Sök:

Sökresultat:

2577 Uppsatser om Sprćkets struktur - Sida 64 av 172

Behövs anvÀndbarhet pÄ Internet? : Is usability necessary on the Internet?

Denna B-uppsats utreder begreppet anvÀndbarhet och jÀmför olika yrkeskategoriers uppfattning om anvÀndbarhet. Arbetet fokuserar pÄ anvÀndandet pÄ hemsidor. Arbetet Àr avgrÀnsat och behandlar anvÀndbarhet pÄ hemsidor och hur intervjuade yrkeskategorier resonerar kring anvÀndbarhet.Arbetet innehÄller kvalitativa intervjuer, en litteraturstudie, olika metoder för genomförande av intervjuer och resultatet frÄn intervjuerna.Resultatet visade att anvÀndbarhet Àr viktigt för att hemsidor skall anvÀndas. Vidare Àr anvÀndbarhet viktigt för att anvÀndaren skall tycka om hemsidan. En tydlig design, bra fÀrgsÀttning, enkla texter, rÀtt bilder och god struktur Àr a och o för att en anvÀndare skall Äterkomma till hemsidan.

Lgr 11

Denna uppsats Àr en studie i syfte att undersöka om Lgr11 kan innebÀra förÀndringar förlÀrare. Hur lÀrare förhÄller sig till begrepp som hÀlsa och fysisk hÀlsa? Om det finns en klardefinition av vad fysisk hÀlsa Àr? Samt vad lÀrare anser om att Lgr11 betonar fysisk hÀlsa ochfysiska förmÄgor?Vi vill via lÀroplansteoretisk utgÄngspunkt pÄ transformeringsplanet se pÄ hur lÀrarna tolkarlÀroplanerna, för att fÄ en uppfattning om hur lÀrarna inom idrott och hÀlsa förhÄller sig till sittyrkes stadgar. DÄ vÄr studie fokuserar pÄ idrottslÀrares uppfattningar om den nya lÀroplanen(Lgr11), ville vi fÄ fram fördjupad och unik information hos dessa lÀrare. Vi valde dÀrav enkvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer.Det som framkom i vÄr studie var att lÀrarna hade en positiv syn pÄ Lgr11 och dessutformning, vilket Àr i motsats mot vad vi sett i tidigare forskning.

Uppfattningar kring fostran

Syftet med denna studie var att fÄ en större förstÄelse för vad förskolepedagoger och förÀldrar, som i sin vardag Àr i kontakt med barnomsorg, har för uppfattningar kring fostran. Studien har genomförts som en kvalitativ undersökning med intervjuer som instrument, dÀr fyra förskolepedagoger samt fyra förÀldrar blivit intervjuade. UtifrÄn resultatet har en induktiv analys genomförts dÀr fyra kategorier delat in resultatet i en struktur. Resultatet med de olika kategorierna vÀrderingar, konflikthantering, utveckling samt kommunikation pÄvisar bÄde gemensamma nÀmnare mellan respondenterna men Àven skilda tankesÀtt. Det visade sig att samtliga intervjupersoner har liknande grundlÀggande vÀrderingar kring barnen, vad som Àr rÀtt och fel.

Pedagogens val i samlingar : Pedagogens metoder för att skapa social ordning

Syftet med denna uppsats Àr att, genom direktobservationer och löpande protokoll, ta reda pÄ hur pedagogerna i tvÄ olika verksamheter skapar och upprÀtthÄller social ordning i samlingen. Tyngdpunkten kommer att ligga vid fördelningen mellan tillrÀttavisningar och positiv feedback frÄn pedagogen riktat till barnet/barnen, dÄ detta vÀckte intresset för att vidare studera pedagogers metoder för att skapa och upprÀtthÄlla den sociala ordningen. Vi har genomfört totalt 24 observationer som Àr underlaget för att besvara frÄgestÀllningarna. UtifrÄn vÄra kategoriseringar av pedagogens metoder ser vi i resultatet att pedagogerna i bÄda verksamheterna anvÀnder samma typ av metoder men ibland pÄ olika sÀtt. Pedagogerna pÄ LÀrkan varierar metoder, innehÄll och barngrupp i sina samlingar, medan pedagogen pÄ Rackarungarna har tre liknande samlingar med samma barngrupp varje dag.

Högt uppsatta kvinnliga chefer. : ? En studie om valet att sluta pÄ ett stort svenskt företag.

Det finns idag fler personer som heter Johan som Àr VD i börsnoterade bolag Àn vad det finns kvinnliga VD:ar i Sverige. Uppsatsen Àr skriven om ett stort svenskt företag i nÀringslivet. Syfte med studien var att utvÀrdera varför kvinnliga chefer pÄ höga positioner inom ett större svenskt företag i nÀringslivet har valt att sluta samt vad företaget kan förbÀttra för att bli en mer jÀmstÀlld och attraktiv arbetsplats för kvinnor i chefsbefattningar. Forskning visar pÄ att det idag 2013 fortfarande finns en hel del ojÀmstÀllda arbetsplatser. Via kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sju kvinnliga före detta chefer pÄ företaget har en bild av vad detta kan bero pÄ skapats.

