Magisteruppsats inom logistik, Linnéuniversitetet VÀxjö, 4FE05E, VT 2011Författare: Tideman, Simon & Oscarsson, EmmaHandledare: Petra AnderssonExaminator: Helena ForslundTitel: Vad kostar duschen? En fallstudie om ABC-kalkylering och processkartlÀggning hos Macro ABBakgrund: Macro anvÀnder sig av kalkyler som inte speglar rÀtt kostnads?fördelning till deras produkter. ABC-kalkylering Àr en anvÀndbar kalkylmetod för att hÀrleda kostnaderna genom en mer differentierad fördelning till produkterna. En vanlig metod att anvÀnda vid utformandet av en ABC-kalkyl Àr processkartlÀggning.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utforma en ABC-kalkyl för tre utvalda produkter frÄn Macro. Genom att utföra en processkartlÀggning över de valda produkterna identifiera aktiviteter och kostnadsdrivare med avsikt för att utforma en ABC-kalkyl.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en större förstÄelse av hur verkligheten ser ut gentemot förskolans uppdrag som stÄr skrivet i lÀroplanen vad gÀller Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning dÀr förskollÀrare, barnskötare och pedagoger med annan utbildning har deltagit. Dock har jag valt att utgÄ frÄn förskollÀrarnas svar pÄ enkÀten. Studien visar att majoriteten av förskollÀrare besöker naturen ibland oavsett pedagogens Älder. De aktiviteter som vanligtvis sker i naturmiljö Àr fri lek och motoriska aktiviteter. Det finns Àven inslag av exempelvis trÀdgÄrdsarbete samt berÀttande av sagor. FörskollÀrarnas uppfattning om det egna arbetslagets kompetens inom naturkunskap Àr att, majoriteten av förskollÀrare anser att deras medarbetare har tillrÀckligt med kunskap för att bedriva en meningsfull verksamhet i naturen.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Uppsatsen behandlar insourcing av stödtjÀnster dÀr fokus ligger pÄ att klargöra tjÀnstens allt större betydelse för företags kÀrnverksamheter. Forskningen gÀllande insourcing av tjÀnster brister eftersom den inte tar hÀnsyn till det mervÀrde som tjÀnster skapar och den interna kontroll över resurser som insourcing medför. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera insourcing av stödtjÀnster. För att uppnÄ syftet med uppsatsen har teori samlats in som beskriver de aktiviteter ett företag bestÄr av. Vidare har teori som beskriver vikten av alla aktiviteter i ett företag behandlats samt teori som beskriver tjÀnsters sÀrart och vikten av interna relationer.

MÀnniskans samspel med teknik har blivit allt mer vanligt förekommande. Detta medför en allt större vikt pÄ anvÀndbarhet, nÄgot som lÀmpligen uppnÄs med hjÀlp av anvÀndarcentrerade designansatser. ForskningsfÀltet mÀnniska-datorinteraktion (MDI) Àr idag högst aktuellt och snabbt vÀxande, men det har trots detta uppvisats ett gap mellan teori och praktik dÀr de tekniker som vetenskapen presenterar ej tillÀmpas. En fallstudie med aktionsforskningsperspektiv utfördes för att fÄ en förstÄelse för vilka aktiviteter frÄn de anvÀndarcentrerade designansatserna som tillÀmpas, vilka som ej tillÀmpas, samt varför. Studien genomfördes pÄ ett företag som arbetar med högteknologisk utveckling med hjÀlp av datainsamlingsteknikerna observation och intervju.

Bakgrund Ett flertal studier beskriver de svÄrigheter som Àr förenade med behandling av neuropatisk smÀrta. FÄ studier beskriver lÄngvarig neuropatisk smÀrta ur patientens sjÀlvupplevda perspektiv och strategier för att klara av vardagen. Mer kunskap behövs ur ett patientperspektiv avseende upplevelser av att leva med neuropatisk smÀrta. Syftet med föreliggande studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med neuropatisk smÀrta. Metod Studien Àr empirisk och deskriptiv med en kvalitativ ansats.

SammanfattningSyfte: Att utifrÄn litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur tvÄ dimensioner, psykiskt och fysiskt. DÄ livet förÀndras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta pÄverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sÀmre livskvalitet, dÄ de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmÄga och minskad sjÀlvstÀndighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL).

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

I samband med att man lÀmnar sitt aktiva yrkesliv och trÀder in i pensioneringen, uppstÄr för de flesta mÀnniskor en sÄ stor förÀndring, att man kan likna den vid ett kulturbyte. Denna nya situation krÀver mer eller mindre av anpassning. Inte minst kan ens identitet pÄverkas, dÄ yrkesidentiteten tidigare utgjort en viktig del av den totala identiteten. Denna undersöknings syfte har varit att studera eventuella identitetsförÀndringar, liksom hur man anpassat sig till den nya situationen som pensionÀr. Den baseras pÄ ett slumpmÀssigt urval om 216 66- och 67-Äringar i Sverige.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att ur ett könsperspektiv undersöka den fysiska aktiviteten under fritiden hos ungdomar i skolÄr 9. FrÄgestÀllningarna var: Vilka aktiviteter har de valt och föreligger det nÄgra skillnader i val av fysisk aktivitet mellan könen? Varför Àr de fysiskt aktiva pÄ sin fritid och finns det nÄgra skillnader mellan könen? Föreligger nÄgra skillnader mellan könen i aktivitetsgrad?MetodStudien utfördes med elever i skolÄr 9 pÄ tvÄ högstadieskolor i VÀstervik. Resultatet bygger pÄ 113 flickors och 126 pojkars enkÀtsvar. Undersökningen var av kvantitativ karaktÀr.

