I och med Lpo 94 fick naturvetenskapsundervisningen en större betydelse och specificerade mÄl att uppnÄ och strÀva mot i Är 5. Det visade sig dock att naturvetenskapsundervisningen i de lÀgre Ären var nÀstan obefintlig och lÀrarna hade inte kompetens eller intresse att bedriva denna undervisning. Samtidigt har studier visat att intresset för naturvetenskapliga utbildningar minskar hos elever och studenter samtidigt som vÄrt samhÀlle stÀller allt högre krav pÄ fler och vÀlutbildade arbetare inom den naturvetenskapliga grenen.NTA, natur och teknik för alla, Àr ett projekt som startats för att frÀmja intresset hos eleverna för de naturvetenskapliga Àmnena och samtidigt stötta lÀrare och elever i den naturvetenskapliga undervisningen. LÀraren erbjuds lÄdor med material och teori att arbeta utifrÄn. Tanken Àr att lÀraren ska kunna koncentrera sig pÄ de didaktiska frÄgorna och inte behöva leta materiel eller laborationer.

NĂ€stan en femtedel av grundskolans elever har sitt ursprung i andra lĂ€nder och att undervisa flersprĂ„kiga elevgrupper utgör en pedagogisk vardag för mĂ„nga lĂ€rare. I ett stort antal nationella studier och granskningar av pedagogisk verksamhet konstateras dock att en stor andel av andrasprĂ„kseleverna inte nĂ„r nationella mĂ„l i matematik och svenska. Även internationella jĂ€mförelser visar att andrasprĂ„kselevers förutsĂ€ttningar för lĂ€rande inte tillgodoses i lika stor utstrĂ€ckning i Sverige som i andra OECD-lĂ€nder. I förlĂ€ngningen fĂ„r detta demokratiska konsekvenser, dĂ„ mĂ„nga andrasprĂ„kselever saknar verktyg att tolka och förstĂ„ sin omgivning och dĂ€rmed inte kan pĂ„verka och aktivt delta i samhĂ€llsgemenskapen. Den mĂ„ngfald som elever utgör med avseende pĂ„ social, kulturell och etnisk bakgrund, förutsĂ€tter dĂ€rför nya pedagogiska förhĂ„llningssĂ€tt för att alla aktivt ska kunna delta och fĂ„ möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen i skolan. Syftet med den hĂ€r kvalitativa studien Ă€r att beskriva och förstĂ„ skolans pedagogiska verksamhet för andrasprĂ„kselever med fokus pĂ„ sprĂ„k och matematik.

Ambitionen med detta arbete Àr att undersöka huruvida det finns nÄgot mönster mellan anvÀndandet av matematikboken och de bedömningsprocesser som sker i skolan. Flera forskare och rapporter (Johansson, 2006; Löwing; 2004; McDuffie & Mather, 2006, Skolverket 2003) pekar pÄ att matematikboken har en vÀldigt central roll i undervisningen i skolan och att de bedömningar som oftast gjordes var summativa bedömningar i samband med prov eller diagnoser. Denna notering samt att formativ bedömning, som Àmnar att leda eleverna vidare i deras kunskapsutveckling (Black & William 1998), fick begrÀnsat utrymme gjorde Àven vi under den verksamhetsförlagda delen av vÄr utbildning. I vÄr SAG-uppsats bestÀmde vi oss för att undersöka huruvida detta stÀmde överens med forskningen. Vad vi kunde konstatera var att kombinationen av bedömning och anvÀndandet av matematikboken var knapphÀndigt efterforskat.

Efter att ha lÀst kurser i didaktisk matematik har jag fÄtt ett ökat intresse för Àmnet och för hur lÀrarna arbetar med problemlösning i undervisningen. Under mina perioder av VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har jag flera gÄnger upplevt att kunskaperna kring arbetet med problemlösning i matematikundervisningen varit bristfÀllig och att undervisningen dÀrför skulle kunna utvecklas. Flera undersökningar visar att svenska elevers resultat sjunker inom bland annat matematiken. Problemlösning Àr ett brett omrÄde att arbeta med och eleverna mÄste kunna mÄnga olika moment och strategier för att bemÀstra förmÄgan. Syftet med uppsatsen har pÄ grund av detta varit att ta reda pÄ hur lÀrare i en liten kommun i VÀstra Götaland definierar problemlösning i matematiken och vad detta kan innebÀra för elevernas undervisning och i lÀngden ocksÄ deras resultat.

