Inom institutionsvÄrd för ungdomar har det visat sig vara viktigt med en kombination av teoretiskt förankrade teorier och metoder och övriga pro-sociala aktiviteter. I föreliggande studie har syftet varit att undersöka vilka teorier och metoder som tillÀmpas pÄ sÀrskilda ungdomshem inom Statens institutionsstyrelse (SiS) regi samt om det finns en samstÀmmighet mellan de teorier och metoder som personalen anser tillÀmpas. Vidare var syftet att undersöka vilka aktiviteter som Àr tÀnkta att frÀmja ett positivt behandlingsutfall för ungdomarna pÄ institutionerna, samt vilka hinder och möjligheter som kan identifieras i organisationerna avseende att integrera teori, metod och behandlingsfrÀmjande aktiviteter till en terapeutisk helhet. Studien har bÄde en kvantitativ och kvalitativ metodansats dÄ en enkÀtundersökning genomförts med personal pÄ tre utvalda institutioner, vilket har kompletterats med material frÄn tvÄ projektmöten. Studiens resultat visar att personalen pÄ institutionerna Àr samstÀmmiga i sitt arbete avseende teori och metod, men att det finns vissa brister.

I denna studie har vi undersökt tre förskollÀrares uppfattning av förÀndringar i detsocioemotionella samspelet efter ett mÄlinriktat arbete med EQ-aktiviteter pÄ förskolan.Vi har i studien sÀrskilt inriktat oss pÄ följande aspekter av barnens socioemotionellaintelligens och kompetens; empati, prosociala fÀrdigheter, relationsfÀrdigheter,kommunikationsfÀrdigheter, samarbetsfÀrdigheter, problemlösningsfÀrdigheter, sjÀlvhÀvdelseoch sjÀlvkontroll. De teoretiska begrepp som analyseras i studien Àr sociokulturellteori, Honneths erkÀnnandeteori, socioemotionell intelligens och kompetens,prosocialt beteende, och socialt samspel. Datainsamlingsmetoden Àr kvalitativ ochbestÄr av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade förskollÀrarnaanser att arbetet med EQ-aktiviteter pÄ förskolan har förÀndrat det sociala klimatet ibarngruppen i en positiv riktning samt att barnens socioemotionella intelligens ochförmÄga har utvecklats. Denna utveckling visar sig frÀmst genom att barnen i högreutstrÀckning Àn tidigare visar benÀgenhet att agera pÄ ett mer genomtÀnkt ochprosocialt sÀtt gentemot varandra i olika sociala sammanhang.

Syftet med denna studie Àr att undersöka de manliga och kvinnliga fritidspedagogernas yrkesroll. Vi har undersökt vilka aktiviteter det planeras och genomförs pÄ olika fritidshem, hur de manliga och kvinnliga fritidspedagogerna samarbetar med varandra och om de bemöter barnen utifrÄn en genusmedvetenhet i sitt arbete. Följer fritidspedagogerna skolans styrdokument i arbete mot traditionella könsmönster? Detta har gjorts genom en kvalitativ studie, dÀr vi har genomfört intervjuer med olika fritidspedagoger för att samla in ett empiriskt material. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn olika teorier och diskuterats utifrÄn de tidigare Àmnesrelaterade forskning.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att frÀmja delaktighet i dagliga aktiviteter för Àldre personer inom sÀrskilt boende. För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ ansats och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju arbetsterapeuter. För att analysera data anvÀndes en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i fyra kategorier: Bedömningar som kartlÀgger den Àldre personens behov; AnvÀnda den Àldre personens förmÄgor för att frÀmja delaktighet; Olika aspekter att ta hÀnsyn till vid förskrivning av hjÀlpmedel; Skapa ett fungerande samarbete med vÄrdpersonal. Resultatet visade att ett likvÀrdigt synsÀtt och ett vÀl fungerande samarbete med vÄrdpersonal var en viktig förutsÀttning i arbetet. Vidare sÄgs handledning och utbildning av vÄrdpersonal som en viktig faktor i arbetsterapeuternas arbete med att frÀmja delaktigheten i dagliga aktiviteter.

