Ett branschanpassat affÀrssystem Àr avsett för organisationer verksamma inom samma bransch. Syftet med denna typ av affÀrssystem Àr att ge högre passform Àn standardiserade affÀrssystem och vara billigare Àn skrÀddarsydda affÀrssystem. Det rÄder dock brist pÄ kunskap om hur dessa ska utvecklas. Genom vÄr litteraturstudie presenteras en kravinsamlingsmodell med utgÄngspunkt i Requirements Engineering som ska ge stöd för utvecklare vid insamling av krav för branschanpassade affÀrssystem. Utöver det identifierades ett flertal aktiviteter relaterade till modellen.

I detta arbete har jag undersökt hur Funktionsinriktad MusikTerapi (FMT) kan beskrivas som en utvecklande aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket inte Àr gjort tidigare. För att kunna göra detta har jag beskrivit bÄde FMT-metoden och det sociokulturella perspektivet, dÀr jag koncentrerat mig pÄ kÀnnetecken för utvecklande aktiviteter. Jag har Àven beskrivit mitt arbete med tvÄ pojkar som bÄda har diagnosen Fragil X.Min slutsats Àr att det gÄr att beskriva FMT som en utvecklande aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv genom att utgÄ frÄn de fyra kÀnnetecken pÄ utvecklande aktiviteter som Strandberg (2006 s. 10ff) beskriver..

Kan man utveckla barns emotionella intelligens med hjÀlp av samtal och aktiviteter? Jag valde att i detta arbete lÄta begreppet emotionell intelligens motsvara hur barnen uttrycker sina kÀnslor och tankar, hur de samarbetar och hur de tÀnker om regler. I mitt utvecklingsarbete jobbade jag genom samtal och olika aktiviteter, sÄsom mÄlningar. Barngruppen bestod av elva barn (sex pojkar och fem flickor) i Äldern 4-5 Är. Jag har med intervjuer och observationer studerat om mitt utvecklingsarbete utvecklade barnens emotionella intelligens.

En enkÀtstudie genomförd med en urvalsgrupp av alla förÀldrar som hade ett barn inskrivet i Region Gotlands fritidshemsverksamhet i Ärskurs tre vÄrterminen 2012 gÀllande deras tankar för valet av att ha fritidshemsplats i Ärskurs fyra. Studien har genomförts med en digital enkÀt i verktyget Google docs och det Àr 467 respondenter som fÄtt möjlighet att svara pÄ denna enkÀt. Av dessa inkom det 132 svar. FrÄgorna i enkÀten rör personal, aktiviteter samt övriga aspekter som kan vara av betydelse för valet att ha kvar eller sÀga upp sin fritidshemsplats till inför övergÄngen till Ärskurs fyra höstterminen 2012.Studien visar pÄ att det som föreligger att ha störst betydelse för att man skall ha kvar sin plats Àr personalens bemötande, personalens engagemang, meningsfulla aktiviteter samt att barnen sjÀlv vill gÄ kvar. Det som visar sig ha minst betydelse för valet att bÄde ha kvar eller sÀga upp sin plats pÄ fritidshemmet i Ärskurs fyra Àr avgiftens storlek..

Denna rapport var en kvalitativ intervjustudie om coping och salutogena faktorer bland fem hjÀrt- lungsjuka mÀn. Syftet var att fÄ ökad förstÄelse om vilka olika copingstrategier mÀn anvÀnde för att hantera sin sjukdom och leva ett hÀlsosamt liv. Vidare ville författaren belysa olika faktorer som var salutogena och var av betydelse för copingförmÄgan i informanternas liv. Genom att lyfta fram den individuella variansen var förhoppningen att dessa faktorer och copingsstrategier skulle belysas. Detta ansÄgs ha betydelse för vilka faktorer som bland annat vÄrdpersonal inom rehabilitering av hjÀrt-lungsjuka mÀn kunde stÀrka Ànnu mer.

