Detta examensarbete behandlar kunskapsomrÄdet friluftsliv inom ramen för Àmnet idrott och hÀlsa i den svenska grundskolan. Det har tidigare varit en brist pÄ friluftslivsundervisning och av den anledningen har studien undersökt om nya kursplanen i Lgr11 underlÀttat det pedagogiska arbetet för lÀrarna. Undersökningen Àr riktad mot hur lÀrare upplever och undervisar inom detta kunskapsomrÄde. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem lÀrare frÄn tre grundskolor i norra Sverige. Resultatet visar att flera av de undersökta lÀrarna frÀmst ser friluftsliv i termer av aktiviteter och de upplever att det Àr mÄnga ramfaktorer som försvÄrar arbetet med omrÄdet.

Tanken med detta arbete Àr att ta reda pÄ förskolebarns kunskaper om taluppfattning med fokus pÄ antal. Studien genomfördes i en förskola i Mellansverige med 15 barn frÄn 3-5 Är för att se skillnaden i taluppfattning mellan dessa Äldersgrupper men Àven mellan jÀmnÄriga. Vidare ville jag genom observation ta reda pÄ vilka aktiviteter som görs i förskolan för att kunna utveckla barnens förstÄelse och tÀnkandet inom taluppfattning. Resultatet av intervjun visar att barnen har stor förmÄga och förstÄelse kring klassificering och sortering oavsett Älder. Men 14 av de 15 barnen förstod inte antalskonservation.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt kartlÀgga och beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder som frÀmjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom som bor i hemmet. Datainsamling har skett genom att systematiskt vÀlja ut och kvalitetsgranska publicerade vetenskapliga artiklar genom datorbaserade och manuella sökningar. De Ätta artiklar som inkluderades i denna studie har analyserats genom kvalitativ innehÄllsanalys. Vid analys av data nyttjades Àven OTIPM med beskrivningar av arbetsterapeutiska modeller för ÄtgÀrder som raster. Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i ett huvudtema och tre underteman som beskriver arbetsterapeutiska ÄtgÀrder som frÀmjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom som bor i hemmet.

Syftet med studien Àr att undersöka barnens samspel och pedagogens förhÄllningssÀtt underbildskapande aktiviteter. Studien har en kvalitativ ansats och ett sociokulturellt perspektiv dÄbarns samspel vid bildskapande fokuseras i vÄr undersökning. Empiriskt material samlades invia observationer av förskolebarn under en planerad bildaktivitet samt vid fritt skapande somvisar barnens bildskapande pÄ en kulturförskola dÀr vi kom fram till att barnens bildskapandevar styrt under planerade aktiviteter men samtidigt gynnades barnens samspel. Det vi komfram till var om aktiviteten var styrd eller guidad och hur barnens samspel genom bild sÄg ut..

IKT (informations- och kommunikationsteknologi) anvÀnds i allt högre omfattning i undervisningen. FrÄgan Àr om och hur undervisningen förÀndras i och med detta. I denna studie har syftet varit att studera hur anvÀndningen av IKT inverkar pÄ elevernas agerande i nÄgra olika aktiviteter i matematik, vissa utförda med stöd av IKT. Aktiviteterna har studerats utifrÄn hur eleverna har agerat samt hur de har kommunicerat i dessa aktiviteter. Situationerna har varit multimodala vilket gör att eleverna fÄtt tillgÄng till olika representationer av funktioner, vilket utgör det matematiska innehÄllet för studien.Elevers agerande och kommunikation har dokumenterats i tre olika aktiviteter med videokamera.

Vi har genom friluftslivets individualisering sett en allt större efterfrÄgan pÄ fysiska aktiviteter kopplade till hÀlsa och trÀning. Vi har gÄtt mot ett mer upplevelsebaserat samhÀlle dÀr vi köper livsstilar i form av de kÀnslor och erfarenheter de ger oss och vi söker hela tiden efter nya utmaningar. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka vad som ligger till grund för hur vi genom trÀning och hÀlsa inom resande gÄr mot ett allt större individualiserande dÀr det egna intresset Àr centralt samt granska trenden trÀningsresors förutsÀttningar för att bli en trend som stÄr sig stark i framtiden. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av en litteraturundersökning för att undersöka hur trenden hÀlsa och trÀning sett ut genom historien samt en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr vi har stÀllt frÄgor kopplade till trÀningsresor och fysiska aktiviteter utomlands. De resultat vi kommit fram till i vÄr enkÀtundersökning visar att trenden trÀningsresor har potential att vÀxa Àven i framtiden, Àven om den kan tvingas förÀndras nÄgot för att möta nya efterfrÄgningar. Genom vÄr litteraturundersökning har vi kunnat se att individualisering och det egna intresset blir allt viktigare genom historien, vilket vi Àven kan se en fortsatt efterfrÄgan pÄ i vÄr enkÀtundersökning, i form av eget bestÀmmande över bÄde tid, pengar och aktiviteter..

Utvecklingen av elrullstolar har öppnat upp mÀngder av möjligheter för personer med funktionshinder som pÄverkar deras förflyttningsförmÄga. HjÀlpmedel kan underlÀtta för en person att vara delaktig i meningsfulla aktiviteter. Genom delaktighet skapar vi relationer och hittar mÄl och mening med livet. Delaktighet förÀndras med Äldern. Syftet med studien var att undersöka hur elrullstolsanvÀndare upplever ökad delaktighet i vardagliga aktiviteter sedan de börjat anvÀnda elrullstol ? en jÀmförelse mellan yngre och Àldre anvÀndare.