I dag finns krav pÄ att ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) ska bedrivas som en naturlig del i verksamheten. Alla arbetsplatser ska arbeta systematiskt och mÄlmedvetet med att kontrollera och förbÀttra arbetsmiljön. För att detta ska fungera krÀvs det en tydlig delegering av arbetsmiljöuppgifter samt att de som delegeras uppgifterna har de rÀtta kunskaperna. Kompetensen att sedan kunna anvÀnda de teoretiska kunskaperna i praktiken Àr avgörande. Att ha rÀtt kompetens innebÀr att ha en potentiell handlingsförmÄga i relation till en viss uppgift, situation eller arbete.

Syftet med denna studie Àr uppdelat i tvÄ aspekter. För det första avser vi bidra till kunskapsutveckling genom att observera och presentera vilka incitament som kan finnas bakom kommunicerande av intellektuellt kapital (IK) utifrÄn IT-företags rapportering av IK genom Ärsredovisningen. För det andra avser vi att genom vÄr studie ge ett metodbidrag till forskningen pÄ IK-omrÄdet genom att visa hur kategorisering med hjÀlp av ett flerdimensionellt analysverktyg kan anvÀndas, tillsammans med olika teoretiska perspektiv, för att analysera hur incitament för rapportering av IK reflekteras i IT-företags Ärsredovisningar.Studien har utförts genom att empiriskt material frÄn Ärsredovisningar har kategoriserats utifrÄn en nyskapad modell bestÄende av fyra huvudkategorier med vardera fyra underkategorier. Modellen Àr starkt influerad av Sveiby (1997) och Meritum Project (2002) men utgörs totalt sett av en syntes av ett antal olika modeller och teorier frÄn forskare inom IK-omrÄdet, med vissa externa influenser. Det kategoriserade empiriska materialet har sedan analyserats utifrÄn fyra teoretiska analysperspektiv.

Vid exploatering av mark mÄste ofta stora volymer jordmassor schaktas bort för grundlÀggning av hus och anlÀggning av ledningar och vÀgar. Dessa jordmassor skickas mÄnga gÄnger till en deponi, vilket orsakar emissioner av miljö- och hÀlsofarliga gaser frÄn transporter, förbrukning av naturmaterial och innebÀr Àven en ekonomisk kostnad.I Johannelund i vÀstra Stockholm har Stockholms stad planerat ett nytt bostadsomrÄde, och stora mÀngder jordmassor kommer att behöva schaktas bort under exploateringen. Stockholms stad lÀt skapa en miljögeoteknisk 3D-modell för att fÄ en översikt över markkvaliteten och bestÀmma vilka massor som kunde ÄteranvÀndas för utfyllnad inom omrÄdet. Med en miljögeoteknisk 3D-modell menas hÀr en CAD-modell i 3D baserad pÄ provtagningar, geotekniska undersökningar och planerad bebyggelse i omrÄdet. DÄ detta examensarbete pÄbörjades var planeringen av Johannelundsprojektet klar och 3D-modellen skapad, men sjÀlva bygget hade Ànnu inte pÄbörjats.Syftet med detta examensarbete var att avgöra om miljögeotekniska 3D-modeller bör anvÀndas i framtida exploateringsprojekt, och mÄlet var att utvÀrdera och ge rÄd om framtida anvÀndning av modellen samt att undersöka möjligheterna med att ÄteranvÀnda schaktmassor.

Bakgrund:Svensk matematikundervisning har under de senaste Ären debatteras livligt. Flera undersökningar pekar pÄ att elevresultaten sjunker. Alltför mÄnga elever har ocksÄ lÄg motivation nÀr det gÀller det egna matematiklÀrandet. Tilltron till det egna kunnandet sviktar och mÄnga elever Àgnar mycket av tiden pÄ matematiklektionen Ät ett oreflekterat arbete. Att hitta alternativa arbetssÀtt och arbetsformer för att hjÀlpa eleven att bygga nya begrepp och tillÀgna sig hÄllbara och generaliserbara strategier Àr nödvÀndigt.

UtgÄngspunkten för detta examensarbete vilar pÄ den nuvarande lÀroplanen (Lpo 94) och de texter som skrevs i samband med att denna konstruerades. I dessa texter framgÄr det att skolans urval nÀr det gÀller innehÄll och organisering bÄde inom och mellan skolformerna ska utgÄ frÄn ett progressionstÀnkande. Samma tÀnkande ska Àven skolans undervisning utgÄ frÄn. Studiens problemomrÄde behandlar vilken roll lÀrarna fÄr i Ästadkommandet av progression och vad som ligger bakom progressionen i lÀrarnas undervisning. Med detta som grund har syftet varit att undersöka hur sex grundskollÀrare i historia och matematik ser pÄ progression i sin undervisning med elever. Arbetets teoretiska bakgrund inleds med att belysa skolans förÀndrade kunskapssyn, frÄn behaviorism till kognitivism, vidare mot en utvidgning av kunskapssynen.