Abstrakt Denna uppsats handlar om bild och visuellt lÀrande i matematiken pÄ förskolan. Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers förestÀllningar om hur pedagoger kan konkretisera matematik för förskolebarn med hjÀlp av visuellt lÀrande och bildskapande aktiviteter samt hur barnen uppfattar dessa aktiviteter. Genom observationer av bildskapande aktiviteter och kvalitativa intervjuer undersöker jag hur pedagogerna och barnen förhÄller sig till bild och visuellt lÀrande i matematiken. I min litteraturgenomgÄng redogör jag för tidigare forskning som Àr relevant för min undersökning. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar med bild och visuellt lÀrande i matematiken pÄ olika sÀtt och att de har olika uppfattning om begreppet bild. Resultatet visar vikten av bild och visuellt lÀrande i matematikundervisningen nÀr det gÀller barns utveckling och lÀrande.

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med stroke uppfattar den fysiska boendemiljöns anvÀndbarhet i dagliga aktiviteter. Undersökningsgruppen bestod av 32 personer i Äldern 48 till 83 Är. MedelÄldern var 69 Är. De var bosatta i VÀsterbottens och VÀsternorrlands lÀn. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats med ett sjÀlvskattningsinstrument, "AnvÀndbarheten i min bostad", som besvarades skriftligt.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att frÀmja delaktighet i aktivitet hos personer med psykiska funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av Ätta arbetsterapeuter med minst ett Ärs erfarenhet inom psykiatrisk verksamhet. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgÄngspunkt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar rörande erfarenheter av att frÀmja delaktighet i aktivitet. Materialet analyserades sedan utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen av data resulterade i fyra kategorier: skapa trygghet vid aktivitetsutförandet för klienten, identifiera aktiviteter som Àr meningsfulla för klienten, lÀra ut metoder för aktivitetsutförandet, stödja klienten i aktivitetsutförandet.

Detta examensarbete har utförts vid El-Björn AB som Àr ett familjeföretag i Anderstorp, SmÄland. Deras produktsortiment bestÄr av mobila el-centraler, byggbelysning, avfuktare och vÀrmeflÀktar. El-Björn AB har ungefÀr 60 anstÀllda och en omsÀttning pÄ cirka 170 MSEK. PÄ grund av den ökande konkurrensen anser företaget att det Àr nödvÀndigt att effektivisera sin produktion för att göra den mer flexibel. VÄrt angreppssÀtt för att uppnÄ flexibilitet Àr att studera möjligheten att reducera företagets ledtider.MÄlet med detta arbete Àr att presentera ett antal förslag pÄ ÄtgÀrder för att korta ledtiden för en utvald produktgrupp och att visa pÄ ett antal konsekvenser som dessa förslag fÄr för ledtiden och lönsamheten samt vilka mÄlkonflikter detta medför.

Uppsatsens syfte Àr att öka kunskaper om kulturaktiviteter avsedda att vara hÀlsofrÀmjande och att fÄ ökad förstÄelse för den kompetens som anvÀnds av personal som nÀrmare arbetar med dessa aktiviteter. För att fÄ svar pÄ uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar valdes lÀmpliga teoretiska utgÄngspunkter som tillsammans med det empiriska materialet har analyserats. Studien fokuserar pÄ sju respondenters erfarenheter av hÀlsofrÀmjande aktiviteter, de deltagandes lÀrande och deras utveckling och tvÄ exempel av kulturaktiviteter undersöks: "Kultur i vÄrden" och "Kultur pÄ recept".En del av studien innefattar Àven tidigare forskning dÀr det frÀmst handlar om vilka mÀtbara effekter pÄ hÀlsa som deltagande i kulturaktiviteter kan ge. Uppsatsen ska bidra till att belysa kulturaktiviteter ur ett hÀlsopedagogiskt perspektiv för att öka kunskapen om relationen mellan kultur-hÀlsa-lÀrande.UtifrÄn det empiriska materialet framkommer det att aktiviteter inom "Kultur pÄ recept" har större fokus pÄ det friska med syfte att stÀrka och utveckla individer medan "Kultur i vÄrden" har en tydligare inriktning mot patienter i en sjukdoms- eller rehabiliterande period.Resultatet visar att det finns skillnader i den pedagogiska utformningen av aktiviteter inom respektive praktiker: Exempelvis gruppdeltagande, kompetenser bland personal samt kulturaktiviteternas tillgÀnglighet och utbud. Det framkommer i uppsatsens studie att gruppen har betydelse för det sociala stödet, lÀrande och utveckling som författarna kopplar samman med livslÄngt lÀrande och empowerment, vilket innebÀr en mobilisering av individens resurser..

