MĂ„nga företag och organisationer ser idag arbetsplatsen som en god arena för hĂ€lsofrĂ€mjande arbete och det finns en mĂ€ngd olika metoder, omrĂ„den och sĂ€tt att arbeta pĂ„ inom omrĂ„det friskvĂ„rd pĂ„ arbetsplatsen.Även Statens FolkhĂ€lsoinstitut har uppmĂ€rksammat att insatser som frĂ€mjar hĂ€lsan i arbetslivet krĂ€vs och att arbetsgivaren har ett ansvar i att arbeta för en god arbetsmiljö, sĂ„vĂ€l fysiskt och psykiskt som socialt.En aktör inom friskvĂ„rdsarbete pĂ„ arbetsplatsen Ă€r Korpen som arbetar med projektet HĂ€lsodiplomering. Syftet med denna uppsats var att utvĂ€rdera detta projekt pĂ„ en rehabavdelning inom Göteborgs stad som har varit hĂ€lsodiplomerade sedan 2006. De metoder vi anvĂ€nde för att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar var intervjuer med en hĂ€lsocoach pĂ„ Korpen och chefen pĂ„ den aktuella avdelningen samt en enkĂ€tundersökning av de anstĂ€llda pĂ„ avdelningen.Undersökningen visade tydligt chefens betydande roll i friskvĂ„rdsarbetet. TvĂ„ av de faktorer som de anstĂ€llda uppgav var viktiga i ett hĂ€lsoarbete med lĂ„ngsiktiga resultat var just en engagerad chef men Ă€ven att de aktiviteter som ingĂ„r utförs pĂ„ arbetstid. VĂ„r undersökning visade ocksĂ„ att det för ett lyckat resultat Ă€r viktigt att de anstĂ€llda fĂ„r vara delaktiga i hĂ€lsoarbetet och i utformandet av de aktiviteter som ingĂ„r samt att tydliga mĂ„l sĂ€tts upp..

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vÄrdpersonals kunskaper, attityder och bemötande i vÄrden av dementa i ÀldresjukvÄrden.Metod: En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes med sju semi-strukturerade intervjuer med Ätta deltagare frÄn Àldreboenden i Jönköpings lÀn. Intervjuerna spelades in och bearbeta-des med innehÄllsanalys.Resultat: I resultatet framkom att intervjupersonernas personliga erfarenheter av demenssjukdom pÄverkade deras förstÄelse för anhöriga till demenssjuka. VÄrdpersonalen ansÄg att anhörigas kunskaper och Äsikter var viktiga. Aktiviteter anpassades efter de demenssjukas förmÄgor och intressen. Vikten av att se personen bakom sjukdomen betonades, detta var svÄrt vid tids- och personalbrist.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka pedagogers och barns samspel i relation med matematiska begrepp och ta reda pÄ vilka matematiska begrepp som blir synliga vid aktiviteter inomhus i en förskoleklass. Arbetet Àr bÄde en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Strukturerade observationer och intervjuer anvÀnds som undersökningsmetoder. Intervjuerna kompletterar observationerna för att ta reda pÄ pedagogers syfte med aktiviteterna och hur medvetna pedagoger arbetar. Dessutom jÀmförs observationerna och intervjuerna i analysen. Studien visar att pedagogerna har en stor betydelse i barnens matematiska begreppsutveckling. SprÄket Àr hjÀlpmedel för att kunna pÄverka barnens tankar mot utveckling och barnens anvÀndning av matematiska begrepp Àr beroende av hur ofta pedagogerna uttrycker sig med hjÀlp av matematiska begrepp.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenhet av trÀdgÄrdsrehabilitering. En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes för att besvara syftet. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer, med intervjuguide som stöd. Insamlad data analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys, vilken resulterade i tre kategorier. Resultatet visade att trÀdgÄrdens olika vÀrden Àr inflytelserika faktorer för mÀnniskors egen lÀkepotential, via deltagande i meningsfulla aktiviteter pÄ olika nivÄer i trÀdgÄrden.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka pedagogers syn pÄ deras arbetssÀtt med barns delaktighet och inflytande. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllning: ?Hur planerar fritidspedagoger sin undervisning utifrÄn barns delaktighet? För att undersöka arbetet sÄ anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger pÄ olika skolor. Alla pedagoger som vi intervjuade jobbar inom fritidsverksamheten. VÄrt resultat visar att alla pedagogerna pÄ de olika verksamheterna arbetar utifrÄn barnens intresse och delaktighet.

