Sökresultat:
45437 Uppsatser om Sprćkutveckling genom sćng - Sida 20 av 3030
KlÀdeshandel genom postorder & nÀtbaserad försÀljning
Postorderbranschen omsÀtter Ätta miljarder kronor varje Är. UngefÀr 30% av dettasker genom e-handel. FörsÀljningen av postorderföretagens produkter över nÀtethar visat sig öka successivt över de senaste Ären. Vi frÄgade oss dÀrför hurövergÄngen till e-handel har pÄverkat postorderföretagens kunder. Syftet meddenna uppsats var att undersöka dessa skillnader för att se vilka förÀndringarkunderna upplever.
Regionala röstningsmönster i riksdagsvalet 2010
Detta arbete handlar om regionala röstningsmönster i riksdagsvalet 2010 hos riksdagspartierna Socialdemokraterna och Moderaterna. Dessa mönster analyseras fram genom ett antal kartor och diagram som Àr framstÀllda frÄn statistik frÄn Statistiska CentralbyrÄn, SCB. Genom att vÀlja ut fyra socioekonomiska faktorer; genomsnittsinkomst, eftergymnasial utbildning, industriarbetare samt befolkningstÀthet, kunde en generell bild pÄ kommunnivÄ skapas över vilka röstningsmönster som fanns vid riksdagsvalet 2010. Genom att kombinera dessa faktorer syntes mönster bland Sveriges 290 kommuner, var i landet de tvÄ partierna var starka respektive svaga. PÄ detta lades de mönster som uppenbarades i de socioekonomiska faktorerna, varpÄ slutsatser kunde dras utifrÄn kombinationen av dem..
VÀlfÀrdssamhÀllet och folkrörelserna
Folkrörelserna i Sverige vÀxte upp under 1900-talet dÄ folk vÀnde sig mot
samhÀllet och krÀvde reformer av olika slag. De första var frÀmst
arbetarrörelser och idérörelser. De har en viktig roll som politisk resurs
eftersom de bistÄr medborgarna i deras intressen och konflikter med
samhÀllet. De utvecklar det sociala kapitalet genom de mÀnskliga möten som
sker. VÀlfÀrden gynnas genom att föreningslivet, den sÄ kallade tredje
sektorn, tillhandahÄller tjÀnster och information vilket ger kollektiva
lösningar och nya möjligheter.
"Hej hej, hÀr kommer jag!" : En studie om smÄ barns köns- och subjektskapande genom lek i förskolerummet
Vi har i den hÀr uppsatsen undersökt hur de yngsta barnen i förskolan skapar sig som könade subjekt genom lek i förskolans rum. För att undersöka detta har vi gjort videoobservationer pÄ en förskoleavdelning med barn i Äldern 1-3 Är. Inspirationen till de teoretiska perspektiven har framförallt kommit frÄn Hillevi Lenz Taguchis arbeten om feministisk poststrukturalism och begreppet intra-aktion. Intra-aktion syftar till förhÄllandet mellan mÀnniskor samt mellan mÀnniskor och materialitet, sÄ kallat icke-mÀnniskor.Genom att titta pÄ det inspelade materialet har vi valt ut ett antal situationer som transkribe-rats och nÀrlÀsts. PÄ sÄ sÀtt har markörer, avbrott, intensifiering och skiften i leken samt mel-lanrummet mellan barn och material kunnat synliggöras.
Vi jobbar redan med jÀmstÀlldhet, eller?
Syftet med studien var att undersöka och beskriva förskolepedagogernas uppfattningar om genusarbete i förskolan. Ett ytterligare syfte var att genom studien undersöka vilken betydelse specialpedagogikens handledarskap har för utvecklingen. Mina frÄgestÀllningar var: Har förskolan genusperspektiv pÄ sin verksamhet? Hur yttrar sig genusmedvetenheten? Vilka sÀtt anvÀnder man för att observera ur ett genusperspektiv? Kan specialpedagogikens handledarskap anvÀndas för att höja genusmedvetenheten? För att göra detta, valde jag en kvalitativ forskningsmetod genom halvstrukturerade intervjuer med sex pedagoger. Sammanfattningsvis visade mina data att det inte fanns sÄ mycket riktat genusarbete, men att pedagogerna menade att lÀrmiljön var betydelsefull.