Vad definierar en bekvÀm kalsong?

Vad definierar en bekvÀm kalsong? Vanligt förekommande problem, med kalsonger, Àr försÀmrad resÄr samt sömmarnas kvalité och hÄllbarhet. I följande studie analyseras och granskas boxerkalsonger, med syfte att, teoretiskt, presentera en kalsong som tÄl tvÀtt i 60°C och att torktumling, utan att kvaliteten förÀndras. I rapporten har olika metoder anvÀnts för att fÄ fram ett grundligt resultat. Sex olika typer av boxerkalsonger har tvÀttats och torktumlats, för att testa deras hÄllbarhet.

Kvinnor som bryter upp frÄn vÄld. : En kvalitativ studie om professionellas syn pÄ betydelsefulla faktorer vid vÄldsutsatta kvinnors uppbrottsprocesser.

Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

Spelbaserat lÀrande : En forskningsöversikt av spelens anvÀndning i undervisningen.

Den hÀr uppsatsen har som syfte att undersöka anvÀndningen av spel i skolundervisning. Den Àr genomförd som en systematisk forskningsöversikt dÀr information samlats in via vetenskapliga artiklar som sedan granskats och analyserats. Resultaten kommer ifrÄn frÄgestÀllningar gÀllande hur spel kan implementeras i undervisningen, hur bra spel för lÀrande designas och vilka effekter spelbaserat lÀrande har hos eleverna. För att göra detta anvÀndas tre teoretiska perspektiv som belyser olika delar av frÄgestÀllningarna. Det första Àr Gees Affinity Spaces som behandlar den sociala miljön för lÀrande.

MÄl i skolans praktik. LÀrares uppfattningar av och arbete med lÀroplanens mÄl om elevers ansvar och inflytande

I rapporten redovisas en undersökning av hur den svenska nationella lÀroplanen i grundskolan blir till den genomförda lÀroplanen i en skolas undervisning/praktik. FrÄgestÀllningarna gÀller lÀrares uppfattningar av och skolans arbetssÀtt för att genomföra mÄlen om elevers ansvar och inflytande. Undersökningen Àr en fallstudie. Dataunderlaget kommer frÄn intervjuer med lÀrare och skolans dokumentation. Detta har analyserats med tillÀmpning av kvalitativ metod.

Kaos i socialförsÀkringsadministrationen - en studie av orsakerna till FörsÀkringskassans förstatligande

År 2005 förstatligades FörsĂ€kringskassan, vilket innebar att de 21 sjĂ€lvstyrandelĂ€nsförsĂ€kringskassorna och RiksförsĂ€kringsverket slogs samman till enmyndighet. I en litteraturbaserad fallstudie undersöks orsakerna till förstatligandetoch vilken betydelse det har haft för socialförsĂ€kringsadministrationen. Detta görsgenom att vi utifrĂ„n ett instrumentellt och ett kulturellt perspektiv tittar pĂ„ hurFörsĂ€kringskassans verksamhet, processer, struktur och organisationskultur sĂ„g utföre respektive efter förstatligandet.Resultaten visar att FörsĂ€kringskassan instrumentellt sett blev statlig eftersomregeringen ville öka sina möjligheter till styrning och ansvarsutkrĂ€vande avFörsĂ€kringskassan. Ytterligare orsaker var att man avsĂ„g öka verksamhetensmĂ„luppfyllelse, resursutnyttjande, samordning, specialisering och standardisering.Kulturellt sett genomfördes förstatligandet dĂ„ regeringen önskade skapa engemensam organisationskultur för att öka vĂ€rdestyrningen, rĂ€ttssĂ€kerheten,kompetensutvecklingen och tilltron till myndigheten.Slutsatsen Ă€r att det finns en basal förklaringsfaktor till förstatligandet, vilkenĂ€r regeringens önskan om ökad styrning. DĂ€rtill finns det tvĂ„ bakomliggandeförklaringsfaktorer, vilka utgörs av regeringens krav pĂ„ effektivisering ochbesparingar..

DĂ€rför bildades Mercado ComĂșn del Sur!

Efter andra vĂ€rldskriget sĂ„ har ett av de mer övergripande sĂ€rdragen i det internationella systemetutgjorts utav framvĂ€xten av regionala - och internationella mellanstatliga integrationer. En avhuvudfrĂ„gorna inom det integrationsteoretiska forskningsomrĂ„det har handlat om att förklara vilkakrafter som fĂ„r stater att sammansluta sig i politisk-ekonomiska konstellationer i likhet medEuropeiska Unionen. I början pĂ„ 1990-talet kom en ny vĂ„g av integration att ta fart i Sydamerika,dĂ€r Mercado ComĂșn del Sur (Mercosur) utgör en av de mer framgĂ„ngsrika sammanslutningarna.Denna uppsats har ansatsen att klarlĂ€gga vad som driver stater i Sydamerika till att samarbeta ochingĂ„ avtal inom ramen för dessa politisk-ekonomiska organisationer. DĂ€r jag utifrĂ„n enhegemonisk stabilitetsteori undersöker vilka motiv som ligger till grund för bildandet avMercosur. Analysen omfattar tre olika aspekter som stĂ„r i direkt koppling med det teoretiskaramverket.