?Vad genererar nÀrvaron i sociala medier för svenska kollektivtrafikbolags vardagsverksamhet och hur kan de anvÀndas vid en kris??Syftet med uppsatsen Àr att belysa problematiken med att kollektivtrafikbolag i Sverige idag inte tar tillvara pÄ möjligheterna med sociala medier. Vi ser ett behov att belysa fördelarna och nackdelarna i samband med anvÀndningen av Facebook och Twitter för kollektivtrafikbolag. Studien syftar till att visa att sociala medier Àr en bra kommunikationskanal som Àven blir anvÀndbar vid en krissituation. Uppsatsen syftar till att förmedla de fördelar som interaktion via sociala medier innebÀr i vardagsverksamheten och vid en kris.Uppsatsprocessen genomfördes kvalitativt och en induktiv ansats tillÀmpades.

Att vara kreativ Àr idag en realitet företagen möter och som de mÄste konfrontera för att kunna hantera globala förÀndringar. I strÀvan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig dÀr de kan fÄ tillgÄng till kreativa medarbetare. VÄr studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare pÄverkas av den geografiska omgivningen och dÀrmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan pÄ kreativiteten i företag finns i företagens lokala nÀrmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts pÄ tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgÄr det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hÀmtas frÄn den kreativa staden.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att genomföra en studie i frĂ„gan hur hĂ€lso- och idrottsturism kan bidra till att utveckla en destination. Ostseebad KĂŒhlungsborn utgjorde en referenspunkt för pĂ„ vilka sĂ€tt som Öland kan utvecklas som destination inom hĂ€lsa och idrott. Öland befin-ner sig 2012 i en stagnationsfas och aktörerna behöver skapa nya reseanledningar till ön. En anledning till att satsa pĂ„ hĂ€lso- och idrottsturism Ă€r att det Ă€r tvĂ„ nya trender inom turismin-dustrin som kan kombineras för att utveckla en destination till att vara aktiv Ă„ret om. Ostsee-bad KĂŒhlungsborn Ă€r en bra referenspunkt för Öland dĂ„ de kan leva pĂ„ turismen Ă„ret om, samt att de har ett stort utbud av aktiviteter inom hĂ€lsa och idrott.De tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tten som har anvĂ€nts i den hĂ€r uppsatsen Ă€r en induktiv ansats med fallstu-die som metod.

Med ökad Älder försÀmras kognitiva funktioner, nÄgot som dock inte pÄverkar  Àldres vardag och visar sig sÀllan utanför laboratoriemiljöer; Àldre antas kompensera sina försÀmrade kognitiva funktioner med en ökad kunskap samt större anvÀndning och anpassning av sin miljö. Tidigare studier visar pÄ att mÀnniskor anvÀnder sig av specifika ytor för att underlÀtta bÄde framtida och pÄgÄende aktiviteter genom att rutinmÀssigt lagra information pÄ dem. Ytan i sig pÄminner mÀnniskan om vÀsentliga aktiviteter eller information med hjÀlp av en god ordning, struktur och korrekt rotering av objekt pÄ ytan. Vilka informationsytor finns och hur Àldre förbereder sig innan de tar sig hemifrÄn Àr idag okÀnt. MÄlet med denna studie var dÀrför att fördjupa kunskapen i vilka dessa informationsytor Àr och hur de anvÀnds i hemmet i samband med att Àldre förbereder sig för att ta sig hemifrÄn.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Àmnet motorik i trÀ-ningsskolan genomförs, hur pedagogerna gÄr till vÀga vid planering och upplÀgg och ?tÀnket? bakom. Författaren ville med detta arbete fördjupa sin förstÄelse och kunskap om hur man uppnÄr en individuellt anpassad motorik för eleven samt visa pÄ likheter, skillnader och gemensamma nÀmnare i tankegÄngar, planering och arbetssÀtt. En kvalitativ metod har anvÀnts och i studien har tre pedagoger som Àr ansvariga för Àmnet motorik pÄ trÀningsskolorna intervjuats. Informanternas utsa-gor samt relevant litteratur ligger till grund för detta arbete.