Ett sÀrskilt stöd : NÄgot för alla?
Denna uppsats belyser frÄgan om hur det sÀrskilda stödet pÄ en högstadieskola upplevs av och fungerar för elever och lÀrare. Vi försöker Àven definiera begreppet ?elever i behov av sÀrskilt stöd?. Detta har vi gjort genom att intervjua fem lÀrare samt genom en enkÀtundersökning av elever i tre klasser pÄ skolan.Skolverket har genom sina inspektioner kommit fram till att vart fjÀrde rektorsomrÄde behöver förbÀttra sina insatser för att kunna tillgodose elevers behov av sÀrskilt stöd. SÄ var Àven fallet för den skola dÀr undersökningen gjordes.Det resultat vi fick genom vÄra undersökningar pÄvisade att lÀrare och elever inte var helt nöjda med skolans insatser pÄ omrÄdet överlag.
AnvÀndare & filter : En studie om filterfunktioner pÄ fotoapplikationer
Genom a?rhundraden har bilden varit en viktig del i va?rt samha?lle. Den har varit en ka?lla till underha?llning, sparande av minnen och a?ven ett sa?tt att kommunicera pa?. Bilder har anva?nts pa? ma?nga olika sa?tt och sedan 1800-talet har vi kunnat fa?nga bilder genom fotografier.
Swedwoods kvalitetssÀkring genom leverantörssamverkan
Vi har urskiljt fyra tillvÀgagÄngssÀtt genom vilka Swedwood tillsammans med sina leverantörer sÀkerstÀller kvaliteten. kontraktering, involvera leverantörerna vid produktutveckling, kontroller samt informations- och kompetensdelning. Vidare har vi urskiljt sex faktorer som bidrar till skillnader vid olika samarbeten: den monetÀra omfattningen, stabiliteten, antal leverantörerper material, beredskap att investera, samarbetets lÀngd samt produktens komplexitet..
Medborgarinflytande i Malmö stad - En analys av Malmöinitiativet och Malmöpanelen
Uppsatsen har till syfte att kartlÀgga problematiken med inflytandegrad och olika förutsÀttningar för politiskt deltagande för Malmö stads invÄnare genom Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Det Àr tvÄ demokratiska innovationer som implementerats i Malmö stad för att utöka invÄnarnas politiska delaktighet och stÀrka legitimiteten i politisk beslutsfattning.
Studien har en demokratiteoretisk utgÄngspunkt som ligger till grund för att förstÄ de relevanta aspekterna av undersökningsobjektet. Dokumentforskning och intervjuer anvÀnds för informationsinsamling om Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Resultatet analyseras genom det demokratiteoretiska ramverket.
Ăr en kort utbildning om suicid och hot om suicid tillrĂ€ckligt? : UtvĂ€rdering av en pedagogisk satsning för BlĂ„ljuspersonal i suicid och hot om suicid.
Studien skildrar hur förskollÀrare arbetar med barn med koncentrationssvÄrigheter i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer intervjuas sex stycken verksamma förskollÀrare. Resultatet visar att förskollÀrare frÀmst identifierar koncentrationssvÄrigheter genom den motoriska överaktivitet och brist pÄ fokus i aktiviteter och uppgifter som barnen uppvisar. Det framkommer Àven, dock i mindre grad att koncentrationssvÄrigheter kan yttra sig genom passivitet dÄ barnen ses som tillbakadragna och tankspridda. Studien visar ocksÄ att förskollÀrares arbetssÀtt upplevs ha en betydande roll för att kunna hjÀlpa barn med koncentrationssvÄrigheter.