IT utgör en stor del av majoriteten av folks vardagliga liv. Smartphones och surfplattor har om möjligt ytterligare ökat vÄr anvÀndning av tekniska enheter och prylar pÄ en daglig basis. Arbetet tas med hem i en större grad med hjÀlp av laptops, VPN och molnmöjligheter. Mail kan tas emot i princip var och nÀrsomhelst pÄ dygnet. Men hur bra Àr sÀkerheten? PÄ arbetsplatsen hanteras mycket av IT-sÀkerheten och ansvaret för den ofta av erfarna och dedikerade anstÀllda, men hur ser det ut hemma dÀr anvÀndaren sjÀlv har ansvaret för sin IT-sÀkerhet?I denna studie analyseras och identifieras risker och problem vid hantering av olika aktiviteter relaterade till IT-sÀkerhet i hemmet.

Intressenter har under de senaste Ären stÀllt högre krav pÄ att företag ska ta ett socialt ansvar vilket har bidragit till en omfattande debatt om Corporate Social Responsibility (CSR). Denna uppsats Àmnar att undersöka hur Ericssons CSR integreras pÄ organisationens huvudkontor i Kista. För att kunna svara pÄ samhÀllets förvÀntningar Àr det vÀsentligt för företag att integrera CSR djupt i organisationen. För att integrera CSR presenterar denna uppsats en fyrstegsprocess som bygger pÄ att företag bör ha en intern CSR röst, att de ska mÀta CSR aktiviteterna, att företaget ska ha ett proaktivt synsÀtt och att det ska ske en attitydförÀndring angÄende CSR i företaget. Genom att analysera Ericssons CSR-aktiviteter utifrÄn denna process kan vi konstatera att Ericsson integrerar sina CSR aktiviteter via sitt ledningssystem, sin Corporate Responsibility & Sustainability rapport, intern kommunikation och utbildning och dialoger med företagets interna intressenter.

Demenssjukdom innebÀr en successiv förlust av sÄvÀl fysiska som kognitiva funktioner som har betydelse för den enskilde personens vardagsliv. Syftet med studien var att beskriva den fysiska och kognitiva funktionsförmÄgan hos personer med misstÀnkt eller diagnostiserad demens och hur den förÀndras över en period av tre Är. Vidare var syftet att jÀmföra den förÀndrade funktionsförmÄgan hos dessa personer med en motsvarande grupp ur en normalpopulation av Àldre. Materialet till denna studie hÀmtades frÄn tvÄ forsknings- och utvecklingsprojekt, DemensvÄrd i Blekinge (DIBS) och The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). I studien anvÀndes instrumenten ADL-trappan, Bergerskalan samt MMT.

Syftet med detta arbete Àr att studera styrkor och brister i matematik hos elever med utlÀndsk bakgrund utifrÄn matematiska kompetenser. Det finns flera rapporter som visar pÄ att denna elevgrupp fÄr sÀmre resultat pÄ de nationella Àmnesproven i matematik Ärskurs 9 jÀmfört med genomsnittsresultat i Sverige.För att fÄ en djupare förstÄelse för elevernas kunskaper har studien en kvalitativ ansats. Nio elever har fÄtt ett antal uppgifter att lösa, följt av en intervju dÀr de har fÄtt tillfÀlle att förklara och motivera sina lösningar. Uppgifterna var hÀmtade frÄn det nationella Àmnesprov i matematik Ärskurs 9 och valda utifrÄn att kunna se pÄ olika matematiska kompetenser som speglas i svenska styrdokument. I intervjuerna fick eleverna ocksÄ berÀtta om sin tidigare erfarenhet och kort om sin bakgrund.

SammanfattningSyftet med studien Àr att undersöka förskolans yngsta barns lÀrande i situationer som karaktÀriseras av ett musiskt arbetssÀtt. För att kunna genomföra detta mÄste vi först visa om det Àr ett musiskt arbetssÀtt som förskollÀraren arbetar utifrÄn. I den verksamhet som visades undersökte vi sedan hur lÀrandet hos de yngre barnen synliggjordes genom musiska uttryck. Genom en samtalsintervju med en förskollÀrare har vi försökt synliggöra dennes tankar, erfarenheter och uppfattningar om de yngre barnens lÀrande vid musiska aktiviteter. Genom sex observationer av förskolans yngsta barn vid musiska aktiviteter har vi studerat vilket lÀrande som dÀr synliggörs.