Det hÀr Àr en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda pÄ elevernas skÀl att vÀlja spanska, vad de har för syn pÄ sin egen sprÄkanvÀndning och vad de har för ÀmnesmÀssigt fokus nÀr de studerar.Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sju respondenter som gÄr första Äret pÄ gymnasiet och lÀser spanska steg 3. Samtliga respondenter lÀser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som Àr en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar sÄ som de definieras i den hÀr undersökningen ska ses som olika sÀtt att se olika fenomen.Resultatet av den hÀr undersökningen Àr att det finns en skillnad mellan Ä ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur barn i Ärskurs fem pÄ en skola i Stockholm upplever sin fritidsverksamhet. Vi var intresserade av att se om barnens uppfattning av verksamheten stÀmde överens med vad fritidsledarna anser att barnen behöver. MÄnga barn deltar idag i fritidsverksamhet och dÀrför Àr det intressant att fÄ veta vad de tycker om sin vistelse dÀr.För att ta reda pÄ detta har vi genomfört en enkÀtstudie med barnen och Àven intervjuat de tvÄ fritidsledarna som arbetar i verksamheten.Resultatet av vÄr studie visar att barnen tycker det Àr roligt i verksamheten för att det finns ett varierat utbud av aktiviteter bÄde inomhus och utomhus. Barnen utnyttjar helst de aktiviteter, som de annars inte har tillgÄng till. I verksamheten vÀljer de sjÀlva vad de vill göra och fritidsledarna styr endast verksamheten under loven.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur fem gymnasieskolor i Sverige, som tilldelats stimulansbidrag, arbetar med att ge elever förutsÀttningar till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen. VÄra frÄgestÀllningar var: hur arbetar de fem gymnasieskolorna med att ge elever möjlighet till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen? Vilka förutsÀttningar anser lÀrare behövs för ett fungerande arbetssÀtt med regelbunden fysisk aktivitet? Vilka miljöer anvÀnder skolor för att frÀmja elevers fysiska aktivitet? Hur pÄverkas gymnasieskolorna av NCFF: s (Nationellt centrum för frÀmjande av god hÀlsa hos barn och ungdom) stimulansbidrag?MetodEfter att ha talat med NCFF och dÀrefter funnit fem gymnasieskolor som tilldelats stimulansbidrag för sitt arbete med regelbunden fysisk aktivitet, genomfördes kvalitativa intervjuer med lÀrare som varit ansvariga för arbetet.ResultatSkolorna har anvÀnt sig av olika arbetsÀtt för att frÀmja fysisk aktivitet. Skolor har valt att lÄta elever leda aktiviteter, intressegrupper har styrt verksamheten och elever har fÄtt lÀmna lektioner för att vara fysiskt aktiva. LÀrare anser att arbetet medfört att elevers studieresultat och medvetenhet om fysisk aktivitets betydelse ökat.

Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att planera och genomföra olika övningar som har med EQ att göra, med en grupp barn i förskolan. Genom att göra detta vill vi lÀra oss mer om hur man kan arbeta praktiskt med EQ i en pedagogisk verksamhet. Syftet Àr Àven att fördjupa oss i vad begreppet EQ innebÀr. Vi gjorde en observation av en barngrupp, som sedan lÄg till grund för utformandet av vÄra aktiviteter. Studien hade en kvalitativ ansats.VÄr utgÄngspunkt var att genomföra dessa aktiviteter, vilka behandlade de olika omrÄdena inom EQ (social kompetens, empati, förmÄga att hantera sina kÀnslor, sjÀlvkÀnnedom och motivation).

Det hÀr Àr en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda pÄ elevernas skÀl att vÀlja spanska, vad de har för syn pÄ sin egen sprÄkanvÀndning och vad de har för ÀmnesmÀssigt fokus nÀr de studerar.Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sju respondenter som gÄr första Äret pÄ gymnasiet och lÀser spanska steg 3. Samtliga respondenter lÀser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som Àr en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar sÄ som de definieras i den hÀr undersökningen ska ses som olika sÀtt att se olika fenomen.Resultatet av den hÀr undersökningen Àr att det finns en skillnad mellan Ä ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex.

Planerade fysiska aktiviteter i förskolanFörutsÀttningar, möjligheter och olikheter i förhÄllande till förskolans profileringPlanned physical activities in preschool.Prerequisites, opportunities and differences in conditions for a pre-profiling..

Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av studie- och yrkesvÀgledande aktiviteter med barn i Äldrarna sju till tolv Är. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex examinerade studie- och yrkesvÀgledare som bedriver studie- och yrkesvÀgledningsverksamhet med barn i grundskolans Är 1-6 eller fungerar som stöd till pedagoger som arbetar med studie- och yrkesorienterande verksamhet med barn i dessa Äldrar. Resultatet visade att intervjupersonerna anser att arbetet mÄste pÄbörjas tidigt, helst redan i grundskolans första Är, för att mÄlen sÄ som de skrivs fram i de nationella styrdokumenten ska kunna uppnÄs. De förutsÀttningar intervjupersonerna menade krÀvs för att tidig vÀgledning ska kunna bedrivas Àr av sÄvÀl strukturell som av individuell art. Slutsatsen som drogs var att studie- och yrkesvÀgledande aktiviteter som pÄbörjas i grundskolans tidigare Är och som följer elevernas kognitiva utveckling kan medverka till att eleverna ökar sina förutsÀttningar att göra vÀl underbyggda val i framtiden..

Syftet med vÄr studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemomrÄdet motorik, utveckling och lÀrande med utgÄngspunkt frÄn nÄgra pedagogers arbete med och förhÄllningssÀtt till fysiska aktiviteter och lÀrande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuade sex verksamma förskollÀrare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lÀrande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lÀrande. Resultatet av studien visade att ocksÄ verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lÀrande.

Syftet med vÄr studie har varit att ta del av olika pedagogers uppfattningar kring den fria leken pÄ förskolan. Vi har intervjuat fyra pedagoger pÄ fyra förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Det Àr frÀmst uppfattningarna kring begreppet fri lek, vilket utrymme leken ges och vilka skillnader och likheter det finns i pedagogernas uppfattningar som vi valt att undersöka. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ intervjumetod och enkÀter samt bearbetat detta utifrÄn ett fenomenografiskt angreppssÀtt. Pedagogernas utsagor och enkÀtsvar har kategoriserats och sorterats utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar.

Skadeplatsarbete Àr en arbetsform med en speciell karaktÀr. Det som formar denna karaktÀr Àr dess uppkomst genom intrÀffandet av en olycka av nÄgot slag. Detta medför att olika aktörer och aktörsgrupper temporÀrt stÄlar samman och genomför ett samarbete med utgÄngspunkt frÄn platsen för det intrÀffade. Ambulans, brandkÄr, polis och SOS Alarm AB Àr de vanligaste aktörsgrupperna pÄ en skadeplats. Att rÀdda liv Àr ett samarbete mellan olika aktörsgruppers pÄ en skadeplats. För att detta skall möjliggöras stÀlls det höga krav pÄ bÄde deltagande aktörer och de kommunikationsartefakter som anvÀnds.

Syftet med vÄr studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemomrÄdet motorik, utveckling och lÀrande med utgÄngspunkt frÄn nÄgra pedagogers arbete med och förhÄllningssÀtt till fysiska aktiviteter och lÀrande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuade sex verksamma förskollÀrare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lÀrande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lÀrande. Resultatet av studien visade att ocksÄ verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lÀrande.

Syftet med studien var att belysa barns inflytande i förskolans vuxenstyrda aktiviteter. För att undersöka syftet anvÀndes metoder i form av observationer med videoinspelning och fÀltanteckningar. Syftet bröts ner i fyra frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ hur barnen utövar inflytande samt hur detta inflytande bemöts av pedagogerna. Vidare sökte frÄgorna Àven svar pÄ hur pedagogernas bemötande samt aktiviteternas genomförande pÄverkar barnens inflytande, frÄgor av en mer analytisk karaktÀr. Studiens teoretiska ramverk bestÄr av den sociokulturella teoribildningen och vid analysarbetet anvÀndes det teoretiska analysverktyget Institutionella demokratihÀndelser.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om IKT implementeras pÄ förskolorna, pÄ vilket sÀtt verktygen anvÀnds och om lÀroplansmÄlen som berör IKT omrÄdet följs. Fokus i undersökningen Àr pedagogernas syn pÄ anvÀndandet av IKT i förskolans verksamhet. För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar utfördes en enkÀtundersökning pÄ fyra förskolor. Av 53 utdelade enkÀter kom 22 besvarade tillbaka. Dessutom har en litteraturstudie gjorts för att se vad det stÄr i litteraturen om implementering av IKT i förskola och skola.

Fysisk aktivitet Àr viktigt för alla och vÄra kroppar Àr skapta för ett liv i rörelse. Det handlar om att Àta rÀtt och att motionera tillrÀckligt för att kropp och sjÀl ska mÄ bra. Att leva sunt pÄ olika sÀtt Àr nÄgot som mÄnga mÀnniskor strÀvar efter idag, men tyvÀrr finns det mÄnga i samhÀllet som Àter fel och rör pÄ sig alldeles för lite. Syftet med studien har varit att undersöka hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa arbetar för att fÄ med sig omotiverade elever i undervisningen, det vill sÀga de elever som Àr mindre aktiva, inaktiva eller överhuvudtaget inte nÀrvarar under lektionerna. Metoden har varit kvalitativ, dÀr Ätta enskilda intervjuer med lÀrare i Idrott och hÀlsa har genomförts.