Sökresultat:
4221 Uppsatser om Sprćklig kompetens - Sida 61 av 282
GODKĂND OCH AUKTORISERAD REVISOR - KOMPETENS OCH FRAMTID
Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga och analysera uppbyggnaden av revisorers yrkeskompetens och diskutera behovet av tvÄ revisorskategorier ur framförallt ett kompetensutvecklingsperspektiv. Metod: Uppsatsen bygger pÄ ett kvalitativt angreppssÀtt. Införskaffandet av det empiriska material som ligger till grund för studien har i första hand skett genom genomförande av personliga intervjuer. Undantagsfall har varit dÄ sÄdan ej varit möjlig, var vid personlig intervju ersatts med telefonintervju. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i teorier om organisationers kunskapskapital, vartefter dess delar, individkapital och strukturkapital sÀttas in i ett övergripande kompetensutvecklingsperspektiv kopplat till sÄvÀl den enskilde revisorn som revisionsbyrÄn var i denne Àr anstÀlld.
Metod för provbitsframstÀllning frÄn vinterdÀck
Den prehospitala omvÄrdnaden Àr komplex vilket gör att arbetet inom ambulanssjukvÄrden innebÀr ibland att arbeta i ovanliga och unika situationer. OmhÀndertagande av barn inom den prehospitala vÄrden Àr sÀllsynt, vilket gör att ambulanspersonalen har svÄrt att fÄ rutin i omhÀndertagandet. Tidigare studier har visat att utbildning inom omrÄdet upplevs som bristfÀllig. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvÄrd skattar sin yrkeskompetens för vÄrd av barn prehospitalt, samt reliabilitets- och validitetstesta sjÀlvskattningsformulÀret ?SjÀlvskattning av den egna yrkeskompetensen hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvÄrd vid omhÀndertagande av akut sjuka barn?.
Barns samspel i rollek : En studie om hur barn i rollek utvecklar social kompetens
this paper is a study on children's social interactions in role-play. The aim is to try to highlight how children with other develop social skills and how to further motivate children tosee, understand and manage their reality in role-play by highlighting the characteristics of afunctioning role-play. I would also highlight the importance of pedagogueÂŽs role in relation tochildren's social skills in role-play. The purpose flows into these issues, what distinguishes afunctioning role-play? Can the children in role-play influence their thinking to developunderstanding of others and the environment and if so, how? What significance does pedagogueÂŽs role in children's role-play? I used out of a qualitative methodology to carry out this investigation.
Samsjuklighet med missbruk/beroende inom rÀttspsykiatrisk vÄrd : en intervjustudie om vÄrdares erfarenheter
Inom rÀttspsykiatrin vÄrdas mÄnga patienter med samsjuklighet missbruk/beroende. Patientgruppen Àr heterogen med komplexa och specifika vÄrdbehov. VÄrdare Àr de som tillbringar mest tid med dessa patienter. Studiens syfte var att beskriva vÄrdares erfarenheter av att vÄrda patienter som lider av allvarlig psykisk störning med samsjuklighet missbruk/beroende, inom rÀttspsykiatrisk vÄrd. Tio sjuksköterskor och tio skötare som arbetade pÄ en rÀttspsykiatrisk regionvÄrdsklinik intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys.
Slöjdens mening och nytta : För eleven i grundskolans senare Är
Syftet med studien var att förstÄ betydelsen och nyttan av slöjdÀmnet i grundskolanbetraktat genom elevers berÀttelser om Àmnet.De frÄgestÀllningar som jag utgick ifrÄn var:· Vilken karaktÀr av kunskaper uttrycker eleverna att slöjdÀmnet leder till?· Vilken mening och nytta uppfattar eleverna att slöjdÀmnet har?Litteraturavsnittet tar upp slöjdÀmnets historia, tillkomst och förÀndring fram till dagenskursplan och lÀroplan. Vidare tas kunskapsbegreppet upp utifrÄn lÀroplanen, Aristotelesfilosofi samt Vygotskijs sociokulturella teori.Den andra delen av litteraturkapitlet behandlar slöjdÀmnets kompetenser sÄsompedagogisk process, kropp och kommunikation samt entreprenöriellt lÀrande.Elevers dagboksanteckningar samt deltagande observationer utgjorde data. Deslöjdkompetenser som eleverna gav uttryck för och som jag sÄg i mina observationervar entreprenöriell kompetens, kroppslig och kommunikativ kompetens,processkompetens samt en kÀnsla av lust.Resultatet visade att den betydelse och nytta eleverna tillskriver slöjdÀmnet Àr desskaraktÀr av konkretion samt av engagemang och delaktighet.I diskussionen kopplas litteratur och resultat ihop med egna reflektioner. En av defrÄgor som studien bidrog till Àr hur och om de praktiska och estetiska Àmnena kan sessom utgÄngspunkt för mer teoretiska Àmnen? Mot bakgrund av studiens resultat kan detfinnas outnyttjade möjligheter att dra nytta av slöjdÀmnets fördelar inom andra Àmnen..
