Business Analytics används idag i ökad grad i organisationer som grund till beslutsfattande. Ett av villkoren för att kunna använda sig av Business Analytics för att utföra analyser av data från olika källor är att det finns interoperabilitet mellan dem. Syftet med den här studien är att undersöka om det är möjligt att skapa en IT-artefakt som kan hämta data ifrån flertalet XML-dokument med olika struktur för att uppnå semantisk interoperabilitet och på så vis möjliggöra för Business Analytics. Med olika struktur menar vi att benämningarna på taggarna skiljer sig språkmässigt men har samma semantiska betydelse. Lösningen skapas genom forskningsstrategin Design Science vilket innebär att en IT-artefakt utvecklas som kunskapsbidrag, och visar att en implementation av en lösning är möjlig för de semantiska problem vi identifierat.

I Sverige drabbas 60-70 % av befolkningen någon gång i livet av ländryggssmärta, av dessa blir 90 % besvärsfria inom tre månader medan resterande får bestående eller återkommande problem. Patienters föreställningar om ländryggssmärta är viktiga för hur de förhåller sig till och hanterar sin smärta, föreställningar i sin tur har visats kunna påverkas av information. Syfte: syftet med studien var dels att undersöka och beskriva aspekter av föreställningar om ländryggssmärta och dels kunskap om ryggens struktur/funktion samt erhållen/sökt information om ländryggssmärta, hos patienter med långvarig ländryggssmärta som har sjukgymnastkontakt. Metod: i studien inkluderades 49 patienter med långvarig ländryggssmärta som sökt sjukgymnastkontakt på öppenvårdsmottagningar. Mätinstrument: svensk version av Back Beliefs Questionnaire (S-BBQ) användes för att mäta föreställningar om ländryggssmärta och dess konsekvenser för det fortsatta livet.

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lära mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tänkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolår 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjälpmedel används eller inte används. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förälder, klasslärare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslärarens förmåga att skapa struktur och sammanhang är för elever i allmänhet och för elever med dyslexi i synnerhet.

Uppsatsens syfte var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av hur placeringar på låst institution inverkar på ungdomar. Våra frågeställningar var 1. Vilka faktorer har betydelse för placerade ungdomars sociala utveckling? 2. På vilket sätt kan tvång motivera till positiv social utveckling? Studien har en hermeneutisk vetenskapsfilosofisk position med kvalitativ ansats och vår empiri bygger på intervjuer med fyra socialsekreterare.

Sammanfattning: I denna uppsats genomför jag en kvalitativ analys i tre steg av webbkommunikationen hos Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Mitt syfte är att få en helhetsbild av webbkommunikationen genom att undersöka webbplatsens struktur, användarvänlighet och produktion. Min utgångspunkt är institutionens webbplats <www.nordiska.su.se> och jag fastställer strukturen genom att kartlägga länkar, sidtyper och sidlayout. Genom deltagande observation med studenter undersöker jag webbplatsens användarvänlighet, och genom att intervjua personal fångar jag produktionen av webbplatsen.Mitt resultat visar att webbplatsen innehåller ett stort antal sidor och länkar, samt saknar en genomtänkt struktur och bra navigeringshjälpmedel vilket gör den svårnavigerad. Produktionen av webbplatsen är ett resultat av några av personalens arbete, som är en automatisk förlängning av deras ordinarie arbetsuppgifter.

SammanfattningDen här studien behandlar frågor om hur man som pedagog kan anpassa undervisningen för barn/elever med diagnosen autism. Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur undervisningen för elever med autism kan se ut. Undersökningen är gjord med hjälp av tre pedagogers intervjusvar, två av dem är gjorda med hjälp av kvalitativa metodansatser. Jag valde att göra intervjuer på grund av att det verkade vara det lämpligaste sättet att få svar på min frågeställning. Undersökningen är utförd i två kommuner där ett mindre antal personer blivit intervjuade.

Sättet på vilket vi tar oss från en plats till en annan i staden har effekter på den lokala miljön samt i förlängningen även på det globala klimatet. För att våra system för persontransport ska gynna en hållbar samhällsutveckling står vardagliga resemönster, såsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende på var i staden en individ är bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgänglighet till kollektiva infrastrukturnätverk såsom sträckan till närmaste hållplats för tunnelbana. Möjligheterna att använda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig därmed åt bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpåverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpåverkan i vardagsresor i förhållande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen.För att undersöka detta används ett redan befintligt intervjumaterial från studien ?Ett miljöanpassat Stockholm? som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet Hushåll och Urbana Strukturer i Uthålliga Städer.

Nyckelord: Förskola, Måltiden, Regler, Socialisation Måltiden på förskolan är en social situation, likaså måltider i samhället. Många individer deltar i en samling som präglas av interaktion. Men denna situation innehåller också specifika regler och normer, vad som är accepterat vid ett matbord finns det begränsningar för. Till skillnad från många andra sociala situationer i samhället och på förskolan existerar regler som kan verka omotiverade i sitt sammanhang. Många av samhällsmedlemmarna i Sverige har deltagit i förskolan som institution och befunnit sig under dessa regler.

