Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur lÀrare i grundskolans Ärskurs tre arbetar med lÀsförstÄelse, vad de anser vara mest viktigt för att elever ska utveckla sin lÀsförstÄelse, vilka didaktiska redskap de anvÀnder sig av och i vilken omfattning de uppmÀrksammar och följer elevers lÀsutveckling.Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivets syn pÄ mÀnniskans sprÄk-, tanke- och kunskapsutveckling, dÀr lÀrande sker genom deltagande i en gemenskap och dÀr det grundlÀggande i lÀrprocesserna Àr sprÄket och kommunikationen i interaktion med andra mÀnniskor.Metod: Som metod har studien en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa samtalsintervjuer med Ätta lÀrare som genomfördes under vÄrterminen 2008. Resultat: Studiens resultat tyder pÄ att samtliga lÀrare ansÄg att det Àr viktigt att arbeta med att utveckla elevers lÀsning för att automatisera avkodningsförmÄgan och fÄ lÀsflyt. Det visade sig dÀremot inte finnas nÄgot gemensamt synsÀtt pÄ arbetet med lÀsförstÄelse. LÀrarna anvÀnde sig inte av sig sjÀlva som modell för att hjÀlpa eleverna att utveckla en strategisk lÀskompetens, för att kunna bedöma sin egen förstÄelse och göra inferenser.

I ett flertal rapporter har det framkommit att det Àr vanligare med ohÀlsa bland individer med utvecklingsstörning Àn hos den övriga befolkningen. Dessutom visade det sig att funktionsnedsÀttningen i sig oftast inte var den pÄverkningsfaktor som bidrog till ohÀlsan. IstÀllet handlade det om faktorer som kunde ÄtgÀrdas med hjÀlp av mer fysisk aktivitet och bÀttre hÀlsomedvetenhet. DÀrför riktades fokus mot skolan och Àmnet idrott och hÀlsa för att finna vad som gjordes inom denna arena gÀllande hÀlsoundervisning. Syftet med studien blev sÄledes att undersöka hÀlsoundervisningen i idrott och hÀlsa pÄ gymnasiesÀrskolan ur ett sociokulturellt perspektiv, samt att studera de bestÄndsdelar som kunde försvÄra eller befrÀmja hÀlsoundervisningen.

Mitt arbete handlar om idrottsdidaktik och om idrottsdidaktiska modeller för att frÀmja elevers inlÀrning. Med min erfarenhet som idrottslÀrare och utvecklingschef inom föreningsidrotten har jag med hjÀlp av en noggrann litteraturstudie tagit fram en idrottsdidaktisk modell. Modellen utgÄr ifrÄn bildningsteoretiska didaktiken (Annerstedt, 1995) och Àr baserad utifrÄn ett samhÀllsperspektiv (Schenker, 2011). Som arbetsmetod, dÀr pedagogiken har integrerats, har jag haft en egen utvecklad arbetsmetod som utgÄngspunkt. Arbetsmetoden Àr en modell som bestÄr av förklara-visa-instruera-pröva- öva-diskutera.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal vid en lÄsbar SiS-institution beskriver sin syn pÄ hur en optimal behandlingsinstution behöver utformas för att uppnÄ de bÀsta behandlingsförutsÀttningarna. Undersökningen har skett pÄ en av statens institutionsstyrelseŽs (SiS) ungdomshem i Sverige för ungdomar 14-20 Är. De tre frÄgestÀllningar som studien redogör för Àr:Hur beskriver personalen att institutioner behöver organiseras för att uppnÄ de bÀsta behandlingsförutsÀttningarna?Hur beskriver personalen att behandlingsarbetet behöver formas för att uppnÄ bestÄende beteendeförÀndring?Hur beskriver personalen att en optimal ungdomsgrupp behöver formas utifrÄn den unges behandlingstid och behandlingsinnehÄll?KunskapslÀget innehÄller sÄvÀl den forskning som finns pÄ omrÄdet men ocksÄ den teori som utvecklats utifrÄn den forskning som producerats. I kunskapslÀget finns tre centrala begrepp presenterade, organisation, bestÄende beteendeförÀndring och ungdomsgrupp, vilka Àr relevanta för sÄvÀl syftet som frÄgestÀllningarna.UtifrÄn studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsansats för att förstÄ varje intervjupersons livsvÀrld och framstÀlla mening sett frÄn dennes perspektiv och erfarenheter.

Sammanfattning Syftet med denna studie Àr att beskriva elevers erfarenheter av institutionella elevsamtal. Med institutionella elevsamtal avses hÀr de samtal lÀraren eller speciallÀraren genomför med sina elever för att kommunicera elevens skolvardag eller kunskapsutveckling. FrÄgestÀllningarna Àr fyra till antalet. Hur beskriver eleverna elevsamtalens syfte utifrÄn sina erfarenheter? Vilka erfarenheter av delaktighet har eleverna gjort i dessa samtal? PÄ vilket sÀtt har eleverna gjort meningsfulla erfarenheter i samtalen? Vilken elevbild konstrueras ur elevernas erfarenheter av syfte, delaktighet och meningsfullhet med institutionella elevsamtal? Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har anvÀnts i studien och forskningsmetoden Àr semistrukturerade gruppintervjuer med elever pÄ gymnasiets introduktionsprogram.

