Missbruk Àr en problematik vars negativa effekter framför allt pÄverkar det sociala livet, arbete, intressen, aktiviteter och relationer, detta dÄ all tid och fokus lÀggs pÄ sjÀlva missbrukandet. Att inte kunna vara aktiv pÄ det sÀtt som önskas skapar bÄde ett fysiskt och psykiskt lidande. MÀnniskor som mÄr dÄligt pÄ grund av sjukdom eller funktionsnedsÀttning kan anvÀnda sin kreativitet för att komma i kontakt med sina problem. Studien fokuserar pÄ att undersöka blandmissbrukares upplevelse av skapande aktivitet i sin behandling. Studien har genomförts via kvalitativ metod och datainsamlingen har skett med hjÀlp av en egenkonstruerad intervjuguide.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en uppfattning om vilka matematiska aktiviteter som genomförs och kan genomföras under sÄngstunder pÄ förskolor i Sverige och om de genomförs pÄ ett sÀtt sÄ att barnen arbetar mot mÄlen i lÀroplanen. Detta eftersom mycket forskning tyder pÄ att mycket matematikinlÀrning kan ske under sÄngstunder/musiklektioner. Teori och forskning sÀger att musik kan utveckla matematiken hos barn pÄ mÄnga olika sÀtt. Min metod var att observera en sÄngstund pÄ tre förskolor i en kommun och dÀrefter intervjua förskollÀrarna som höll i sÄngstunderna. Resultatet visade att lÀrarna anvÀnde en hel del matematik under sÄngstunderna som det Àr, nÄgra mer medvetna om det Àn andra. Det visades Àven att pedagogerna anser att matematiken passar bra ihop med musik. Jag kan se vilka matematiska och musikaliska aktiviteter som genomfördes. Min önskan Àr att pedagoger ska ge barnen mycket matematikkunskaper under en sÄngstund.

Denna studie handlar om den fysiska miljön i tvÄ förskolor, hur rummen Àr utformade, hur olika flöden ser ut i dessa rum samt vad barnen gör nÀr de befinner sig i de olika rummen. VÄrt syfte med studien var att undersöka relationen mellan den fysiska miljön och barns rörelser samt aktiviteter i den fria leken. Vi har anvÀnt oss av observation som metod och följt barnen i deras fria lek och hur de rör sig i och mellan rummen. Studien bestÄr av tvÄ delstudier dÀr den ena undersökte de tvÄ förskolornas utformning och flöden och den andra undersökte barns aktiviteter i de olika rummen. Vi fann att de bÄda förskolorna har ett varsitt rum som fungerar som en central punkt i förskolan, bÄde för barn och vuxna.

Syftet med vÄr studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemomrÄdet motorik, utveckling och lÀrande med utgÄngspunkt frÄn nÄgra pedagogers arbete med och förhÄllningssÀtt till fysiska aktiviteter och lÀrande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuade sex verksamma förskollÀrare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lÀrande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lÀrande. Resultatet av studien visade att ocksÄ verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lÀrande.

AgitationstillstÄnd Àr mycket vanligt förekommande hos personer med demens och ger upphov till försÀmrad livskvalitet. Andra negativa konsekvenser Àr ökad anvÀndning av neuroleptika och ökad arbetsbelastning för personalen, som upplever att de inte har verktyg för att kunna förebygga agitation pÄ ett effektivt sÀtt. Syftet med studien Àr att beskriva interventioner för att förebygga agitation hos personer med demens, för att göra detta anvÀndes metod för systematisk litteraturöversikt. Fyra databaser genomsöktes, Academic, Pubmed, Medline och Cinahl. Totalt inkluderades 19 artiklar i studien.

Vi har i denna undersökning analyserat olika aktiviteter som kan vara lÀmpliga för arbete med livskunskap inom förskolan..

Uppsatsen syftar till att ta reda pĂ„ huruvida elever i Ă„rskurs fem upplever sin fritid som stressande och om detta inverkar pĂ„ deras skolgĂ„ng. Är detta nĂ„got som lĂ€rare i sĂ„ fall ska ta hĂ€nsyn till i sin planering av undervisning och lĂ€xor? Tre elever och tre lĂ€rare har intervjuats enskilt och deras utsagor ligger till grund för resultatet. Eleverna drogs slumpmĂ€ssigt frĂ„n samma klass och det resulterade i tvĂ„ pojkar och en flicka. LĂ€rarna hade alla anknytning till den aktuella klassen.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en inblick i om förskollÀrare Àr medvetna om hur de utformar innemiljön pÄ förskolan och vilken barnsyn som speglar sig i deras pedagogiska miljö. Vi vill veta om förskollÀrarna utformar miljön sÄ att den lockar till meningsskapande aktiviteter för varje barn.FrÄgestÀllningar:Vad har förskollÀrarna för tankar kring den pedagogiska miljön pÄ förskolan?Vilken barnsyn speglas i de pedagogiska miljöerna?Hur utformar förskollÀrarna miljön sÄ att den lockar till meningsfulla aktiviteter för varje barn?Uppsatsen tar sin huvudsakliga teoretiska utgÄngspunkt i det postmoderna perspektivet. Studien bygger pÄ data bestÄende av sex intervjuer med förskollÀrare och observation av innemiljöerna pÄ de förskolor som de Àr verksamma i.VÄrt resultat visar att förskollÀrarnas tankar och barnsyn speglar sig i miljön. Miljön bör vara förÀnderlig och barnens intressen samt behov ska vara utgÄngspunkten vid utformningen.