MÄlsÀttningen med det hÀr arbetet Àr att visa pÄ och pröva olika aktiviteter för arbete med vÀrdegrundsfrÄgor. VÄr förhoppning Àr att barngruppen och pedagogerna med hjÀlp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhÄllen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfÀllen som vi sedan genomfört i en barngrupp dÀr barnen Àr fem Är gamla. För att komma fram till vÄrt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vÄr mÄlsÀttning.

Ett samarbetscenter i urban miljö Detta examensarbete fokuserar pÄ utformningen av ett samarbetscenter belÀget i urban miljö. Hur det kan integreras med omgivande bebyggelse och grön-struktur och vilken fysisk karaktÀr det ska ta. Vidare behandlas vilka byggnader som skall finnas i anslutning, vilka aktiviteter som ska utövas samt vilken form dessa ska ta. Utöver sjÀlv utformningen har omfattande arbete lagts ner pÄ visualisering och presentation. Samarbetscenter Malmös syfte Àr att fungera som ett forum för Àventyrsbaserad pedagogik och samarbetsinlÀrning.

Med utgÄngspunkt frÄn Lpo 94 och kursplaner i grundskolan frÀmst för Är 1-3 ville vi med vÄra aktiviteter lyfta fram uterummets möjligheter till engagemang för hÄllbartlÀrande för elever i grundskolan. Vi utvecklade aktiviteterna för att kunna passa en Äldersintegrerad och mÄngkulturell grupp för att pÄvisa att alla elever kan inkluderas oavsett Älder, etnicitet och kultur. Det var vÀrdefullt att utveckla aktiviteterna sÄ varje elev ska kunna utgÄ frÄn sina förutsÀttningar och kunskapsnivÄer. Detta för att stimulera till engagemang och motivation och som kan synliggöra elevens metakognition vilket uterummet kan bidra till. Med utgÄngspunkt frÄn vÄr syn pÄ elevens lÀrande tÀnkte vi oss ett tematiskt arbetssÀtt nÀr vi utvecklade vÄra aktiviteter.

MÄnga företag vill marknadsföra sina produkter och tjÀnster via Internet. För en nÀtbutik rÀcker det inte med att finnas pÄ webben, utan det krÀvs ocksÄ att nÀtbutiken Àr anvÀndarvÀnlig och attraktiv. För att underlÀtta produktionen av en sÄdan har över tid vedertagna metoder och principer utvecklats. VÄra egna erfarenheter tyder dock pÄ att mÄnga nÀtbutiker inte alls Àr uppbyggda efter dessa. DÀrför valde vi att undersöka om de teoretiska designprinciper som finns idag verkligen anvÀnds av webbyrÄer och varför.

Utvecklingsarbetet syftar till att alla elever pÄ skolan ska erbjudas meningsfulla aktiviteter under nÄgra lunchraster i veckan. Eleverna ges ytterligare tillfÀlle till fysisk aktivitet, vilket sker under dessa aktiviteter. Nya kamratrelationer frÀmjas i bÄde de vana och ovana aktiviteterna, eleverna fÄr möjlighet att knyta nya kontakter med elever frÄn andra klasser Àn sin egen. Elevernas inflytande och delaktighet finns med i de olika planerade rastaktiviteterna, dÄ de fÄtt komma med olika förslag som gjorts om eller tagits rakt av..

Syftet med min studie har varit att synliggöra tolkningen av begreppet lÀrande i fritidshemmet enligt fritidspersonal och barngrupp. I min studie har det framgÄtt pÄ att det finns sÄvÀl enade som splittrade meningar om vad lÀrande innebÀr för verksamheten. Exempelvis gÀllande synen pÄ vilka aktiviteter som var av relevans för barnens inlÀrning. Det har visat sig att socialt samspel, miljö, praktisk-estetisk verksamhet och fysisk aktivitet lÄg till stor grund för lÀrandeprocessen. Vad som begrÀnsar fritidslÀrarnas arbete med sin verksamhet i fritidshemmet Àr utrymme i form av tid och rum för aktiviteter.