Stereotypa beteenden hos hÀstar : KartlÀggning av ridanlÀggningar samt pilotstudie
Detta Àr en intervjustudie om skoglig förvaltning inom Uppsala lÀns kommuner med fokus pÄ planering, skötsel, kompetens, upphandling och uppföljning. Studien visar att det saknas bra planeringsverktyg och de som finns anvÀnds generellt passivt, skötseln i den tÀtortsnÀra skogen Àr anpassad, den formella skogliga kompetensen Àr lÄg, upphandling sker som ramavtal och direkt-upphandling samt utlÀmnad entreprenad följs upp i nÄgon form..
Med fokus pÄ uttalet : Elever lÀr tilsammans
Denna studie bygger pÄ andrasprÄksinlÀrares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivÄer. I synnerhet Àr syftet att studera sprÄkliga syntaktiska nivÄer i texter skrivna av andrasprÄksinlÀrare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte Àr att studera om innehÄllet i texter kan förmedlas pÄ ett kommunikativt och idiomatisk sÀtt.Den teoretiska ramen för att mÀta syntaktiska nivÄer som informanter i denna studie har uppnÄtt bygger pÄ processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & HÄkansson, 1999). Studien visar att godkÀnda texter i Svenska som andrasprÄk B och Tisustest uppnÄr nivÄ 4 och 5 pÄ syntaktisk nivÄ. Studien visar ocksÄ pÄ variation av kommunikativ kompetens utifrÄn förmÄgan att förmedla ett central innehÄll. Informanterna uppnÄr delvis mÄlsprÄksnormen och delvis avviker frÄn mÄlsprÄksnormen i varierad grad vilket pÄverkar den kommunikativa kompetensen.
Det KrĂ€vs Lite Kreativitet för att Ăverleva - en studie om instrumentala bilder som inlĂ€rningsstödd vid textbaserat lĂ€rande för dyslektiker
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur instrumentala bilder som pedagogiskt stöd framstÀlls, och hur instrumentala bilder fungerar, för dyslektiker vid textbaserat lÀrande i litteraturen och i fallstudien. DÀrför stÀlls frÄgan: Hur framstÀlls för och nackdelar med att ha bilder som stöd för dyslektiker vid textbaserat lÀrande? Metoden som har anvÀnts Àr en kombination av litteraturstudie och en fallstudie. Studien visar att det bÄde finns svÄrigheter och fördelar med att anvÀnda bilder som stöd. Den frÀmsta svÄrigheten Àr att bilder tolkas utifrÄn personliga erfarenheter och förkunskaper samt att om bilden inte stÀmmer överens med textens innehÄll kan bilden förvirra samt försÀmra koncentrationsförmÄgan ytterligare.
Produktivitet med fokus pÄ yrkesarbetare : En komparativ studie av fyra byggprojekt med avseende pÄ mjuka faktorer
I en rapport frÄn Konjunkturinstitutet (2010) framkommer att produktivitets-utvecklingen i den svenska byggbranschen stÄtt still sen mitten pÄ 90-talet. Detta samtidigt som övriga nÀringslivet ökat sin produktivitet kraftigt under samma period. Denna skillnad i produktivitetsutveckling skulle kunna betyda att det finns mycket arbete kvar att göra för en ökad produktivitet i byggbranschen.För att fÄ en högre produktivitet i byggbranschen krÀvs det att de som utför arbetet har en strÀvan efter att vara produktiv. Denna strÀvan pÄverkas av mjuka faktorer som t.ex. incitament, engagemang och psykosocial arbetsmiljö.
Hur förbÀttras kunskapsnivÄn trots en förkortning av grundutbildningen?
Ett stort problem som mÄnga företag och avdelningar lider av idag Àr hög personalomsÀttning med kunskapsförluster och brist pÄ kunskap hos ny personal som konsekvens. Hos företag med hög personalomsÀttning Àr det viktigt att fÄ in ny personal snabbt och effektivt, samtidigt som denna nya personal behöver tillrÀckligt hög kunskapsnivÄ för att kunna hantera arbetsuppgifterna. En avdelning som detta problem Àr aktuellt för Àr kundserviceavdelningen pÄ Swedbank Babs, ett företag som arbetar med kortinlösen. För att förbÀttra förhÄllandet mellan anstÀllningstid och utbildningstid koncentrerar sig denna undersökning pÄ att förbÀttra kunskapsnivÄn och förkorta utbildningstiden.Bakgrunden har gett en frÄgestÀllning som lyder: ?Hur förbÀttras kunskapsnivÄn trots en förkortning av grundutbildningen?? För att kunna besvara frÄgestÀllningen har information sökts i teorin inom omrÄden som utbildning, inlÀrning och kunskap.