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om elevers motivation och lust till lÀrandet i Àmnet matematik ökar vid olika aktiviteter och ett varierat arbetssÀtt. Jag har gjort en studie i fyra klasser om sammanlagt 81 elever i Ärskurs ett i tvÄ olika program vid en gymnasieskola i en mellanstor kommun i Sverige. De metoder jag anvÀnde mig av för att nÄ ett resultat var enkÀtundersökning med blandade frÄgor och kvalitativa elevintervjuer. De mest centrala begreppen i detta arbete Àr motivation och aktivitet. Motivation kan i detta sammanhang definieras som elevens drivkraft till aktivitet, medan aktivitet definieras som en situation dÀr eleven arbetar med en uppgift. Fokus i detta arbete var elevers motivation för aktiviteter i skolÀmnet matematik, hur de Àr motiverade för uppgifter med olika utformning, och hur de Àr motiverade för aktiviteter i klassen, i mindre grupper eller ensamma. DÀrefter blev fokuset pÄ sambandet mellan motivation och prestation, och motivation och elevers tankar kring inlÀrning och aktivitet.

En definition pÄ hÀlsa Àr att den uppnÄs genom möjliggörandet av aktivitet. Med andra ord Àr det viktigt för hÀlsan att kunna utföra meningsfulla aktiviteter. Arbetsterapin beskriver det hÀr fenomenet med hjÀlp av olika modeller dÀr det dynamiska förhÄllandet mellan komponenterna person, miljö och aktivitet Àr i fokus. Personer med demens, som Àr en ökande grupp pÄ grund av att befolkningen blir Àldre, kan ha problem med att utföra meningsfulla aktiviteter i vardagen. Dessa svÄrigheter beror pÄ symtom som nedsatt minnesförmÄga, nedsatta exekutiva funktioner, afasi, bristande tÀnkande, apraxi samt agnosi.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Scania Àr en av vÀrldens ledande tillverkare av lastbilar för tunga transporter, bussar samt industri- och marinmotorer. I SödertÀlje finns bland annat deras axelmontering. Axelmonteringen Àr indelad i tre monteringslinjer; bakaxelline, framaxelline och specialaxelline.Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga nuvarande specialaxelline och utvÀrdera denna med hjÀlp av olika metoder frÄn lean produktion.DÀrefter identifiera aktiviteter för att minska slöserier, för att optimera monteringslinjen med avseende pÄ volym och/eller bemanning.KartlÀggningen av nulÀget visade att drygt 40 % av de aktiviteter som montörerna utför Àr icke-vÀrdeskapande, dÀr den största slöserikÀllan Àr olika typer av rörelse. Det gick Àven att se att belÀggningen pÄ de olika positionerna varierar stort och generellt Àr lÄg.UtifrÄn dessa insikter arbetades 15 förbÀttringsförslag fram. Förslagen delades in i tre grupper beroende pÄ om de kan införas med omkostnader, investeringar eller produktförÀndringar.

Ann-Chatrin Åqvist förklarar att forskning av indviders vardag kan anvĂ€ndas som ett redskap i samhĂ€llsplaneringen dĂ„ tillvĂ€gagĂ„ngsĂ€ttet uppmĂ€rksammar sociala gruppers olika behov och funktioner som omgivningen i stadens delar har för indviderna (Åqvist i Erlander, 2001, s. 256). Att studera vardagen hos en del av populationen Ă€r ett sĂ€tt att ta sig an folkhĂ€lsofrĂ„gan pĂ„ mikronivĂ„. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka fysiska aktiviteter som inkulderas i indviders vardag och analysera pĂ„ vilket sĂ€tt samhĂ€llsfaktorer och invidens livssituation kan pĂ„verka indviden till att delta i fysiska aktiviteter. Teoretiskt hĂ€mtar uppsatsen synsĂ€tt ifrĂ„n tidsgeografin och struktureringsteorin. Insamling av det empiriska materialet realiserades genom kvalitativa metoder dĂ€r fyra kvinnor skrev tidsdagbok under en vecka och intervjuer med Friskis & Svettis Uppsala och Upplans idrottsförbund genomfördes.Resultatet av studien visade att tiden Ă€r en dimension som sĂ€tter grĂ€nser för hur mĂ„nnga aktiviteter kvinnorna kan förfoga över i sin vardag vilket begrĂ€nsar deras handlingsutrymme.