Sök:

Sökresultat:

4221 Uppsatser om Sprćklig kompetens - Sida 62 av 282

Organisatoriskt lÀrande: en fallstudie vid Lunds universitet

Att en organisation fattar beslut om överordnade mÄl och strategier innebÀr i sig inte nÄgot organisatoriskt lÀrande. För att möjliggöra en integration av uppstÀllda mÄl och strategier sÄ att dessa genomsyrar organisationen behöver det ske en process - ett organisatoriskt lÀrande. Vi har i denna uppsats studerat hur denna process gÄr till i organisationen Lunds universitet, nÀr det gÀller integration av mÄl och strategier rörande ledarskap och hur universitetet i denna process tillvaratar individuell kunskap och kompetens sÄ att organisationen fÄr en högre kompetens och dÀrmed en ökad möjlighet att nÄ uppstÀllda mÄl. Vi har utgÄtt frÄn litteratur kring organisatoriskt lÀrande, dÀr vi gjort en sammanstÀllning av de teorier och den forskning som vi anser har relevans för vÄr frÄgestÀllning. Ur dessa har vi tagit fram följande kriterier för organisatoriskt lÀrande: kommunikation, tillgÀngliggörande, reflektion och samsyn och integration.

Revisionsföretagens kompetenskrav och förvÀntningar En kvalitativ studie av revisionsföretagens kompetenskrav och förvÀntningar med beaktande av etik och hÄllbarhet

Varje Är Àr det ett stort antal studenter som vÀljer inriktningen revision pÄ högskolor och universitet. Enligt Ekonomifakta (2012) börjar ungefÀr 1000 nyutexaminerade ekonomer pÄ nÄgon av landets fyra största revisionsföretag. Det stora antalet utexaminerade och den goda arbetsmarknaden för revisorer (Mitt yrke 2012) gör det aktuellt att undersöka vilka kompetenskrav och förvÀntningar revisionsföretagen har pÄ de nyutexaminerade ekonomerna. Med tanke pÄ olika företagsskandaler dÀr revisorer i högsta grad varit inblandade, exempelvis Carnegie-affÀren (AffÀrsvÀrlden, 2010), tyckte vi att det tillförde studien en ytterligare dimension att ta hÀnsyn till vilka kompetenskrav och förvÀntningar revisionsföretag har inom hÄllbarhet och företagsetik.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera vilka kompetenskrav och förvÀntningar som revisionsföretag har pÄ nyutexaminerade ekonomer. Ett delsyfte Àr Àven att belysa pÄ vilket sÀtt etik och hÄllbarhet Àr del i denna kontext.Vi har genomfört halvstrukturerade intervjuer med Ätta personer som jobbar med rekrytering pÄ rikstÀckande revisionsföretag i Sverige.

Omlokalisering, - ett spel för gallerierna?

Regeringens beslut att omlokalisera svenska myndigheter frĂ„n Stockholm har varit, och Ă€r fortfarande, ett mycket omdebatterat Ă€mne. Avsikten med beslutet Ă€r att kompensera för de tidigare genomförda försvarsnedlĂ€ggningarna som framför allt drabbat Arvidsjaur, Östersund, Gotland samt Karlstad/Kristinehamn. Debatten kring detta fĂ„ngade vĂ„r uppmĂ€rksamhet och vi blev intresserade av att nĂ€rmare undersöka hur en omlokalisering pĂ„verkar myndigheternas verksamhet och dess individer. Syftet med denna uppsats Ă€r att utforska hur omlokaliseringen inverkar pĂ„ myndigheternas kompetens och organisationskultur. Med tanke pĂ„ den stora omstĂ€llningen för befintlig personal Ă€r vi ocksĂ„ intresserade av att ta reda pĂ„ vilka konsekvenser förfarandet fĂ„r för den enskilda individen.

