktivitet och psykologiskt vÀlbefinnande, psykologisk vÀlbefinnande kan prediceras av arbetstillfredsstÀllelse och sjÀlvkÀnsla och sjÀlvkÀnsla kan prediceras av psykologiskt vÀlbefinnande.

FörsÀljning av fast samÀgd egendom med inskrÀnkning i form av överlÄtelseförbud och förköpsrÀtt

Syftet med den hÀr uppsatsen var att förklara vad samÀganderÀtt innebÀr, dvs. vilka rÀttigheter och skyldigheter personer som Àger fast egendom tillsammans har, och pÄ vilket sÀtt samÀganderÀttsförhÄllandet kan upplösas, samt vad det innebÀr att nÄgon har fÄtt en inskrÀnkning i ÀganderÀtten genom ett förbud att överlÄta sin andel, dels för honom sjÀlv och dels för de andra delÀgarna nÀr man vill ansöka om försÀljning av hela egendomen enligt samÀganderÀttslagen. Den metod jag anvÀnt mig av vid författandet av denna uppsats har bestÄtt av litteraturstudier i form av lag, förarbeten, praxis och doktrin. Om tvÄ eller fler personer Àger fast eller lös egendom tillsammans som de erhÄllit genom arv, gÄva, testamente eller som de köpt anses de Àga egendomen med samÀganderÀtt. DelÀgarna kan rÀttsligt förfoga över sin ideella andel, men vid förvaltningsÄtgÀrder som rör hela egendomen krÀvs samtliga delÀgares samtycke.

Att gestalta offentliga rum : Stortorget Karlskrona

Stortorget i Karlskrona Àr ett centralt belÀget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sÀtt pÄ vilket man kan förÀndra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget gÄr ut pÄ att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna fÄr ta ett steg Ät sidan men samtidigt göra det lÀttillgÀngligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och dÀrmed göra det mer anpassat till den mÀnskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera trÀd men Àven genom nya byggnader som bÀttre integrerar med det stora torget..

Optimering av stripper och metanolanlÀggning

Rapporten beskriver hur ett processavsnitt vid Smurfit Kappa Kraftliner i PiteÄ fungerar och hur reglerkretsarna i detta processavsnitt optimeras för att fungera sÄ bra som möjligt. Optimeringen av kretsarna sker genom Lambdametoden och genom polkancellation. För kretsarna som Àr optimerade jÀmförs hur de fungerar före optimering mot hur de fungerar efter optimeringen. Processflödet för Stripper 2 Àr stabilare efter optimeringen. För Stripper 3 finns problem som inte kan lösas genom optimering av kretsarna.

Yrke:kriminell : En jÀmförelse mellan kriminalitet och förvÀrvsarbete

Denna uppsats syftar till att undersöka om det kan dras nÄgra paralleller mellanyrkeskriminalitet och förvÀrvsarbete. Detta har undersökts genom att jÀmföra defaktorer som fÄr mÀnniskor att bli kriminella med dem som fÄr mÀnniskor attyrkesarbeta. Vidare har de faktorer som fÄr mÀnniskor att kvarstanna i kriminalitetjÀmförts med motsvarande faktorer gÀllande yrkesarbete och slutligen har detundersökts om yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknande former.Undersökningen har haft ett kvalitativt angreppssÀtt och bedrivits genom ettantal intervjuer med bÄde kriminella och personer som genom sitt yrke kommer ikontakt med yrkeskriminella. De teorier som frÀmst anvÀnts Àr Bourdieus teori om detrationella valet, livsformsanalys, stÀmplingsteorier samt Vrooms och Jahodas teorier omvarför man arbetar.FrÄgestÀllningarna har besvarats med att det gÄr att jÀmstÀlla yrkeskriminalitetmed traditionellt förvÀrvsarbete och att yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknandeformer..

Att ge utrymme för barns egna planer: En kvalitativ intervjustudie bland förskollÀrare

Syftet med denna studie var att studera hur förskollÀrare organiserar verksamheten för att ge utrymme till barns egna planer. För att forska kring detta utgick studien frÄn ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med 4 förskollÀrare. Studien hade en fenomenografisk ansats. Kopplat till vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av lÀroplanen för förskolan och litteraturstudier. Resultatet visar att förskollÀrarna uppfattar att barns lÀr sig genom socialt samspel, genom att göra samt nÀr lÀrande Àr lustfyllt och meningsfullt dÀr förskollÀrarnas roll i lÀrande Àr att vara handledare, medforskare, tillÄtande och möjliggörande.

Lek med naturen! : utformning av en skolgÄrd

Genom detta arbete vill jag frÀmst se hur man kan anvÀnda sig av naturen nÀr man ska anlÀgga lekplatser, vilka lösningar man kan göra med smÄ medel, med material frÄn naturen. Jag vill Àven ta reda pÄ hur viktigt det Àr för barn att fÄ tillgÄng till naturen i sin lek. Det kommer jag att ta reda pÄ genom en litteratur studie dÀr jag avser att svara pÄ frÄgorna: Varför utemiljön Àr viktig?, Hur man kan anlÀgga naturlikt? .

Lekens berÀttelser : En undersökning om lek och lÀrande utifrÄn barns perspektiv

Det hÀr Àr ett arbete som rör frÄgor om lek och lÀrande samt hur vi genom det visuella sprÄket kan skapa berÀttelser om oss sjÀlva och vÄr omvÀrld. Allt visuellt som omger oss formar vÄra handlingar och vÄrt sÀtt att tÀnka. Vi upplever dÀrför inte vÀrlden sÄ som den Àr, utan som den vÀxer fram genom anvÀndandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen Àr att, utifrÄn barns och ungas perspektiv, titta nÀrmare pÄ hur olika leksaker kan anvÀndas som verktyg för meningsskapande.