Utvecklingssamtal ? ideal och verklighet. En studie om hur verktyget anvÀnds i praktiken.
Titel: Utvecklingssamtal ? ideal och verklighet. En studie om hur verktyget anvÀnds i praktiken. Författare: Gustafson Stina, Johansson Maria, Netterberg Jessica Handledare: Göran Alsén Institution: Institutionen för ekonomi och management, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete inom företagsekonomi, 10 poÀng Syfte: I en marknad som Àr sÄ förÀnderlig, konkurrensutsatt och teknikintensiv sÄsom it-telekombranschen Àr det viktigt att skapa en lÀrande miljö och undvika resursslöseri av kunskap och kompetens. I litteraturen presenteras ett antal verktyg som kan anvÀndas för att undvika sÄdana problem, exempelvis utvecklingssamtal.
IntensivvÄrdssjuksköterskans vilja och förmÄga att möta nÀrstÄende.
IntensivvĂ„rdssjuksköterskans arbete innebĂ€r möten med patienter sĂ„vĂ€l som nĂ€rstĂ„ende.Ă
ngest och oro vid kritisk sjukdom Àr nÄgot som inte bara drabbar den enskilde patienten utanhÀndelserna kan vara lika svÄra för den drabbade familjen/nÀrstÄende. I takt med att demedicintekniska behandlingsmöjligheterna har utvecklats sÄ har ÀvenintensivvÄrdssjuksköterskans omvÄrdnadsansvar ökat. OmvÄrdnaden bestÀms av patientensoch nÀrstÄendes behov och avspeglar en integration av kompetens, skicklighet och erfarenhetsom Àr nödvÀndig för att möta patientens och nÀrstÄendes behov. Denna studies syfte var attbeskriva intensivvÄrdssjuksköterskans vilja och förmÄga att möta nÀrstÄende. Genom enlitteraturstudie har vetenskapliga artiklar granskats.
PÄverkan pÄ kompetens : Om yrkeslÀrares syn pÄ kompetensutveckling inom karaktÀrsÀmnet
Med hjÀlp av denna kvalitativa undersökning bland yrkeslÀrare har jag försökt ge en bild av yrkeslÀrarnas upplevelser kring kompetensutveckling inom karaktÀrsÀmnet. Hur de gÄr till vÀga för att bevara och utveckla kunskaperna i sina ursprungsyrken. Bland annat ges bilden att yrkeslÀrarna sjÀlva fÄr ta ett stort ansvar för kompetensutvecklingen, snarare Àn rektorer och skolledning..
Pedagogers syn pÄ arbetet med andrasprÄkselevers lÀsförstÄelse
Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur lÀrare i svenska/ svenska som andrasprÄk och specialpedagoger arbetar med lÀsförstÄelse för sina andrasprÄkselever. För att kunna genomföra studien anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Alla pedagogerna var ense om att förförstÄelsen Àr absolut en viktig faktor för att eleverna ska förstÄ det lÀsta texten. Vi Àr medvetna om att pedagogernas kompetens och sin positiva instÀllning till lÀsning kan motivera andrasprÄkslever och lÀsförstÄelseundervisning blir gynnsam..
Ungdomsdiabetes : ett livslÄngt kontrollbehov
Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningarna hos karaktÀrsÀmneslÀrarna pÄ gymnasiet med inriktning mot El-programmet, elektronik/datorteknik vad gÀller de arbetsuppgifter som de utför inom karaktÀrsÀmnet, hur förberedda de menar sig vara för dessa uppgifter, samt i vad mÄn de anser sig behöva utveckla sin kompetens. Vidare var syftet att ta reda pÄ vilken kompetensutveckling som erbjuds för dessa arbetsuppgifter. Studien bygger, utifrÄn frÄgestÀllningen i syftet, pÄ en kvalitativ undersökning med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex karaktÀrsÀmneslÀrare inom avsedda program fördelat pÄ fyra gymnasieskolor i fyra olika orter.Resultatet visar att samtliga intervjuade kÀnner sig kompetenta i sitt verksamma karaktÀrsomrÄde i och med att de har bÄde relevant utbildning och arbetslivserfarenhet. Men de flesta utför helst inte frivilligt det administrativa arbetet utan de vill Àgna sin tid Ät den tekniska delen som intresserar dem mest.