Comaea : FrÄn reell kompetens till formell kompetens

Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter pÄ etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebÀr samt hur man gÄr till vÀga somklagande. Detta Àr ett problem eftersom det inom EU Àr tÀnkt att rÄda fri rörlighet för varor,tjÀnster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvÄ olika fack, formella respektive informella möjligheterKÀnnetecknande för den formella vÀgen Àr att den Àr svÄr för en medborgare att nÄ pÄ direktvÀg medan den Ä andra sidan har direkt rÀttslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nÄ dit krÀvs en lÄng process som i regel tar flera Är innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.BetrÀffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnÀtverk upprÀttat av EU kallatSOLVIT som kan tillÀmpas nÀr en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillÀmpning av reglerna pÄ den inre marknaden. KÀnnetecknade för den informella Àr ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrÀttsligamöjligheter utan fÄr förlita sig pÄ att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men ocksÄ en del brister frÀmst genomsvÄrigheten för en medborgare att fÄ snabba lösningar som ocksÄ Àr rÀttsligt bindande.

Oro och Ängest i samband med mammografiundersökning: Hur kan röntgensjuksköterskan bidra till ökad trygghet? En litteraturöversikt

Bröstcancer Àr den vanligaste formen av cancer hos kvinnor, varje Är fÄr ungefÀr 8000 kvinnor i Sverige diagnosen. Under de senaste Ären har mortaliteten minskat pÄ grund av att allt fler bröstcancerfall upptÀcks i tidigare skeden och dÄ behandlingarna har blivit bÀttre. Screeningkontrollerna Àr en viktig del i tidig upptÀckt av bröstcancer. De inriktar sig pÄ undersökning av kvinnor som Àr utan symptom och som bedömer sig sjÀlva som frisk. De kvinnor vars bilder visar tecken pÄ förÀndring blir kallade för ytterligare undersökning.

Försvarshögskolans akademisering och den militÀra professionen - ur ett kompetensperspektiv :  akademisering av officersutbildningen - pÄ gott eller ont för den militÀra professionen?

Syftet med den hÀr c-uppsatsen Àr att översiktligt belysa hur personalen (lÀrare och forskare) vid Försvarshögskolan(FHS) förhÄller sig till den akademiserade officersutbildningen. De övergripande frÄgestÀllningar som uppsatsen ska gesvar pÄ Àr följande: 1) Hur beskriver personalen vid FHS begreppet akademisering? 2) Hur beskriver personalen vid FHSden militÀra professionen utifrÄn ett kompetensbehov? 3) PÄ vilket sÀtt kan akademiseringen av FHS bidra till attofficerens sÀrprÀgel och kompetenser tillgodoses och utvecklas? Den teoretiska inramningen bygger pÄ teorier omprofessionsforskning. Kring Àmnet kompetens anvÀnds en modell som Àr framtagen i skolreformsarbetet 2003,kompetensmodellen. Som grund för den vetenskapliga metoden anvÀnder jag begrepp, frÄn etablerade teorier ochmodeller, och för ett resonemang utifrÄn dessa.

Hur pÄverkar stress och kompetens revisionskvalitet? : En kvantitativ undersökning av mindre revisionsbolag

Revisionskvalitet Àr nÄgot som stÀndigt verkar vara ett aktuellt Àmne. Forskare har genom Ären anvÀnt flera olika mÄtt och metoder för att försöka mÀta denna kvalité. Vi har i denna studie valt att anvÀnda oss av ett kvalitetsmÄtt som heter Kvalitetshotande beteende (KHB) som innebÀr att vi istÀllet för att mÀta kvalitet, undersöker vad som kan hota revisionskvaliten. Exempel pÄ kvalitetshotande beteenden kan vara att revisorn av olika anledningar hoppar över steg i kontrollpunkterna i revisionen eller godtar en klients svaga förklaring utan att sjÀlv titta nÀrmare pÄ fallet. Faktorer som skulle kunna pÄverka revisorer att begÄ dessa felaktigheter Àr flera, men vi har i vÄr studie valt att fokusera pÄ olika stressfaktorer och kompetensfaktorer.

PÄverkansfaktorer i biologiundervisning : En intervjustudie om faktorer grundskollÀrare upplever pÄverkar genomförandet av biologiundervisning i Ärskurs 4-6

BÄde internationella och nationella kunskapsundersökningar visar att svenska elevers kunskaper i naturvetenskap har försÀmrats under flera Ärtionden. Svenska elever presterar relativt bra i naturvetenskap i Ärskurs 4 men det sker en kraftig förÀndring nÀr eleverna gÄr i Ärskurs 8. Intresset bakom studien Àr dÀrför att se hur den svenska biologiundervisningen genomförs i Ärskurs 4-6 eftersom elevernas instÀllning och kunskaper försÀmras efter dessa Ärskurser. I lÀroplanen framhÄlls ett antal förmÄgor inom vardera skolÀmne som eleverna ska utveckla i grundskolan. I biologiÀmnet finns tre förmÄgor och den förmÄga som jag upplever Àr viktig för att bibehÄlla intresset för Àmnet handlar om att eleven ska kunna anvÀnda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i mÀnniskokroppen, naturen och samhÀllet.I studien har nio grundskollÀrare intervjuats för att urskilja faktorer de upplever pÄverkar elevens möjligheter att utveckla förmÄgan.