Avsikten med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka aktiviteter som en förvaltningsorganisation utför pÄ sina IT-system och om det finns nÄgra skillnader i dessa beroende pÄ om organisationen förvaltar Ät sig sjÀlva eller om det utförs för kunds rÀkning. Detta som ett led i att ge de som arbetar med, eller kommer att arbeta med, systemförvaltning en inblick i eventuella skillnader mellan förvaltning av egna system och förvaltning av en eller flera kunders system. De slutsatser vi dragit ur denna undersökning Àr att det inte förekommer skillnader i vilka aktiviteter som ingÄr i förvaltningsarbetet, dÀremot varierar det i vilken utstrÀckning man vÀljer att utföra dem..

Denna studie har som syfte att undersöka lÀrandet pÄ fritidshemmet. Bakgrunden till att jag vill undersöka detta Àr att jag upplever att fritidshemmet kommer lite i skymundan. Min uppfattning Àr att mÄnga personer anser att det Àr i skolan som eleverna lÀr sig och att de bara leker pÄ fritidshemmet. För att undersöka lÀrandet pÄ fritidshemmet sÄ har jag anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken pedagoger som alla Àr verksamma i fritidshem.

NÀrstÄende Àr en viktig resurs för personer som insjuknat i stroke med nedsatt insikt. I samband med insjuknande i stroke förÀndras ofta vardagen för hela familjen. Den nÀrstÄendes behov av stödinsatser uppmÀrksammas inte fullt ut dÄ deras behov ofta hamnar i bakgrunden i förhÄllande till personen med stroke. Syftet med studien var att beskriva nÀrstÄendes erfarenheter av förÀndringar i vardagsaktiviteter till följd av nedsatt insikt efter stroke. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod.

Den hÀr kvalitativa studien syftar till att ge en bild av vilka uppgifter lÀrare utför mellan sina lektioner. LÀrare tillbringar inte hela sin arbetsdag i klassrummet, utan en stor del Àgnas Ät andra aktiviteter Àn undervisning. Denna del av arbetet Àr dold för mÄnga utomstÄende och fÄr dÀrför inte samma uppmÀrksamhet som lektionstiden med eleverna. För att samla in material har Ätta gymnasielÀrare ombetts föra loggböcker över sina aktiviteter utanför klassrummet under tvÄ veckor. Resultatet visar pÄ en stor variation nÀr det gÀller olika uppgifters karaktÀr och frekvens.

Syftet med studien var att beskriva vilka ÄtgÀrder arbetsterapeuter utför inom palliativ vÄrd. Metoden som anvÀndes var forskningsöversikt. Sökning gjordes via databaser och manuell sökning. 14 studier uppfyllde inklusionskriterierna och analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Redskapet vid analysen var MoseyŽs tre behandlingskategorier vilka bygger pÄ att hjÀlpa individen i processen att dö.

I vÄrt tolkningsarbete ser vi att vÄrt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhÄllning och som uppmuntrar till mÄngfald och interna stridigheterna, tÀvlingar, karriÀrstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens ñ€byslagsmÄlñ€ om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna frÀmjar ledningen pÄ ett naturligt sÀtt sÄvÀl framvÀxandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillvÀxten och bereder vÀgen för de nya ledarna.

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka och analysera samtalsÀmnen som kommer upp under bildskapande aktiviteter i förskolan, samt relationen mellan barn-bildmaterial och förskollÀrare-bildmaterial inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv. DÄ den forskning vi lÀst mest handlar om den fÀrdiga produkten inom bildskapande aktiviteter vill vi inrikta oss pÄ samtal under bildskapande aktiviteter. Detta gör vi inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv dÄ vi inte sett detta tidigare. För att analysera anvÀnder vi oss förutom det sociomateriella perspektivet Àven av begreppen relationell materialism och aktörsskap. Vi anvÀnder oss av kvalitativ metod i vÄr observation dÄ vi har intresse för olika innebörder, tolkningar och meningsskapande som mÀnniskor i ett specifikt sammanhang Àr aktörer i.

I detta arbete ligger fokus pĂ„ upplevelseutbildning, mer specifikt de Ă€ventyrliga aktiviteter som erbjuds vid företaget ?Naturlig Utveckling? vid Borgen och dess betydelse för deltagarnas sociala identitetsutveckling.Fritiden stĂ„r idag för ett begrepp som kopplas samman med utveckling. Företag har skapat ett allt större intresse för mĂ€nniskors fria tid, dĂ„ forskning visar att arbete och fritid pĂ„verkar varandra och utgör en helhet i mĂ€nniskors sociala liv.Syftet med den hĂ€r undersökningen Ă€r att med kvalitativa metoder belysa om ett eventföretag som Borgen med dess aktiviteter bidrar till social identitetsutveckling bland deltagarna. I arbetet utgĂ„r vi frĂ„n begrepp som identitetsutveckling, rolltagande, giltighetsansprĂ„k samt rörelser mellan olika livssfĂ€rer. Arbetet Ă€r kvalitativt till sin art och bygger pĂ„ kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer som huvudsakliga analysinstrument.Teoretiker som vi valt att lyfta fram Ă€r framförallt George-Herbert Mead (1995), Erving Goffman (2000) och JĂŒrgen Habermas (1996).