I denna uppsats utforskas det narrativa perspektivet som ett möjligt analytiskt grepp för att komma åt maktstrukturer, där erkännandet av identiteter analyseras som en upplevd domän av dominans. Uppsatsen inleds med en utveckling av begreppet diskursiv makt, vilket görs genom användande av Steven Lukes teori om maktens tredje ansikte. Följande därpå diskuteras hur man med hjälp av det narrativa greppet kan förstå makten som reglerar berättandet av jaget. Denna makt ses som påvisad då teman i metanarrativ och framträder som reproducerade i konkreta narrativ. Resonemanget klargörs genom en diskussion om republikanismen som ett metanarrativ, vilket relateras till hur maktutövning genom erkännandet kan ta sig uttryck..

Denna studie i socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer med tre skolkuratorer. Den handlar om deras uppfattningar om och erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck. Hedersproblematiken har sina rötter i kollektivets dominans över individen, patriarkala mönster och kulturkrock. Skolan har ett stort ansvar att se de utsatta eleverna, men det råder skilda meningar om vilka som utsätts. Vanligtvis ses flickor som offer för fäders och bröders våld i familjerna, men skolkuratorernas erfarenheter visar att alla individer i familjer där hedersrelaterat våld och förtryck existerar tycks i varierande grad vara delaktiga i våldet, och att även pojkarna kan vara offer..

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

Servicescape is a research area within service management which processes the effect that the environment has on the service experience. The purpose of this essay is to find out how servicescape, with focus on the ?background music?, affects customer behavior in a clothing retail store. Through manipulation of the background music?s tempo the essay aim to explore to what extent this part of the servicescape a) affect the customers approach and avoidance behavior, b) is affected by customers with a hedonic or utilitarian shopping behavior, c) affects pleasure, arousal and dominance perceptions for the customer, and d) how the servicescape is perceived.Key words: Servicescape, approach-avoidance behaviour, pleasure, arousal, dominance, hedonic-utilitarian behaviour..

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur flickor i a?rskurs 9 skriver med fokus pa? de tva? texttyperna sms och texter producerade i skolan. Syftet innefattar a?ven en studie av huruvida eleverna kan definiera dessa texttyper samt deras fo?rma?ga att omvandla en sms-konversation till en text som skulle kunna passa i en la?robok i a?mnet svenska. Studien har sin utga?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt i teorier om ungdomars spra?kbruk och skrivutveckling.

I litteraturen antyds ibland att dominansåsikter och uppfattningen att hundar ska behandlas med hårda tag för att uppnå lydnad tycks hänga ihop. Däremot verkar det inte ha genomförts några studier för att undersöka om sambandet verkligen existerar. En Internetbaserad enkätundersökning med 355 deltagare genomfördes för att undersöka om ett antal personlighetsdrag predicerar klassiska dominansattityder mot hundar. Dessutom undersöktes om samma variabler plus klassiska dominansattityder predicerar en överseende attityd till plågsamma metoder för att uppnå hundlydnad. Av variablerna visade sig manligt kön och klassiska dominansattityder vara de viktigaste för att predicera en överseende attityd till plågsamma metoder.

Den manliga dominansen fortgår och fortgår, enligt bland andra Pierre Bourdieu. Bourdieu och Connell är några teoretiker som är utgångspunkt i detta examensarbete som hämtar sitt syfte i denna manliga dominans. Att med hjälp av intervjuer undersöka några manliga idrotts- och hälsalärares syn på manlighetsbegreppet och huruvida denna syn i så fall möjliggör en manlighetsnormerande avspegling i undervisningen. Den metod som använts är kvalitativ med vissa kvantitativa inslag. Även ett särskilt utarbetat kodschema för att underlätta analysen av intervjumaterialet har använts. De intervjuade lärarna visade sig vara homogena i sin syn på manlighet. Oavsett ålder och erfarenhet inom yrket så var tankar och reflektioner angående begreppet manlighet överensstämmande.

Klassrummet har ett alldeles eget samtalsklimat vilket påverkar hur samtal och diskussioner ter sig i just en klassrumsmiljö. Relationen mellan lärare och elever påverkar hur makt-, kon-troll- och dominansförhållandet är i klassrummet. En dialog är sällan helt symmetrisk utan oftast dominerar en deltagare och i relationen mellan elev och lärare är det läraren som har den dominerande rollen vilket medför att läraren hamnar i en maktposition eller en överord-nad roll gentemot eleven.Syftet med denna uppsats är att se hur en lärare språkligt utövar makt och kontroll i klassrummet samt att se hur dominansen i det språkliga samspelet ter sig där. Undersökningen är gjord i en Komvuxklass vilket gör att det är relationen mellan en lärare och vuxenstuderan-de som har observerats. Undersökningen har genomförts genom observation under en dubbel-lektion, 2x 45 minuter.

