SammanfattningDetta arbete handlar om lÀrares bedömningsarbete i grundskolans Är 1 t.o.m. 3 och gÄr Àven igenom betydelsen av begreppet kunskap. FrÄgan om vad som Àr kunskap Àr svÄr att besvara, mycket pÄ grund utav att svaret stÀndigt har förÀndrats genom historien. Vad kunskap innebÀr skiftar beroende pÄ omstÀndigheterna och med kunskapsbegreppets innebörd som grund för bedömningen av kunskap sÄ innebÀr detta att det har kommit att utvecklas ett flertal metoder och teorier för hur denna bedömning ska göras och vad som ska ingÄ. Förutom att lÀrarna ska veta vad kunskap Àr och vilken kunskap som ska bedömas hos eleverna ska de dessutom ha kunskap om hur denna kunskap bildas för att kunna planera sin undervisning utefter bedömningarna.Syftet med studien Àr att belysa yrkesverksamma lÀrares förstÄelse för kunskapsbegreppet samt hur de gör i sin bedömning av elevers kunskaper.

SammanfattningVÄr studie har ett fyrfaldigt syfte. För det första ville vi undersöka vilka syften lÀrare hade med en specifik matematiklÀxa, för det andra vilka förvÀntningar lÀraren hade pÄ eleverna och vÄrdnadshavarna vid arbetet med denna lÀxa. Dessa syften undersökte vi genom en kvalitativ intervju. För det tredje ville vi undersöka hur denna specifika lÀxa uppfattades av vÄrdnadshavare, och för det fjÀrde undersöka hur och i vilken grad vÄrdnadshavare involveras i barnens arbete med den specifika lÀxan. Dessa syften undersökte vi genom en kvalitativ enkÀt med 36 besvarande förÀldrar.Resultatet visade att lÀrarna hade genomtÀnkta syften med de lÀxor de gav.

SammanfattningVÄr studie har ett fyrfaldigt syfte. För det första ville vi undersöka vilka syften lÀrare hade med en specifik matematiklÀxa, för det andra vilka förvÀntningar lÀraren hade pÄ eleverna och vÄrdnadshavarna vid arbetet med denna lÀxa. Dessa syften undersökte vi genom en kvalitativ intervju. För det tredje ville vi undersöka hur denna specifika lÀxa uppfattades av vÄrdnadshavare, och för det fjÀrde undersöka hur och i vilken grad vÄrdnadshavare involveras i barnens arbete med den specifika lÀxan. Dessa syften undersökte vi genom en kvalitativ enkÀt med 36 besvarande förÀldrar.Resultatet visade att lÀrarna hade genomtÀnkta syften med de lÀxor de gav.

Det behövs nya jobb för att ersÀtta basindustrins rationaliseringar. En ny struktur mÄsteskapas för att kunna ta hand om de nya förutsÀttningarna för svenska företag. De storautmaningarna för stÄlindustrin generellt Àr att fortsÀtta utveckla sina nischstrategier ochÀven fortsatta FoU-satsningar för att stimulera kunskapsutveckling och nya innovationer som gör det möjligt att fortsÀtta utveckla kundanpassade produkter medhögt förÀdlingsvÀrde. Detta innebÀr att de stora företagen mÄste samarbeta med de smÄ och medelstora företagen för att överföra sin kunskap om sina material till de smÄ ochmedelstora företagen som de i sin tur förÀdlar, vilket i förlÀngningen ger de storaföretagen fler kunder.Syftet med denna studie Àr att anvÀnda det höghÄllfasta stÄlet, tillverkat av SSAB, somett exempel pÄ en materialutveckling och undersöka vilka konsekvenser det höghÄllfasta stÄlet har gett pÄ förÀdlande företags produktionsprocesser, derasprodukters tekniska egenskaper, designen pÄ produkten, tillverkningskostnad ochmiljöaspekter och Àven undersöka om det finns nÄgra hinder för att skapa nya produktermed höghÄllfast stÄl och hur SSAB ska fÄ ut det höghÄllfasta stÄlet i större utstrÀckningtill de smÄ och medelstora företagen. Fallstudier har anvÀnts som undersökningsmetod och tre företag, Dellner Couplers AB,Hydroform Design Light AB och ME Racing Service AB har intervjuats.

För mÄnga elever, sÀrskilt bland dem med svenska som andrasprÄk och dem frÄn studieovana hem, Àr gapet stort mellan det sprÄk de anvÀnder till vardags och det abstrakta, Àmnesspecifika sprÄk de möter i skolan. SprÄkets svÄrighetsgrad ökar dessutom ju högre upp i Ärskurserna eleverna kommer. Skolverket rekommenderar en sprÄk- och kunskapsutvecklande undervisning för att stödja elever i att lÀra ÀmnesinnehÄll och sprÄk parallellt, vilket gagnar alla elever, men sÀrskilt de grupper som nÀmndes ovan. Under senare Är har svenska elevers resultat försÀmrats i internationella mÀtningar. Det heterogena klassrum lÀraren möter i Sverige idag stÀller krav pÄ undervisningen som lÀrare mÄnga gÄnger inte har beredskap för att möta.