Lite mer Yeah : en studie om femininitet, maskulinitet och musikskapande

Denna studie har som syfte att skildra och förklara hur reproduktionen av kön relaterar till skapandet av rockmusik hos ett band dÀr tre av musikerna Àr kvinnor och en musiker Àr man. Detta för att fÄ en ökad förstÄelse för hur förestÀllningen om kön pÄverkar musikskapandet inom rockgenren. Det empiriska kÀllmaterialet samlades in genom en fÀltstudie dÀr bandet följdes pÄ repetitioner och konserter. Materialet analyseras genom West och Zimmermans teorier kring reproduktionen av genus. Studiens resultat jÀmförs ocksÄ med tidigare forskning inom musikvetenskap och etnologi för att sÀtta in dem i en större kontext.

Den gigantiska webbplatsen: en anvÀndbarhetsstudie av www.nll.se

Vi undrade i denna undersökning vilka anvÀndbarhetsproblem en stor informationsrik webbplats skulle kunna tÀnkas ha. För att ta reda pÄ detta gjordes en heuristisk utvÀrdering, dÀr specialister genom ett antal etablerade anvÀndbarhetsprinciper studerade en stor och komplex webbplats, för att se vilka principer den bröt emot. Baserat pÄ denna undersökning utformades sedan ett anvÀndningstest dÀr tolv deltagare fick ett antal uppgifter att lösa pÄ webbplatsen. Resultatet av anvÀndningstestet och den heuristiska undersökningen analyserades sedan genom teoretiska utgÄngspunkter och det konstaterades sedan att webbplatsen inte uppfyllde de anvÀndbarhetskrav som genom teorin tagits fram. Vidare konstaterades det Àven att de anvÀndbarhetsproblem som en stor webbplats skulle kunna tÀnkas ha rörde informationsarkitekturen, informationsmÀngden och hjÀlpfunktionerna..

Mikroproduktion av el : Micro-production of electricity

PÄ elmarknaden har man utvecklat fenomenet mikroproduktion av elenergi vilket innbÀr att slutkunden sjÀlv ska producera sin el frÀmst genom att utnyttja sol och vind kraft. I Sverige finns det ett vÀxande  intresset för mikroproduktion. De flesta som producerar sin egen el gör det frÀmst genom solpaneler och mindre vindkraftverk som sÀtts upp vid deras egendom. I den hÀr studien har vi gjort en djupare analys kring olika typer av anlÀggningar för att producera smÄskalig elkraft. Men Àven tittat pÄ den ekonomiska aspekten genom att beskriva ekonomisk vinning och kostnader samt stÀllt upp en kostnadskalkyl för att beskriva detta i siffror.

Idealiseringen av svensk identitet i film : En nĂ€ranalys av ?Mitt liv som hund? och ?ÄnglagĂ„rd?

Uppsatsen har som utgĂ„ngspunkt att studera hur vĂ„r identitet som svensk idealiseras i film och dĂ„ frĂ€mst genom Lars Hallströms Mitt liv som hund (1985) och Colin Nutleys ÄnglagĂ„rd (1992).Teorin som valts för analysen Ă€r identifikationsframstĂ€llning genom Frankfurterskolans ideologikritik, Foucaults lĂ€ror om diskurs, kunskap och makt samt identitetsbegreppet i sig och idenitetsframstĂ€llning. Genom tillĂ€mpandet av teorin ges möjligheten att kritiskt granska och omlĂ€sa de ovan nĂ€mnda filmerna i en omfattande analys. Metoder för uppsatsens analys Ă€r en fördjupad nĂ€rlĂ€sning och genomgĂ„ende omlĂ€sning utav de tvĂ„ filmerna.Uppsatsen utgĂ„r Ă€ven frĂ„n tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar som blir besvarade i ett analysresultat och sammanfattning. Genom en nĂ€ranalys av filmerna ges en möjlighet att se hur propaganda uppstĂ„r och verkar, dĂ„ filmernas idealiserande framstĂ€llning kan misstas och brukas som sanning. I analysernas reslutat framgĂ„r det Ă€ven att svenskhet vilar pĂ„ en grund av förestĂ€lld gemenskap dĂ€r man genom att tillĂ€mpa Peter Norman Waages teorier ser att idenitetsframtĂ€llningen som nation grundas pĂ„ det sĂ„ kallade ?omvĂ€nda kylskĂ„pet?.Identitet sammanför pĂ„ samma gĂ„ng som det söndrar dĂ„ det verkar med vĂ€rme inĂ„t och kyla utĂ„t, likt ett omvĂ€nt kylskĂ„p..

Barn- och ungdomspsykiatri i rÀtt tid ? pÄ rÀtt nivÄ?

Bakgrund: Inom vÄrden Àr möten med vuxna patienter som kÀnner obehag inför blodprovstagning eller rÀdsla vid situationer dÀr stick Àr inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som kÀnner stickrÀdsla. Sjuksköterskan har dÀrvid ett stort ansvar att hjÀlpa patienterna genom de ibland pÄfrestande situationer som kan uppstÄ pÄ grund av stickrÀdslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlÀtta för den vuxna patienten med stickrÀdsla vid sticksessioner. Metod: Studien Àr en litteraturstudie dÀr resultatet baserats pÄ kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->