Hantverk har försvunnit mer och mer inom arbetsterapin och speciellt inom somatisk verksamhet. FrÄgan Àr om dessa aktiviteter behövs och om de fyller en viktig funktion i dag. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur personer med neurologiska funktionshinder upplever meningsfullheten med hantverksaktiviteter. Fyra deltagare i en dagverksamhet intervjuades med hjÀlp av en egenkonstruerad semistrukturerad intervjuguide. Alla respondenterna upplevde att de hade förÀndrat sin person, sina relationer samt aktiviteter i vardagen i och utanför verksamheten pÄ ett för dem mycket positivt sÀtt.

Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva centrala faktorer som har betydelse för att skapa en skola för alla, utifrÄn ett exempel frÄn en kommun i Mellansverige.1. Hur skrivs den fram, d.v.s. hur formulerar man sig i de lokala styrdokumenten och hur implementeras en skola för alla?2. Vad Àr specialpedagogik i didaktiken som skapar en skola för alla, vilka konkreta arbetssÀtt anvÀnder man sig utav? 3. Hur upplever eleverna att gÄ i en skola för alla? Studien stödjer sig pÄ en utvecklingsekologisk teori som skapats av den amerikanske utveck-lingspsykologen Urie Bronfenbrenner (1979). Teorin beskriver hur individen interagerar med miljön pÄ olika nivÄer. Dessa Àr mikrosystemet (familjen eller klassrummet), mesosystemet (t.ex.

Fysiska aktiviteter har visat sig ha positiv inverkan pÄ hÀlsan. Trots dettautövas inte fysiska aktiviteter i nÄgon hög utstrÀckning enligt Socialstyrelsen.Denna studie specificerar sig pÄ aktiviteten styrketrÀning. Syftet med dennastudie var att undersöka individers olika motiv till att utföra styrketrÀning pÄfritiden samt undersöka dess upplevda pÄverkan pÄ vÀlmÄende, med teorigrundi motivationsteorin Self-determination Theory och ur hÀlsosynpunkt subjektivtupplevt vÀlmÄende. Insamlingsmetoden bestod av kvalitativa intervjuer dÀrdeltagarnas egna upplevelser var i fokus. Kriteriet för att delta i studien var attutföra styrketrÀning pÄ fritiden.

Demenssjukdomar hör till de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Symtom Àr minnesstörningar och försÀmrat logiskt tÀnkande. Demenssjuka patienter behöver hjÀlp att planera och genomför aktiviteter i vardagen. Det Àr viktigt för vÄrdpersonalen att tÀnka pÄ den demenssjukes förmÄga att utföra olika aktiviteter begrÀnsas i takt med att sjukdomen försÀmras. Musik utgör en stor del av vardagen, med bakgrundsmusik skapas en bra atmosfÀr i t.ex.

Vardagen sta?ller allt fa?rre krav pa? fysisk aktivitet och stillasittande aktiviteter har blivit allt vanligare. En av dessa aktiviteter a?r tv- och dataspel som idag tros ha fler uto?vare a?n fotboll och ishockey har tillsammans. Studiens syfte var da?rfo?r att underso?ka attityder och va?rderingar hos fo?ra?ldrar med tv- och dataspelande barn.

SammanfattningI denna undersökning har intresset varit den kommunikation lÀraren anvÀnder sig av och hur den visar sig i en klassrumssituation oavsett det Àmne lÀraren undervisar i. Hur gör lÀraren i den aktuella situationen i samspelt med eleverna? Genom att förena retoriska begrepp med lÀrarens talaktiviteter i klassrummet tillsammans med de praktiska didaktiska metodfrÄgorna i en analys av valda delar i undervisning.Syftet har varit att genom observationer av lÀrarens kommunikationsaktiviteter vid ett utvalt undervisningstillfÀlle betrakta den förekommande kommunikation ur ett retoriskt perspektiv, för att pÄ detta sÀtt upptÀcka vad, hos sig sjÀlv eller i sin egen kommunikation, lÀraren anvÀnder sig av i kommunikationssituationer med eleverna. De kompletterande frÄgorna som stÀllts har varit vilka retoriska aktiviteter lÀraren anvÀnder sig av i undervisningstillfÀllet, samt vilka didaktiska konsekvenser fÄr anvÀndandet av dessa aktiviteter för undervisningen?Genom att utföra en klassrumsobservation och en kvalitativ intervju med en lÀrare samlades lÀmpligt material in för undersökningen och det materialet utgör grunden för analysen.GrundlÀggande retoriska teorier och begrepp har beskrivits och Àven didaktiska och retoriska teorier för att ge en teoretisk bakgrund för de kommande analyserna.

Hur byggmaterial hanteras pa? en byggarbetsplats a?r idag viktigt da? materialkostnaden och hanteringen av den sta?r fo?r ca 50 % av byggkostnaderna i ett byggprojekt. Materiallogistiken a?r inte alltid la?tt att hantera da? det till ett projekt kommer byggmaterial till ma?nga olika yrkesgrupper fra?n ma?nga olika leveranto?rer. Detta examensarbete har skrivits vid Skanska Va?rmlands byggarbetsplats pa? Centralsjukhuset i Karlstad da?r de bygger ut och om sjukhuset till ett bera?knat va?rde av 1,35 miljarder kronor.