Det hÀr arbetet rör hur en grupp förskolebarn i sina egna aktiviteter anvÀnder och uttrycker sig av skriftsprÄket. FrÄgorna rör i vilka sammanhang och hur detta sker. Arbetet har utgÄngspunkt i sociokulturell teori, i vilken allt lÀrande förstÄs ske i samspel med den omgivande miljön. I arbetet finns en avsikt att förstÄ barns skriftsprÄkande som aspekter av litteracitet. DÀrav tas Àven detta begrepp upp.

KlÀdbranschen har fÄtt stor uppmÀrksamhet gÀllande hÄllbarhet och miljökostnader. Tidigare forskning har frÀmst tÀckt frÄgor kring hÄllbara material och transporter samt arbetsförhÄllanden för dem som producerar klÀderna, medan andra aktiviteter som ingÄr i ett klÀdföretagets vÀrdekedja inte har fÄtt sÄ stor uppmÀrksamhet, trots att de ocksÄ har en stor pÄverkan pÄ miljö och kostnader.Innevarande uppsats handlar om klÀdföretag och hur deras rutiner gÀllande upphÀngning av klÀder pÄ galgar fungerar. Syftet med arbetet har varit att undersöka var i vÀrdekedjan klÀderna galgas och hur returhanteringen av galgarna sker samt hÄllbarhetsperspektivet kring detta.Teorin har tagits fram frÄn olika vetenskapliga artiklar, böcker samt hemsidor, och informationen som redan finns i Àmnet och som Àr relevant för undersökningen presenteras. Teorin tar upp termen Supply Chain Management (SCM) och hur det ser ut i klÀdbranschen. En överblick av aktiviteter som ingÄr i ett klÀdföretags vÀrdekedja ges, dÀr "pre-retail"-aktiviteter och returflöden fÄr stor uppmÀrksamhet.

HÀlsofrÀmjande arbete pÄ arbetsplatsen Àr av stor betydelse för att uppnÄ god hÀlsa i befolkningen. Det för arbetstagaren skattefria friskvÄrdsbidraget som mÄnga arbetsgivare erbjuder bidrar till att frÀmja hÀlsan i företag och organisationer.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur anstÀllda pÄ en arbetsplats förhÄller sig till friskvÄrdsbidraget och vilka orsakerna Àr till att det utnyttjas eller inte utnyttjas. Ett andra syfte var att beskriva de anstÀlldas motionsvanor och instÀllning till hÀlsa.Designen var en tvÀrsnittsstudie och ansatsen var en kvantitativ, deskriptiv undersökning. Studiepopulationen var arbetstagare pÄ en arbetsplats vilka erbjöds ett friskvÄrdsbidrag. Urvalet var 134 anstÀllda pÄ företaget Anticimex Region Norr.

Bakgrund och problem: Revisorernas branschorganisation, FAR, framh?ller att kompetensf?rs?rjning ?r en v?sentlig utmaning inom det kommande decenniet f?r branschen. Utmaningar ?ligger dels i att rekrytera och beh?lla kompetens, dels i att s?kerst?lla och utveckla h?llbarhetskompetens till f?ljd av CSRD-direktivet. Tidigare forskning har studerat den h?ga personaloms?ttningen i branschen, och yrkets historiskt l?gre attraktionskraft. Tidigare forskning framh?ller ?ven att det ?terfinns tvetydigheter avseende hur h?llbarhetskompetens ska s?kerst?llas i revisionsteamet.

Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ barns bildskapande samt bredda min kunskap om hur pedagoger arbetar med bildskapande i förskoleverksamheten. Syftet var Àven att ta reda pÄ vad pedagogerna vill uppnÄ med bildarbetet och hur pedagoger organiserar miljön i skapande aktiviteter. Jag ville ocksÄ fÄ svar pÄ hur de intervjuade pedagogerna arbetar med att utveckla barns visuella kompetens. Metoden som anvÀndes i undersökningen var den kvalitativa intervjun och totalt intervjuades sex pedagoger, varav en via mail och telefon. Resultatet visade att pedagogerna var medvetna om att bildskapande Àr en viktig uttrycksform för barns allsidiga utveckling och de trodde att deras förhÄllningssÀtt pÄverkade barnens bildskapande. Pedagogerna menade att i arbetet med bild sÄ var det viktigt att anvÀnda olika sorters material, att koppla ihop bildskapande arbete med barnens upplevelser och att ge utrymme för upptÀckande med betoning pÄ det fria skapandet.