Syftet med studien har varit att beskriva och ge ökad förstÄelse för hur elever med hörselnedsÀttning deltar i dialog och samspel. NÀrmare bestÀmt har studien fokuserat elever som finns i hörselklassmiljö och har cohleaimplantat (CI) som sitt personliga hjÀlpmedel. I skolans styrdokument föresprÄkas elevaktiva arbetssÀtt och dialogen betonas sÀrskilt. För att kunna vara delaktig i sin egen kunskapsutveckling, krÀvs deltagande pÄ lika villkor samt tillgÄng till ett gemensamt sprÄk. I dag fÄr 90% av alla döva barn i Sverige ett CI inopererat.

SyfteEtt av syftena med beskriven studie Àr att undersöka om och hur lÀsförmÄgan pÄ en skola sjunkit. Ett annat syfte Àr att undersöka vad detta fÄtt och har haft för pedagogiska konsekvenser. Uppsatsen fokuserar pÄ de pedagogiska konsekvenserna. TeoriUppsatsens undersökning utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet, och tar stöd av SÀljös och Vygotskijs teorier om lÀrande, det vill sÀga lÀrande i det inlÀrningsklimat elever skapar tillsammans i klassrummet. Om elevers lÀsförmÄga förÀndras, förÀndras ocksÄ den sociala miljö som karaktÀriserar inlÀrningsklimatet.

Syftet med detta examensarbete Ă€r att fördjupa mig i det allt mer aktuella Ă€mnet bilfria omrĂ„den, att tillĂ€mpa mina kunskaper och bidra till en fördjupad förstĂ„else kring hur landskapsarkitekten kan arbeta med bilfria omrĂ„den. Ämnet bilfria omrĂ„den har sin grund i en bilfri utveckling som startades pĂ„ 70-talet som en motreaktion till massbilismen. Idag finns indikationer om att bilismens utveckling hĂ„ller pĂ„ att stanna av, ett fenomen som kallas peak car. DĂ€rför Ă€r Ă€mnet bilfria omrĂ„den högst aktuellt i dagslĂ€get. För att klargöra begreppet bilfria omrĂ„den delas den bilfria utvecklingen upp i fysisk bilfrihet och bilfritt boende.

LÀssvÄrigheter skapar i förlÀngningen snÀvare grÀnser för utbildning, social status och personlig utveckling i största allmÀnhet. Att uppmÀrksamma tidiga kÀnda tecken pÄ lÀs-svÄrigheter och agera utefter detta, Àr dÀrför en oerhört viktig del i lÀrarens vardag (Elbro, 2004). I lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 (1998), sÀgs att varje elev genom rika möjligheter att samtala, lÀsa och skriva ska fÄ möjligheter att kommunicera och dÀrmed fÄ tilltro till sin sprÄkliga förmÄga. Undervisningen ska ocksÄ anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Den ska med utgÄngspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, sprÄk och kunskaper frÀmja elevernas fortsatta lÀrande och kunskapsutveckling.

Telecom, Internet och TrÄdlös datakommunikation utgör tillsammans en ny nisch; mobilt bredband/3G. Mobilt bredband Àr förknippat med osÀkerhetsfaktorer, vilka frÀmst kretsar kring marknadens utveckling. I syfte att utveckla konkurrensfördelar via produkterna/tjÀnsterna inom 3G, krÀvs integration mellan branscherna och det stÀlls nya krav pÄ högteknologiska företags resurser och management. Syftet Àr att identifiera och analysera processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar. ForskningsfrÄgorna lyder som följer; Hur kan man identifiera de aktiviteter och analysera de processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar? Hur kan man tydliggöra processerna dÀr kunskap skapas, sprids, överförs för att utveckla konkurrensfördelar och nÄ framgÄng, ur ett intra- och interorganisatoriskt perspektiv? Hur kan ett företags materiella och immateriella resurser samverka för att utveckla konkurrensfördelar? Studien bedrevs via kvalitativ metod med abduktivt angreppssÀtt.

Abstrakt Jakobsson, Johan (2014). ?Du och jag, Alfred? ? Elevassistenten som specialpedagogisk insats och fenomen (Student Assistant ? as a Pedagogical Action and Educational Idea). Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Bakgrund Elevassistenten som insats för elever i behov av sÀrskilt stöd inom gymnasieskolan har ökat drastiskt. Det Àr ett komplext pedagogiskt fenomen som förvÀntas svara mot mÄngfacetterade problembeskrivningar. Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med studien Àr att synliggöra elevassistenten som specialpedagogisk insats och lyfta fram de pedagogiska idéer som ligger bakom fenomenet.