OmvÄrdnadslyftet: Socialförvaltningen i LuleÄ kommuns utveckling mot en lÀrande organisation

Detta Àr en kvalitativ utvÀrdering av omvÄrdnadslyftet i LuleÄ kommun med fokus pÄ verksamhetsnyttan med satsningen. OmvÄrdnadslyftet Àr en nationell satsning pÄ kompetensutveckling inom vÄrd och omsorg. Verksamhetsnyttan kommer att kopplas till begreppet lÀrande organisation vilket syftar till en organisation som kontinuerligt lÀr av sina erfarenheter för att lösa sina uppgifter pÄ ett bÀttre sÀtt. Medlemmarna i en lÀrande organisation har god kunskap om resultat, problem och mÄl. Syftet med uppsatsen Àr att utvÀrdera om omvÄrdnadslyftet har bidragit till ökad kompetens inom vÄrd och omsorg samt om medverkan har stÀrkt de yrkesverksamma i deras yrkesroll.För insamling av det empiriska materialet till studien har kvalitativa intervjuer utförts med yrkesverksamma inom Àldreomsorgen och funktionshindersomrÄdet.

Att skapa en helhet mellan ungdomstidning och dess webbplats

Ett problem som kan uppkomma, nÀr en hemsida för en ungdomstidning utvecklas, Àr att hemsidan förlorar kopplingen till tidningen. Tillslut Àr det bara namnet pÄ webbplatsen som avslöjar att hemsida och tidning hör ihop. För att försöka ta fram ett svar pÄ hur man kan sammanföra en ungdomstidning med sin hemsida och skapa helhet, kommer detta projekt gÄ pÄ djupet hur detta kan göras med hjÀlp av musik- och ungdomstidningen OKEJ. Projektet och undersökningarna ledde fram till slutsatsen att det Àr viktigt att ta tillvara pÄ den befintliga kompetens som tidningen redan har, i OKEJ:s fall kunskapen att skriva artiklar som engagerar mÄlgruppen och OKEJ:s kontakter med kÀndisar. Projektet ledde fram till fyra rÄd, vilka kan anvÀndas som en startpunkt för andra som ska föra en ungdomstidning ut pÄ internet. ? Utnyttja befintlig kompetens, som i OKEJ:s fall Àr att skriva artiklar som engagerar mÄlgruppen och sitt bredda kontaktnÀt med mÀnniskor i musikindustrin. ? IstÀllet för att utveckla t.ex. en videotjÀnst frÄn grunden, utnyttja redan befintliga system och tjÀnster. Ett exempel pÄ detta Àr YouTube, som anvÀndarna redan Àr bekanta med. ? Bygg hemsidan runt tidningens kÀrna.

Palliativ vÄrd av barn ? förÀldrarnas Äsikter, tankar och kÀnslor : - En litteraturöversikt dÀr upplevelser av sjuksköterskors omvÄrdnad stÄr i fokus

Globalisering och ökad invandring i vÀsterlÀndska populationer har sÀnkt de hinder som en gÄng delade kulturer, sÄvÀl nationellt som internationellt. Sjuksköterskor och andra vÄrdgivare Àr enligt lag skyldiga att tillgodose patienten med korrekt information, samt ge kÀnsla av trygghet som bygger pÄ patientens sjÀlvbestÀmmande. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av transkulturell kompetens i omvÄrdnadsarbetet. Litteratursökning gjordes i tre databaser PubMed, Cinahl samt PsycInfo. Samtliga artiklar (14) granskades vetenskapligt, analyserades och sammanstÀlldes.