Denna rapport handlar om hur jag gått tillväga för att designa ett användargränssnitt för kassaapparater till företaget STAMFORD. Rapporten består av bland annat forskning på struktur vilket är det betydelsefulla i detta arbete. Arbetet består också av användartester och olika designbeslut som har gjorts tillsammans men en annan student, Eli Joseph. Det finns också en första och en andra design med användartest och resultat från båda omgångarna. Avslutningsvis går jag igenom vad jag fått fram av detta arbete och vad som kan vara värt att titta på vid eventuell vidare forskning.Nyckelord: gränssnitt, kassaapparater, snabbt, effektivt, Task-time, Task-success.

Finns det föreställningarna av rum och dess befintliga rörelser och struktur? Inom Inredningsarkitekturfinns det ettförhållningssättdär den praktiska funktionen är viktig. Där funktion betyder attvara aktiv i rummet, attkunna beröras av material tex möbler som social struktur för attkanske kunna producera för en konsument/brukare.Går det attlösgöra förväntningar och föreställningar från sin ram eller attvidga dessa i den rumsliga aspekteten attfylla något med känsla i stället för en brukande funktion? Om man reducerar funktionen, vilket betyder för mig, om man tar bort möbler och material och bara förhåller sigtill det mänskliga i ettrum. Vad blir kvar? D.v.s.

I de flesta fall har revisorn gott stöd i lagar och rekommendationer om tillvägagångssättet vid sin granskning. Det finns dock situationer där revisorn måste förlita sig på riktlinjer, exempelvis vid granskningen av företagens prognoser. Det uppstår här ett problem för hur revisorn skall gå tillväga då prognoser karaktäriseras av subjektiva bedömningar. Vi vill belysa detta utifrån vår frågeställning: Vilket tillvägagångssätt har revisorn för att bedöma revisionsrisken vid granskningen av företagens redovisning och dess prognoser? För att besvara denna fråga har vi intervjuat fyra kvalificerade revisorer från tre olika revisionsbolag av varierande storlek.

Nyckelord: Förskola, Måltiden, Regler, Socialisation Måltiden på förskolan är en social situation, likaså måltider i samhället. Många individer deltar i en samling som präglas av interaktion. Men denna situation innehåller också specifika regler och normer, vad som är accepterat vid ett matbord finns det begränsningar för. Till skillnad från många andra sociala situationer i samhället och på förskolan existerar regler som kan verka omotiverade i sitt sammanhang. Många av samhällsmedlemmarna i Sverige har deltagit i förskolan som institution och befunnit sig under dessa regler.

Bakgrund: Inom den Europeiska Unionen har ett stort antal avregleringar genomförts sedan 1980- talet. En svensk monopolmarknad, vars framtid diskuterats alltmer livligt sedan Sveriges inträde i EU, är detaljhandelsmonopolet på alkohol. De aktörer som skulle kunna etablera sig på en avreglerad marknad är många, men vilka som kommer att lyckas är inte helt klart. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla en hypotetisk struktur över hur detaljhandelsmarknaden för alkohol kan komma att se ut efter en avreglering av det svenska detaljhandelsmonopolet på alkohol samt att undersöka vilka underliggande mekanismer som kan komma att påverka denna hypotetiska struktur. Utförande: Studien bygger på empiri insamlad genom intervjuer med två ledande dagligvaruhandelskedjor, sex importörsföretag, en grossist samt genom sekundärmaterial.

Banksektorn internationaliseras och allt fler banker etablerar verksamhet på marknader i flera länder. Handelsbanken expanderar i Storbritannien och blir större vad gäller såväl kunder som kontor. Denna studie undersöker anställdas uppfattning om Handelsbankens organisationskultur på den brittiska marknaden samt om den nya marknaden har inverkan på bankens ursprungliga organisationskultur och struktur. Studien är av vikt eftersom företags utlandsetablering har pågått i över 100 år och kunskapen om vad som händer med företags kultur och struktur är begränsad.Teorier som tas upp för att diskutera Handelsbankens organisationskultur, ledarskap och struktur är dels fyra organisationskulturer, även kulturteori diskuteras för att även få en relativt kritisk bild av möjligheter att designa kultur.Det empiriska underlaget består av information hämtad direkt från Handelsbanken, litteratur om bankers organisering samt relaterade tidningsartiklar. För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts med två anställa på Handelsbanken i London.Resultatet visar att Handelsbanken är en starkt decentraliserad organisation, men att bankens organisering inte är så utmärkande på den brittiska marknaden eftersom även de brittiska bankerna i större utsträckning går mot en allt mer decentraliserad organisering.