Syftet med uppsatsen var att studera orsakerna till varför arbetsmarknaden är könssegregerad samt varför de flesta personer på ledande befattningar i Sverige är män. I bakgrunden presenteras två perspektiv på vad som är manligt och kvinnligt. Därefter följer en emperidel som beskriver dagens arbetsmarknad ur ett jämställdhetsperspektiv. Vid analysen av orsakerna till bristerna i jämställdhet på dagens arbetsmarknad har de två perspektiven likhetsfeminism samt särartsfeminism använts. Resultatet visar att de likhetsfeministiska tänkarna menar att könssegregationen och männens dominans har historiska och kulturella orsaker, som än idag finns inbyggt i samhällssystemet.

Ma?nga barn i Sverige va?xer idag upp med fler spra?k a?n ett. Detta go?r att logopeder beho?ver kunskap om normal spra?kutveckling hos flerspra?kiga, fo?r att kunna skilja denna fra?n spra?ksto?rning och da?rmed minska risken att o?ver- och underdiagnostisera flerspra?kiga med en sa?dan diagnos. Syftet med denna studie var da?rfo?r att underso?ka vilka skillnader som fo?religger mellan enspra?kiga och flerspra?kiga barns bera?ttande, med sa?rskilt fokus pa? barnens ordfo?rra?d.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ett antal religionspedagoger har anpassat sin didaktik i samband med religionsämnets utveckling. Vi ville även reflektera över hur ämnet skulle kunna se ut i framtiden. Vår undersökning visar att lärarnas didaktiska arbetssätt i allra högsta grad har påverkats av de förändringar som skett inom ämnet. Den främsta förändringen är enligt våra respondenter, och även bekräftat av vår läromedelsanalys, kristendomens allt minskande dominans. Detta har i sin tur lämnat utrymme till de andra religionerna samt etik och livskunskap.

Denna studie observerade 30 inspelade polisintervjuer och undersökte om informationsmängden och informationstypen som brottsoffer och misstänkta lämnade under en polisintervju påverkades av intervjustilen. Underliggande variabler som konstituerar humanitet respektive dominans, respekt respektive ångest undersöktes. Oberoende t-test visade att brottsoffer i jämförelse med misstänkta dels lämnade signifikant mer total mängd information, dels signifikant mer mängd information av typerna när, hur, tid och varför. En tvåvägs Anova visade en signifikant huvudeffekt för mängden genererad information vid en undersökning av två av de underliggande variabler som konstituerar respekt: Den hörde berättar spontant & flödigt om händelsen, tillmötesgående & samarbetsvillig; Den hörde uttrycker sorg med eventuell gråt men berättar/svarar flödigt på frågor. En hög förekomst av respektive variabel genererade mer information jämfört med en låg förekomst..

Diskriminering kan bero på olika attityder, en av dem är att man ogillar medlemmar av den gruppensom man själv inte tillhör (utgruppsnegativitet), och en annan kan vara att man gillar medlemmar avsin egen grupp (ingruppspositivitet), diskriminering kan alltså ibland ske utan att man har någonnegativ attityd till den andra gruppen. I den här studien undersöktes hur allvarlig diskrimineringanses vara beroende på om den baseras på utgruppsnegativitet eller ingruppspositivitetHuvudhypotesen att diskriminerande beteende anses mer allvarligt om det orsakas avutgruppsnegativiteten än av ingruppspositiviteten fick stöd. Det vill säga att människor är merförlåtande när diskrimineringen sker därför att någon är partisk än när diskrimineringen sker därföratt någon är hatisk. Studien visade också att personer som skattar högt på social dominans skattadepersoner som diskriminerade mindre negativt. Resultaten diskuteras i relation till teorier om normermot fördomsfullhet och diskriminering..

Det är en stor manlig dominans inom ledarpositioner i idrotten och många kvinnliga idrottare på befinner sig i en miljö med endast manliga tränare och ledare. För en elitidrottare är utveckling och prestation en väldigt viktig del i vardagen och för att komma dit krävs bra kommunikation med tränare och ledare. Syftet med studien är att få en djupare förståelse och utveckla kunskap om hur kvinnliga elitidrottares lärande påverkas av att endast kommunicera med manliga ledare. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och materialet består av telefonintervjuer med fem elitidrottare inom Svenska skidförbundet. Tolkningen av materialet är gjord med hjälp av Illeris lärandeteori och ur ett sociokulturellt perspektiv.