Introduktion: MÄnga patienter Àr beroende av en förÀndrad kost för att förebygga hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, stroke, metabolt syndrom och diabetes typ II. Andel vuxna med fetma har fördubblats sedan 1990 och en ökning av fetma fortsÀtter Àn idag, trots en ökad fysisk aktivitet bland populationen. För att motivera för förÀndring av levnadsvanor bör hÀnsyn tas till tre begrepp; vÀrdighet, self-efficacy och empowerment. Syfte: Syftet Àr att undersöka om ökad upplevelse av self-efficacy kan frÀmja hÀlsosamma levnadsvanor och hur sjuksköterskan kan arbeta för att stödja patienter. Metod: Vald metod Àr en litteraturöversikt.

Uppsatsens utgÄngspunkt var en förfrÄgan frÄn en division vid ett framgÄngsrikt industriföretag. Företaget genomförde nyligen en omorganisation och ett antal nya mellanchefer rekryterades. Det fanns inget introduktionsprogram för chefer vid Divisionen, vilket skulle kunna bidra till en tryggare och bÀttre start för de nya cheferna ur ett lÀrperspektiv. För organisationen kan ett sÄdant program medverka till att chefer med utvecklingspotential vÀljer att stanna kvar vid företaget och gör karriÀr.Syftet med uppsatsen var att analysera hur förutsÀttningarna för och behovet av stöd och utvecklingsinsatser ser ut för nya mellanchefer under introduktionsperioden. Analysen var utgÄngspunkt för utformandet av ett introduktionsprogram vid den aktuella Divisionen.

Syfte: Syftet Àr att studera informationsöverlÀmning mellan lÀrare i Äk 3 och Äk 4. MÄlet Àr att fÄ veta hur lÀrare uppfattar informationsöverlÀmning i svenskÀmnet och om de anser att information som lÀmnas gynnar möjligheterna att anpassa undervisningen efter gruppens och enskilda elevers behov.Teori: Skolan genomsyras av tanken om en ?skola för alla? och i det finns en pedagogisk utmaning. Att utveckla lÀs- och skrivförmÄgan Àr en av skolans viktigaste uppgifter eftersom det ger möjligheter till ny kunskap. Enligt det sociokulturella perspektivet sker all inlÀrning i ett socialt sammanhang och genom att delta i olika sociala och sprÄkliga processer Àr man medskapare i de kulturer man lever i.

I dagens Sverige har mÄnga barn pÄ vÄra skolor en flersprÄkig och mÄngkulturell bakgrund. PÄ en del skolor i invandrartÀta omrÄden finns det fÄ barn med svenskfödda förÀldrar. Denna uppsats granskar utbildningsvillkoren i ett socialt och etniskt segregerat omrÄde. Syftet med denna undersökning Àr att utveckla kunskap om invandrarbarns möte med den svenska skolkontexten ur ett lÀrarperspektiv. Följande frÄgor stÀlldes: Hur ser utbildningskontexten ut för invandrarbarn i en invandrartÀt skola, och vilka konsekvenser fÄr denna kontext för barnens kunskapsutveckling? Rektor och fem lÀrare intervjuades med hjÀlp av en semistrukturerad intervjumanual.

Syfte: Denna studie syftar till att identifiera faktorer i pedagogers ledarskap, som frÀmjar utveckling och lÀrande för barn med lindrig utvecklingsstörning.Teori: Studien utgÄr ifrÄn tvÄ lÀrteorier. Dessa Àr Jean Piaget som representerar stadieteorin och Lev Vygotskij som representerar det sociokulturella. Piaget anser att barnets tÀnkande Àr uppdelat i fyra stadier och att de byggs upp likt steg pÄ en stege. Varje stadie bygger pÄ varandra och det handlar frÀmst om kunskapsutveckling genom barns görande. Vygotskij anser att barnet mÄste ingÄ i en social och kulturell kontext för att lÀra.