För mÄnga elever, sÀrskilt bland dem med svenska som andrasprÄk och dem frÄn studieovana hem, Àr gapet stort mellan det sprÄk de anvÀnder till vardags och det abstrakta, Àmnesspecifika sprÄk de möter i skolan. SprÄkets svÄrighetsgrad ökar dessutom ju högre upp i Ärskurserna eleverna kommer. Skolverket rekommenderar en sprÄk- och kunskapsutvecklande undervisning för att stödja elever i att lÀra ÀmnesinnehÄll och sprÄk parallellt, vilket gagnar alla elever, men sÀrskilt de grupper som nÀmndes ovan. Under senare Är har svenska elevers resultat försÀmrats i internationella mÀtningar. Det heterogena klassrum lÀraren möter i Sverige idag stÀller krav pÄ undervisningen som lÀrare mÄnga gÄnger inte har beredskap för att möta.

Sammanfattning/Abstract Elever med sprÄkliga svÄrigheter utgör en sammansatt och svÄrdiagnostiserad grupp. En sprÄkstörning fÄr konsekvenser för tankeutveckling, minne, lÀrande och lÀsförstÄelse. Det finns ett behov hos lÀrare att nÄ en större medvetenhet och en djupare förstÄelse för hur funktionsnedsÀttningen pÄverkar skolsituationen och vilka arbetsÀtt och arbetsmetoder, som kan vara motiverande och effektiva för elever med sprÄkstörning. Syftet med studien Àr att belysa hur lÀrare till en elev med generell sprÄkstörning och verbal dyspraxi och eleven sjÀlv upplever möjligheter och hinder i olika skolsituationer. Studien vill ocksÄ lyfta fram de faktorer, som anses betydelsefulla för kunskapsutveckling och social gemenskap. ? Vilka arbetssÀtt och arbetsformer upplevs som positiva och motiverande av en elev med sprÄkstörning och verbal dyspraxi? ? Hur upplever tvÄ lÀrare sin yrkesroll och anvÀndandet av olika arbetssÀtt och arbetsformer? ? Vilka dilemman och hinder visas och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Studien grundar sig pÄ ett sociokulturellt perspektiv.

Abstract/Sammanfattning ProblemomrÄde FÄr elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rÀtt till i en dyslexiskola? Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Det övergripande syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka pedagogiska metoder för lÀrande i en dyslexiskola och om skolans metoder Àr överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet Àr att fÄ svar pÄ vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bÀst i sitt lÀrande utifrÄn följande preciserade frÄgestÀllningar: ? Vilka strategier anvÀnder eleven för sitt lÀrande? ? Hur upplever eleven lÀrmiljön i skolan? ? Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? ? Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger pÄ beprövad erfarenhet? ? Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi? Teoretisk ram Jag har valt att anvÀnda tre teorier som pÄverkar elevens villkor och förutsÀttningar för lÀrande nÀmligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.

Hanzén, Yvonne (2014). SprÄkstödjande arbetssÀtt och elevers egen lÀs-och skrivupplevelse i en Montessoriklass (Language Supportive practices and students' own reading and writing experience in a Montessori Class). SpeciallÀrarprogrammet, SprÄk-, skriv- och lÀsutveckling, Skolutveckling och ledarskap. LÀrande och SamhÀlle, Malmö högskola. ProblemomrÄde: Svenska elevers kunskapsutveckling har sjunkit under lÄng tid enligt senaste PISA-rapport (2012), vilken visar behovet av ökade insatser gÀllande sprÄk, - lÀs - och skrivutveckling. Inom montessoripedagogiken pÄgÄr den egentliga sprÄk-, skriv- och lÀsutvecklingen redan i förskolan, dÄ barnet Àr i den sensitiva perioden och har ett absorberande sinne.

Abstract/Sammanfattning ProblemomrÄde FÄr elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rÀtt till i en dyslexiskola? Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Det övergripande syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka pedagogiska metoder för lÀrande i en dyslexiskola och om skolans metoder Àr överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet Àr att fÄ svar pÄ vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bÀst i sitt lÀrande utifrÄn följande preciserade frÄgestÀllningar: ? Vilka strategier anvÀnder eleven för sitt lÀrande? ? Hur upplever eleven lÀrmiljön i skolan? ? Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? ? Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger pÄ beprövad erfarenhet? ? Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi? Teoretisk ram Jag har valt att anvÀnda tre teorier som pÄverkar elevens villkor och förutsÀttningar för lÀrande nÀmligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.