HÀlsofrÀmjande patientsamtal : fyra lÀkares röster om kompetens och förhÄllningssÀtt

 SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur relationen mellan lÀkare och patient tas i uttryck i hÀlso- och sjukvÄrdsorganisation med hÀlsofrÀmjande inriktning. Undersökningens fokus har varit pÄ samtalet mellan lÀkare och patient. Huvudsyftet har varit att försöka fÄ syn pÄ det hÀlsopromotiva inslaget i samtalet mellan lÀkare och patient.Studiens metod bygger pÄ fyra kvalitativa intervjuer som inspirerats av fenomenologisk ansats som sedan bearbetats och analyserats samt en deltagande observation. Studiens resultat bygger pÄ kategorier som funnits utifrÄn forskningsfrÄgorna; Vad innebÀr det att arbeta hÀlsofrÀmjande i samtalet? I vilken mÄn tar lÀkare upp frÄgan om livsstil och levnadsvanor i samtalet med patient? Och Vilken kompetens har lÀkare inom samtalsmetodik? Resultatet tyder pÄ att det finns en brist pÄ kunskap om vad hÀlsopromotion Àr. Respondenterna blandar ihop begreppen kring de salutogena och patogena perspektivet.

Utvecklingssamtal ? ideal och verklighet. En studie om hur verktyget anvÀnds i praktiken.

Titel: Utvecklingssamtal ? ideal och verklighet. En studie om hur verktyget anvÀnds i praktiken. Författare: Gustafson Stina, Johansson Maria, Netterberg Jessica Handledare: Göran Alsén Institution: Institutionen för ekonomi och management, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete inom företagsekonomi, 10 poÀng Syfte: I en marknad som Àr sÄ förÀnderlig, konkurrensutsatt och teknikintensiv sÄsom it-telekombranschen Àr det viktigt att skapa en lÀrande miljö och undvika resursslöseri av kunskap och kompetens. I litteraturen presenteras ett antal verktyg som kan anvÀndas för att undvika sÄdana problem, exempelvis utvecklingssamtal. Med utgÄngspunkt i problemdiskussionen ovan Àr syftet sÄledes att beskriva utvecklingssamtalets roll.

Interaktiva skrivtavlor : ?i undervisningen

Europaparlamentet definierade Är 2006 att alla medborgare behöver digital kompetens för att anpassa sig till den förÀnderliga vÀrld vi lever, vilket har pÄverkat innehÄllet i den nya lÀroplanen och kursplanerna Lgr 11, med avseende pÄ digital kompetens.Parallellt med att fokus ökar pÄ den digitala kompetensen i skolorna, gör de interaktiva skrivtavlorna intÄg i vÄra svenska klassrum och enligt taveldistributörernas försÀljningsprognoser kommer Ànnu fler att sÀljas de kommande Ären. Detta gör att de interaktiva skrivtavlorna Àr ett digitalt verktyg som mÄnga lÀrare behöver lÀra sig hantera, och syftet med denna studie Àr att observera hur de interaktiva skrivtavlorna kan anvÀndas i grundskolans undervisning, och vilka lÀrstilar som stimuleras med utgÄngspunkt i Gardners teori om multipla intelligenser. Studien försöker ocksÄ besvara frÄgan hur lÀrarens utbildning pÄ de interaktiva skrivtavlorna pÄverkar antalet intelligenser som stimuleras under lektionerna.Resultatet baseras pÄ nio klassrumsobservationer pÄ tvÄ olika skolor, och visar till exempel att den verbala/lingvistiska och visuella/spatiala intelligensen aktiveras i alla lektionerna och den matematiska/logiska i flertalet. Detta resultat tillsammans med resultatet av intervju och contextual inquiry visar att lÀrarens utbildningsnivÄ pÄ den interaktiva skrivtavlan pÄverkar sÀttet denna anvÀnds pÄ i undervisningen och antalet intelligenser som stimuleras, men ocksÄ att den grundlÀggande IKT-kompetensen (informations- och kommunikationsteknik) och dataintresse har betydelse, sÀrskilt nÀr lÀraren inte har fÄtt sÄ mycket utbildning pÄ den interaktiva skrivtavlan..

FörutsÀttningar och hinder för innovation inom den gröna nÀringen : en fallstudie utifrÄn sex fall

Syftet med detta arbete Àr att beskriva hur innovationsprocessen ser ut bland företag inom den gröna nÀringen. Vidare att ta reda pÄ Àr hur idéer sprids mellan företag och organisationer samt vilka hinder som finns för att en idé skall bli en innovation..

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->