ProblemomrÄde: Alla elever fÄr idag inte det stöd och de förutsÀttningar de behöver för att utveckla sin lÀsning och skrivning pÄ bÀsta sÀtt. UpptÀckt av lÀs- och skrivsvÄrigheter samt tidiga insatser har stor betydelse för elevernas fortsatta lÀs- och skrivutveckling men Àven för deras sjÀlvbild och motivation. FÄ studier har undersökt hur och om lÀsinterventioner pÄverkar elevers sjÀlvbild och motivation. Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀsinterventioner kan pÄverka elevers lÀsförmÄga samt hur elever upplever lÀsinterventionens pÄverkan pÄ sjÀlvbild, motivation och syn pÄ sig sjÀlva som lÀsare. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur utvecklas elevens avkodning av en lÀsintervention? Hur upplever eleven lÀsinterventionens pÄverkan pÄ lÀsförmÄga och instÀllning till lÀsning? Hur upplever eleven lÀsinterventionens pÄverkan pÄ sjÀlvbild och motivation? Teoretisk ram och metod: VÄr studie grundar sig i sociokulturella och socialpsykologiska teorier samt specialpedagogiska perspektiv.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att studera studiekontrakt, anmÀrkningar pÄ studieresultat och ÄtgÀrdsprogram som upprÀttades under lÀsÄret 2008/09 pÄ ett av gymnasieprogrammen pÄ Hammargymnasiet (fiktivt namn). UtifrÄn detta syfte stÀlls följande frÄgor: ? Vilka diskurser kÀnnetecknas gymnasieprogrammets studiekontrakt, anmÀrkningar pÄ studieresultat samt ÄtgÀrdsprogram av? ? Hur förhÄller sig diskurserna som framtrÀder i skolans dokument till styrdokument och tidigare skolforskning?Teoretisk utgÄngspunkt: ForskningsfrÄgorna besvaras med hjÀlp av en kritisk diskursanalys. Resultat: Studiekontraktet som elev och mÄlsman undertecknar uppvisar ett asymmetriskt maktförhÄllande mellan skola och elev. Kontraktet förmedlar att skolan har lÄngtgÄende rÀttigheter gentemot eleven.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att studera fyra pedagogers beskrivningar av hur de gör nÀr de bedömer och dokumenterar elevers utveckling i matematik.Teori: Bedömning och dokumentation Àr nÀra sammankopplat med synen pÄ lÀrande. Studien tar sin utgÄngspunkt i synen pÄ lÀrande sÄ som det beskrivs av SÀljö (2000). Det innebÀr att lÀrande sker genom interaktion mellan mÀnniskor. Den teoretiska grund studien vilar pÄ Àr alltsÄ en syn pÄ att mÀnniskor lÀr sig i samspel med andra. Vidare antas att lÀrandet Àr kontextbundet, vilket innebÀr att pedagoger gör pÄ olika sÀtt nÀr de bedömer och dokumenterar, beroende pÄ den kontext de befinner sig i.

Syfte: Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur matematiklĂ€xor utformas och anvĂ€nds i undervisningen för att bidra till en ökad mĂ„luppfyllelse gentemot lĂ€roplanens kunskapskrav för elever generellt och mer specifikt för elever i matematiksvĂ„righeter. För att belysa detta har fyra centrala forskningsfrĂ„gor formulerats som berör hur matematiklĂ€xor utformas, hur de anvĂ€nds och hur de bidrar till en ökad mĂ„luppfyllelse gentemot lĂ€roplanens kunskapskrav. Även förekomsten av en gemensam policy vad det gĂ€ller matematiklĂ€xor pĂ„ skolorna finns med som en forskningsfrĂ„ga.Teori: Examensarbetet tar sin utgĂ„ngspunkt i ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs inlĂ€rningsteori dĂ€r kommunikation, delaktighet och samspel Ă€r grundlĂ€ggande faktorer för barns lĂ€rande. Begreppen utgör grunden för att eleven ska ha möjlighet att uppleva att de pedagogiska och didaktiska insatser som görs i skolans praktik Ă€r stödjande för deras lĂ€rande.Metod: Insamlingen av data genomfördes med hjĂ€lp av en enkĂ€t som till största delen bestod av strukturerade flervalsfrĂ„gor. Personliga intervjuer med fyra elever, samtliga i matematiksvĂ„righeter, genomfördes som ett komplement för att fĂ„ en inblick i hur elever ser pĂ„ matematiklĂ€xor.

Det övergripande syftet med studien Àr att beskriva en lÀrares olika former av kommunikation i en dansundervisningssituation inom frivilligverksamheten för vuxna och ungdomar. Hur ser lÀrarens kommunikation ut, hur kan den förstÄs och vilka konsekvenser kan den fÄ för elevernas lÀrande? I uppsatsen anvÀnds begreppet undervisningsdesign. För att kunna besvara forskningsfrÄgorna har jag valt att videodokumentera danslektionssekvenser som sedan analyserats och tolkats utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv. Dansundervisning ses i studien som en institution dÀr de historiskt formade traditionerna och normerna sÀtter ramarna för danspedagogens kommunikation.

Detta Àr en etnografiskt inspirerad studie med vilken jag vill uppmÀrksamma och aktualisera en grupp gymnasieelevers perspektiv pÄ en arbetsprocess med en estetisk gestaltning. Den studerade elevgruppen bestÄr av fyra flickor, en dramaelev och tre musikelever. De genomför arbetsprocessen som en del av ett obligatoriskt 100 poÀngs projektarbete under sitt andra Är pÄ gymnasiets Natur/Estetiska program. Gymnasieskolan dÀr den estetiska gestaltningen tar form ingÄr i ett internationellt nÀtverk av gymnasieskolor belÀgna i 18 europeiska lÀnder. NÀtverkets grundtanke Àr att eleverna genom sÄ kallad internationalisering skall utveckla lÀrande och förstÄelse om andra kulturer.