LĂ€roboksstyrd undervisning i matematik - en litteraturstudie

Den hÀr uppsatsen Àr en litteraturstudie vars syfte Àr att ge en inblick i lÀroboksstyrd undervisning i matematik sett ur ett lÀrarperspektiv. FrÄgestÀllningarna behandlar hur mycket och pÄ vilket sÀtt lÀroboken anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolan samt vilka skÀl som lyfts fram i litteraturen för att anvÀnda lÀrobokstyrd undervisning.Resultatet visar att lÀrobokstyrd undervisning Àr mycket vanlig undervisningsmetod som anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolan. LÀroboken anvÀnds för att enkelt kunna nivÄgruppera eleverna, för att underlÀtta för lÀrarens planering, som en lÀrare, som en garanti att lÀro- och kursplanens mÄl uppnÄs, som en uppslagsbok och att eleverna kan arbeta sjÀlvstÀndigt. De argument som lyfts fram i litteraturen för lÀroboksstyrd undervisning Àr att den undervisningsformen har en tradition, Àr tidsbesparande för bland annat nyutexaminerade lÀrare samt att matematikÀmnet Àr hierarkiskt uppbyggt. Ytterligare argument för lÀrobokstyrd undervisning Àr att den ger undervisningen struktur, lÀroboken innehÄller differentierade uppgifter samt Àr en idéspridare för nya metoder.Uppsatsens resultat visar flera fördelar med lÀroboksstyrd undervisning.

FramgÄngsfaktorer för ideella ledare : grundstenarna inom svensk föreningsidrott

2005 hade Sverige 600 000 ideellt arbetande idrottsledare. Trots detta stora antal idrottsledare upplever mÄnga idrottsföreningar att intresset för att vara ideell ledare har sjunkit de senaste Ären.Tidigare forskning föreslÄr att nya ledare bÀst rekryteras inom grupper av tidigare klubbmedlemmar eller genom förÀldrarna till idrottsutövarna. Stöd till ledarna föreslÄs av flera forskare för att de ska fortsÀtta att trivas.Idrottsföreningarna Àr en pedagogisk arena och undersökningar visar att idrottande barndricker mindre alkohol samt att idrotten Àr en viktig mötesplats dÀr barn fostras i demokrati och möten med andra mÀnniskor.Syftet med denna uppsats har varit att beskriva framgÄngsfaktorer för ideellt ledarskap inom föreningsidrotten i GÀstrikland. En kvantitativ undersökning i form av webbenkÀter har genomförts för att finna struktur i det data som insamlas. Undersökningen innefattar 230 ideella idrottsledare.

Sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med Borderline personlighetstörning : en litteraturöversikt

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning Àr en vanlig sjukdom pÄ alla vÄrdinrÀttningar och mÄnga sjuksköterskor möter dessa patienter dagligen. I omvÄrdnaden av dessa patienter behöver sjuksköterskan anvÀnda sig av dagliga hÀndelser för att försöka lÀra patienten att lita pÄ andra mÀnniskor. Sjuksköterskans uppgift Àr att försöka lotsa patienten genom vardagen. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med borderline personlighetsstörning.Metod: Metoden som anvÀnts Àr en litteraturöversikt dÀr vetenskapliga artiklar anvÀnts som grund för resultatet. Resultat: Resultatet visar att mÄnga sjuksköterskor önskar mer kunskap om störningen och de tror att mÄnga av de problem som omger patienten beror pÄ hur organisationen och strukturen pÄ avdelningen fungerar. Sjuksköterskorna skulle vilja ha bÀttre struktur pÄ hur de ska vÄrda dessa patienter och vill att arbetsplatsen ska ha samma mÄl med omvÄrdnaden. Detta presenteras i fem teman som pÄverkar hur bra mötet blir: Handledning/Organisation, Relationer, Erfarenheter, Attityder och Utbildning samt Empati..

Hem- och konsumentkunskap i sÀrskolan : LÀrares erfarenheter av elevers arbete med recept

Hem- och konsumentkunskap Àr med sina 525 lektionstimmar ett stort Àmne i sÀrskolan. Elever i sÀrskolan kan inte undervisas som en homogen grupp pÄ grund av deras olika kunskapsnivÄer och förutsÀttningar. Detta stÀller höga krav pÄ lÀraren i sitt undervisningssÀtt, dÄ hen mÄste individanpassa all sin undervisning för att eleverna ska nÄ mÄlen i kursplanen.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare i Hem- och konsumentkunskap anvÀnder och förhÄller sig till recept för sÀrskoleelever samt att undersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar som finns kring receptanvÀndningen. Undersökningen utfördes med hjÀlpav enskilda kvalitativa intervjuer med fem Hem- och konsumentkunskapslÀrare som arbetadepÄ sÀrskolan i en stad i Mellansverige. LÀrarna i denna studie pÄpekade att det saknas undervisningsmaterial inom Hem- och konsumentkunskap som Àr anpassat för elever isÀrskolan.

<- FöregÄende sida 64 NÀsta sida ->