I denna uppsats stÀller jag mig frÄgan vilken praktisk kunskap jag har, i min yrkesroll som professionell facilitator.  En professionell facilitator Àr en för gruppen neutral mötesledare vars huvudsakliga syfte Àr att planera, förbereda och genomföra arbetsmöten och workshops som bygger pÄ dialog, engagemang och delaktighet. Inte sÀllan med inriktning pÄ erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling.Men, vad Àr det jag gör nÀr jag skapar delaktighet och engagemang i en grupp, nÀr jag fÄr deltagarna att se sakfrÄgan i ett större sammanhang och genom olika metodval ger dem förutsÀttningar till konstruktiva dialoger? NÀr jag underlÀttar för deltagare att inte bara nÀrvara fysiskt under ett möte utan sÀkerstÀller att alla i gruppen aktivt deltar och bidrar till ett konkret resultat.Uppsatsen har skrivits inom ramen för magisterprogrammet i yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet i VÀxjö under vÄren 2013. Empirin utgörs av de reflekterande texter som jag har skrivit inom ramen för kurserna mellan Ären 2011-2013, baserade pÄ 18 Ärs erfarenhet av att leda och facilitera arbetsmöten och workshops. Mina erfarenheter har jag kopplat ihop med de olika teorierna inom ÀmnesomrÄdet yrkeskunnande och professionsutveckling.Resultatet av uppsatsen vittnar om att mina erfarenheter och min praktiska kunskap har jag fÄtt genom att öva och utveckla en kÀnsla för olika mÀnniskors och gruppers beteenden.

Abstract/Sammanfattning ProblemomrÄde För elever med funktionsnedsÀttningar Àr behovet av informations- och kommunikationsteknik mÄnga gÄnger störst och ibland Àven en förutsÀttning för att eleverna ska nÄ mÄlen i sin utbildning. LÀrare i grundsÀrskolan arbetar mycket med att finna lÀmpliga redskap och metoder som leder till lÀrande och utveckling. Forskning visar att digitala redskap som surfplattan gör undervisningen tillgÀnglig. Surfplattan har fÄtt ett genombrott i den svenska skolan. DÄ den anses ge eleverna nya förutsÀttningar till lÀrande och utveckling, medför detta att elever inom grundsÀrskolan fÄr nya möjligheter att utforska och utmana sitt lÀrande.

Bakgrund:NÀr man talar om en skola för alla menar man att alla elever oavsett problematik skall inkluderas i den ordinarie undervisningen. Elevers olikheter skall ses som en naturlig variation och som en tillgÄng i skolan och undervisningen. I sÄvÀl Lpo94 som Lgr11 framgÄr att alla elever har rÀtt till en likvÀrdig utbildning och fÄ möjlighet att utvecklas pÄ bÀsta tÀnkbara sÀtt utifrÄn de individuella förutsÀttningar man har. För att skolan skall kunna sÀkerstÀlla att varje elev fÄr det stöd han/hon Àr berÀttigad till anvÀnds olika former av dokumentationsverktyg och ÄtgÀrdsprogrammet Àr ett vÀletablerat sÄdant. Ett ÄtgÀrdsprogram skall upprÀttas dÄ en elev riskerar att inte nÄ upp till mÄlen för utbildningen och dokumentet skall behandla sÄvÀl individ-, grupp- som organisationsnivÄ.

Abstract Titel: Reciprok undervisning ? nÄgra elevers erfarenheter. En kvalitativ studie kring ett lÄngsiktigt arbete med lÀsförstÄelsestrategier. Författare: Susanne kristensen Typ av uppsats: Examensuppsats (15 hp) Handledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Lotta Anderson Program: Specialpedagogprogrammet 90 hp Datum: 2015-05-20 __________________________________________________________________________ Syfte: Det primÀra syftet med denna studie Àr att bidra med kunskapsutveckling om Reciprok undervisning genom att analysera, tolka och förstÄ nÄgra elevers erfarenheter av ett lÄngsiktigt och metodiskt arbete med Reciprok undervisning. Det sekundÀra syftet Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger som undervisar eleverna idag resonerar kring elevernas lÀsförstÄelse. Preciserad frÄgestÀllning: Hur ser eleverna pÄ lÀsförstÄelse och pÄ arbetet med Reciprok undervisning? Hur lÀser eleverna nya mer avancerade texter idag? Hur vÀrderar och tÀnker eleverna kring sin egen lÀsförstÄelse idag? Hur upplever nÄgra undervisande pedagoger elevernas förmÄgor inom lÀsförstÄelse idag? Teoretisk ram: Denna studie vilar pÄ Vygotskijs (2010) sociokulturella teorier som utgÄr ifrÄn det lilla barnets lust att lÀra som grundar sig pÄ imitation och att mÀnniskan lÀr och nÄr sin proximala utvecklingszon i samspel med varandra.

BrĂ€dde, L & Ramstorp, C (2013). Öppna frĂ„gor i geometri i ett specialpedagogiskt perspektiv (Open-ended questions in geometry within special pedagogic perspective). SpeciallĂ€rarexamen 90hp matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, LĂ€rande och samhĂ€lle, Malmö högskola. ProblemomrĂ„de BĂ„de internationella och nationella undersökningar visar att elevernas matematikkunskaper har försĂ€mrats. Ahlberg (1995; 2001) anser att flertalet forskare Ă€r eniga om att elevernas problemlösningsförmĂ„ga mĂ„ste utvecklas. Vi blev inspirerade av de positiva effekter som Ingmar Holgersson frĂ„n högskolan i Kristianstad framförde (18/2 2012) om öppna frĂ„gor i matematik.