Med publiken för kulturen? : Medverkande kulturutbyte i fallet Riksteatern
Bakgrund: Globalisering och tekniska förÀndringar har gjort att nya kulturuttryck har vuxit fram och möjliggjorts genom exempelvis Internet. Dessa nya uttryck prÀglas av interaktion och deltagande. Institutionerna har traditionellt skapat vÀrde genom presenterande kulturförmedling. Genom denna utveckling har kulturinstitutionerna fÄtt en ökad konkurrens.Det framkommer vidare att kulturorganisationerna har nya ekonomiska förutsÀttningar till vilka institutionerna mÄste förhÄlla sig. DÄ omvÀrldsförÀndringar har skett och nu sker, vidtar kulturinstitutionerna ÄtgÀrder för att sÀkra sin lÄngsiktiga överlevnad.Problemformulering: Vilka marknadsföringsfaktorer Àr viktiga för att Riksteatern genom medverkande kulturutbyte ska skapa mervÀrde, vilket ger lÄngsiktig överlevnad?Syfte: Vad har Riksteatern för organisatoriska förutsÀttningar att skapa mervÀrde genom medverkande kulturutbyte?Metod: Studien bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr en fallstudie av Riksteatern har genomförts genom fyra intervjuer pÄ nationell nivÄ samt en e-enkÀt med de lokala riksteaterföreningarna.TeoriomrÄden: Organisation, Internkommunikation, MervÀrde, Involvering.Resultat: Den första viktiga organisatoriska förutsÀttningen för att Riksteatern ska kunna skapa mervÀrde genom medverkande kulturutbyte Àr att institutionens dominerande idéer prÀglas av samstÀmmighet om att medverkande Àr organisationens gemensamma strategi, vilket Àr fallet.
LÀrarprofessionalism kring lÀsfrÀmjande insatser vÀxer fram i relationer : aktionsforskning i gymnasieskolan
Studiens övergripande syfte Àr att undersöka huruvida lÀrarprofessionalism kring lÀsfrÀmjande insatser vÀxer fram i relationer. Syftet Àr ocksÄ att utforska speciallÀrarens- och förstelÀrarens roll som kvalificerad samtalspartner samt undersöka om relationell handledning möjliggör för lÀrare att förÀndra och utveckla undervisningen gÀllande lÀsfrÀmjande insatser. Ytterligare ett syfte Àr attundersöka om det genom relationell handledning gÄr att bygga en bro mellan specialpedagogik och pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och studiens design ligger inom ramen för aktionsforskning. Kvalitativ data har samlats in genom observationer, intervjuer och loggbok och resultatet har analyserats utifrÄn hermeneutisk metod med stöd i det sociokulturella- och pragmatiska perspektivet, intersubjektivitetsteori samt systemteori.
SÄ hÀr lyckas jag i min ledarroll
I denna uppsats belyses ledarrollen, det vill sÀga att uppsatsen Àr en studie som grundar sig pÄ chefernas egna utsagor om deras ledarskap. ProblemstÀllningen Àr att ta reda pÄ hur ledarskapet utövas samt vad det Àr som utmÀrker en bra ledare enligt cheferna sjÀlva. TillvÀgagÄngssÀttet i studien har huvudsakligen skett genom kvalitativ metod. För att kunna förklara och förstÄ ledarskapsrollen har utgÄngspunkten i studien varit relevanta teorier som belyser ledarskapet i forskningsarbetet. UtifrÄn det resultat som framkommit kan det konstateras att kommunikation Àr en nyckelfaktor för att lyckas som en framgÄngsrik ledare.
Törnrosa : En studie av hur sagan om Törnrosa har adapterats genom tiderna
En studie om hur sagan om Törnrosa har adapterats genom tiderna, och hur samhÀllet kan ha pÄverkat adaptionerna..
KaraktÀrsgestaltning genom kroppssprÄk : En studie i gester hos den nervöse och blyge karaktÀren
Detta arbete Àmnar undersöka vilka kroppsdelar som effektivast kommunicerar nervositet och blyghet hos en karaktÀr. Detta för att etablera riktlinjer för en animerare sÄ han/hon ska veta vilken kroppsdel som det bör lÀggas mest tid pÄ under produktionen. Detta genomfördes genom en stadig grund i litteratur inom Àmnet kroppssprÄk samt filmmaterial i form av referensmaterial. En karaktÀr animerades med ett kroppssprÄk som tyder pÄ ett nervöst samt blygt beteende. Sedan utvÀrderades de olika kroppsdelarna genom en kvalitativ undersökning dÀr det visar sig att ansiktet var den kroppsdel kommunicerar den efterstrÀvande sinnestÀmningen effektivast.