GODKÄND OCH AUKTORISERAD REVISOR - KOMPETENS OCH FRAMTID
Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga och analysera uppbyggnaden av revisorers yrkeskompetens och diskutera behovet av två revisorskategorier ur framförallt ett kompetensutvecklingsperspektiv. Metod: Uppsatsen bygger på ett kvalitativt angreppssätt. Införskaffandet av det empiriska material som ligger till grund för studien har i första hand skett genom genomförande av personliga intervjuer. Undantagsfall har varit då sådan ej varit möjlig, var vid personlig intervju ersatts med telefonintervju. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen tar sin utgångspunkt i teorier om organisationers kunskapskapital, vartefter dess delar, individkapital och strukturkapital sättas in i ett övergripande kompetensutvecklingsperspektiv kopplat till såväl den enskilde revisorn som revisionsbyrån var i denne är anställd. Empiri: Studien baseras på empiri från nio stycken intervjuer med medarbetare från revisionsbyråerna Deloitte, Ernst & Young, KPMG och Öhrlings PwC. Slutsatser: I dagsläget finns det inga behörighets skillnader mellan godkända och auktoriserade revisorer. Trots detta har vi kommit fram till att det i praktiken fortfarande finns kvar behörighetsskillnader som upprättshålls av byråernas interna karriärsstegar. Vidare har vi inte funnit någon grund för att bibehålla de akademiska kompetensskillnadskraven kategorierna emellan. Slutligen har studien visat att uppdelningen i två kategorier revisorer i hög grad kan komma att påverkas av om revisionsplikten för små aktiebolag kvarstår eller inte.