Syftet med studien var att fÄ ökad förstÄelse för erfarenheter och upplevelser av den sociala miljöns betydelse för aktiviteter i dagligt liv. För att studera detta intervjuades sju personer med reumatoid artrit (RA). Data analyserades parallellt med datainsamling utifrÄn en komparativ analysmetod. Resultatet visade ett komplext samspel mellan personen, den sociala miljön och aktiviteten vilket formade fyra kategorier: "sammanvÀvd aktivitet", "tillrÀttalagd aktivitet", "omfördelad aktivitet" och "initierad aktivitet". Resultatet bidrar med en förstÄelse för de olika aspekterna i den sociala miljön som frÀmjar meningsfulla aktiviteter för informanterna.

VÄrt syfte Àr att studera hur barn gör sig eller görs till ett manligt eller kvinnligt subjekt under bildskapande aktiviteter i relation till fÀrgval och motiv pÄ en förskoleavdeling. Vi valde icke deltagande observation dÀr vi antecknat vad som sades och gjordes och vi har Àven fotograferat barnens bilder. Vi har analyserat vÄrt insamlade data utifrÄn ett feministiskt poststrukturellt perspektiv i kombination med diskursanalys för att studera vilka förvÀntningar och normer som möter barnen under bildskapande aktiviteter. I vÄrt resultat kan vi se att barnen anvÀnde sig av bilddialoger och verbalt sprÄk men Àven fÀrger och motiv för att göra sig till ett manligt eller kvinnligt subjekt. Vi har Àven sett en viss skillnad i bemötandet av flickor och pojkar frÄn pedagogernas sida.

Bakgrund F?r den som drabbas av en handskada ?r det inte bara praktiska moment i vardagen som blir sv?ra att genomf?ra, utan ?ven personligheten, sj?lvk?nslan och samspelet med andra m?nniskor f?r?ndras. Sm?barnsf?r?ldrar drabbas oftare ?n andra grupper av ?komman Morbus de Quervain som orsakar sm?rta och svullnad i handleden. Tillst?ndet behandlas idag med statisk ortos i kombination med antiinflammatoriska l?kemedel. Att Morbus de Quervain p?verkar personens f?rm?ga att bland annat greppa, b?ra och hantera f?rem?l med h?nderna ?r idag k?nt, men det saknas kunskap kring hur aktiviteter i vardagen p?verkas hos s?v?l sm?barnsf?r?ldrar som andra grupper.

Att leva med demens innebÀr att livet pÄverkas dÄ tidigare förmÄgor inte lÀngre kan tas för givna. Syftet med denna studie var att beskriva kognitiva störningars inflytande pÄ dagligt liv hos en person med mild Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en fallstudie, dÀr forskaren genom observationer och i intervjuer följde en hemmaboende kvinna i hennes dagliga aktiviteter. Fokus för studien var kvinnans sÀtt att ta sig an dagliga aktiviteter sÄsom enklare hushÄllsgöromÄl och vistelse i olika miljöer. Det insamlade datamaterialet analyserades med en metod för kvalitativ innehÄllsanalys med latent ansats.

Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor upplevde dagliga aktiviteter efter höftfraktur opererad med höftplastik. De som blir opererade med höftplastik fÄr rörelserestriktioner i tre mÄnader. Förutom den fysiska begrÀnsningen efter ett trauma som höftfraktur pÄverkar Àven restriktionerna aktivitetsförmÄgan pÄ olika sÀtt i vardagen. Sex kvinnor intervjuades med semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i tre kategorier; ?aldrig mer som förr?, ?kÀnsla av att vara utelÀmnad? och ?rÀdsla och osÀkerhet gjorde att vÀrlden krympte?.