Trots intensiva satsningar pÄ skolans digitalisering visar forskningen att den inte leder automatiskt till förbÀttrat lÀrande och kunskapsutveckling hos eleverna. Syftet med examensarbetet var att undersöka pedagogernas syn pÄ frÄgan hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att frÀmja elevers lÀrande i naturvetenskaplig undervisning. Empirin omfattar djupintervjuer med fyra lÀrare som undervisar i biologi, kemi eller NO. Syftet var att fÄ insikt i lÀrarnas funderingar och sÀtt att anvÀnda IT och 1:1 kontexten för att stötta elevers lÀrande och det pedagogiska arbetet. Dessutom gjordes en enkÀtstudie bland Ätta lÀrarstudenter för att ta reda pÄ deras uppfattningar om 1:1 kontextens anvÀndning och effekt vid observerade naturvetenskapliga lektioner. Det empiriska materialet analyseras utifrÄn utvalda teoretiska utgÄngspunkterna som omfattar teorier av Vygotskij och Dewey kring sociokonstruktivistiskt lÀrande respektive inquiry-based learning samt Mishra och Koehlers TPACK modell. Kopplingar görs ocksÄ till aktuell evidensbaserad pedagogisk forskning kring IT-stödd lÀrandet som beskrivs i forskningsöversikten. Arbetets resultat visar pÄ konkreta exemplen pÄ hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att frÀmja elevers lÀrande, t.ex.

Abstract Hantosi, Susann & Åström, Karin (2011). Motivation och lustfyllt lĂ€rande ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Motivation and pleasurable learning from a special educational perspective) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LĂ€rarutbildningen, Malmö Högskola. Examensarbetet behandlar specialpedagogens förhĂ„llningssĂ€tt i omrĂ„den som rör gymnasieelevers motivation och lustfyllda lĂ€rande i förebyggande och Ă„tgĂ€rdande syfte med fokus pĂ„ individ-, grupp-, och organisationsnivĂ„. Tanken med detta arbete Ă€r att den nyvunna kunskapen ska utveckla oss i vĂ„r kommande specialpedagogroll och att detta i sin tur ska pĂ„verka organisationen som helhet, men framförallt gynna den enskilde eleven i dennes fortsatta kunskapsutveckling. VĂ„ra forskningsfrĂ„gor Ă€r följande: ? Hur kan specialpedagogen arbeta förebyggande, vad det gĂ€ller att ta till vara elevens motivation och kĂ€nsla av lustfyllt lĂ€rande? ? Hur kan specialpedagogen arbeta Ă„tgĂ€rdande, vad gĂ€ller att ta till vara elevens motivation och kĂ€nsla av lustfullt lĂ€rande? Vi utgĂ„r ifrĂ„n det sociokulturella- och det salutogena perspektivet och teorier som faller inom ramen för dessa perspektiv. Undersökningen genomfördes med hjĂ€lp av en kvalitativ halvstrukturerad intervjuform.

AbstraktSyftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra elever, efter avslutade studier pÄ Estetiska Programmet Bild och formgivning, ser pÄ att ha arbetat med skriftlig reflektion i samband med konstnÀrlig gestaltning. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i begreppet reflektion samt hur reflektion kan relateras till upplevelsen av lÀrande och dÀrmed indirekt ocksÄ till en kÀnsla av mening för eleven.Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med fyra av mina före detta elever. Intervjuerna inleddes med att de fick lÀsa en skriftlig reflektion de sjÀlva gjort efter en gestaltningsuppgift i Form under Äk 2.  MÄlet med samtalen var att producera kunskap om elevers uppfattningar om denna arbetsform pÄ Estetiska programmet Bild och Formgivning.Intervjuerna analyseras med utgÄngspunkt i Jerome Bruners syn pÄ utbildning och skola, formulerade i ett antal teser i boken Kulturens vÀv. Bruners perspektiv Àr det psykokulturella.

Redovisningens historik strÀcker sig Ànda till antiken grekernas tid dÀr man Àven dÄ bokförde alla transaktioner. Under den industriella revolutionen föddes revisor yrket. Under 1900-talet började universiteten att undervisa i redovisning som dÀrefter har utvecklats i snabb takt. Detta resulterade i att olika normgivare bildades som exempelvis FASB, IASB etcetera.I Sverige tillÀmpas IASB med vissa modifikationer som utvecklats av svenska normgivare, som bokföringsnÀmnden, redovisningsrÄdet, FAR etcetera. Som en respons pÄ kravet att alla aktiebolag skulle ha revisorer, grundades Handelshögskolan i Stockholm 1909.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur vÀl uppfattningar överensstÀmmer mellan företag och studenter gÀllande kompetens vid anstÀllning samt vilka kvalifikationer som företagen vÀrdesÀtter frÀmst vid nyrekrytering.Denna uppsats baseras pÄ den deduktiva metoden dÀr man utgÄr frÄn en teori för att förklara verkigheten.