Sammanfattning Syftet med denna studie Àr att beskriva elevers erfarenheter av institutionella elevsamtal. Med institutionella elevsamtal avses hÀr de samtal lÀraren eller speciallÀraren genomför med sina elever för att kommunicera elevens skolvardag eller kunskapsutveckling. FrÄgestÀllningarna Àr fyra till antalet. Hur beskriver eleverna elevsamtalens syfte utifrÄn sina erfarenheter? Vilka erfarenheter av delaktighet har eleverna gjort i dessa samtal? PÄ vilket sÀtt har eleverna gjort meningsfulla erfarenheter i samtalen? Vilken elevbild konstrueras ur elevernas erfarenheter av syfte, delaktighet och meningsfullhet med institutionella elevsamtal? Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har anvÀnts i studien och forskningsmetoden Àr semistrukturerade gruppintervjuer med elever pÄ gymnasiets introduktionsprogram.

Introduktion: MÄnga patienter Àr beroende av en förÀndrad kost för att förebygga hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, stroke, metabolt syndrom och diabetes typ II. Andel vuxna med fetma har fördubblats sedan 1990 och en ökning av fetma fortsÀtter Àn idag, trots en ökad fysisk aktivitet bland populationen. För att motivera för förÀndring av levnadsvanor bör hÀnsyn tas till tre begrepp; vÀrdighet, self-efficacy och empowerment. Syfte: Syftet Àr att undersöka om ökad upplevelse av self-efficacy kan frÀmja hÀlsosamma levnadsvanor och hur sjuksköterskan kan arbeta för att stödja patienter. Metod: Vald metod Àr en litteraturöversikt.

Den hÀr uppsatsen behandlar vÀrderingens grunder, frÀmst utemiljöns vÀrdegrund och vÀrderingsmetoder med Àven vÀrderingsterorier i fastighetsbranschen. TvÄ grundfrÄgor följer uppsatsen: kan utemiljöer vÀrderas ekonomiskt och finns det ett samband mellan utemiljö och ett ökat vÀrde pÄ fastigheten? I uppsatsen sammanstÀlls olika teorier, vÀrderingsmetoder, forskningsrapporter och svar frÄn intervjuer som pÄvisar att det sker vÀrdebedömningar av vÄra utemiljöer. Utemiljön har en viktig roll vid fastighetsvÀrderingar, trots att den idag har en underordnad betydelse. Hur viktig denna roll Àr, beror pÄ omgivande faktorer och variabler.

Att arbeta i projekt Àr en allt vanligare arbetsform som tillskrivs vara mer effektiv Àn den traditionella. Trots detta har projektorganisationer svÄrt att dra lÀrdomar av tidigare misstag, dÀrför riskeras de att Äterupprepas i andra projekt. Det finns pÄtagliga brister i inhÀmtningen av kunskap frÄn tidigare projekt, men ocksÄ i lagrandet av dessa erfarenheter. UtvÀrdering Àr ett verktyg som syftar till att reflektera och samla in erfarenheter och kunskaper som genererats i ett projekt. Det Àr ocksÄ en förutsÀttning för att de ska kunna vidareförmedlas.

Syftet med detta arbete Àr att finna svar pÄ hur vi, inför framtidens stadsbyggande, kan Ästadkomma optimalt hÄllbara, trivsamma och vÀlfungerande miljöer och bostadsomrÄden för alla oberoende av kön, Älder, bakgrund och samhÀllsklass. Med lanskapsarkitekturstudier, projektarbeten samt litteraturstudier som grund utkristalliserades tolv frÄgestÀllningar varav den om "Blandstaden" blev den viktigaste, dÄ blandstaden sÀgs vara vÄr tids nya stadsbyggnadsvision (Bellander 2005, s.6). För nÀrmare undersökning av begreppet valdes tvÄ olika stadsdelar i Stockholm som bÄda Àr planerade med blandstaden som ideal. En stadsdel Àr driven av kommersiella övervÀganden och en styrs av kommunen. TvÄ yrkespersoner med stor kunskap om respektive plats intervjuades. Platserna besöktes och fotograferades och efter analys av materialet besvarades tolv frÄgestÀllningar. De huvudsakliga slutsatserna av arbetet Àr att blandstaden blivit det nya stadsbyggnadsidealet som en reaktion mot de zonerade stÀder som det tidigare planeringsidealet har gett upphov till och som vi idag ser stora nackdelar med. Skillnaden mellan förÀndringsprojekt drivna av kommunen och kommersiella övervÀganden var inte sÄ stora som jag förvÀntat mig, dÄ Àven kommunen i praktiken Àr driven av vinstintressen och verkar uppmuntra gentrifieringsprocessen. StrÀvan efter socialt blandade stÀder bottnar i en strÀvan efter en mÄngfasetterad, attraktiv och stimulerande miljö (Bellander 2005, s.25). PÄ lÄng sikt Àr arbetet för en socialt blandad stad en metod att förebygga motsÀttningar mellan olika grupper i samhÀllet. Fördelarna med en social blandning Àr dock mer komplexa Àn vad man kan tro, dÄ konsekvenserna av att göra nedgÄngna omrÄden mer attraktiva kanske inte nödvÀndigtvis gynnar de boende utan i vÀrsta fall tvingar dem att flytta ifrÄn sina hem. Planeringsverktyget blandstaden verkar fungerar bra i den bemÀrkelsen att man kan frÀmja funktionsblandning som i sig Àr en viktig faktor för en stimulerande och trygg stadsmiljö. Det Àr dock inte lika sÀkert att blandstaden Àr det mest effektiva verktyget för att Ästadkomma en social blandning. DÀrför Àr mitt förslag pÄ fortsatt kunskapsutveckling inom omrÄdet att undersöka resultat av alternativa planeringsverktyg för att frÀmja social mÄngfald som ?Social Housing?..

Detta arbete har till syfte att undersöka förhÄllandet mellan innehÄllet i tre lÀroböckerna i historia med styrdokumenten gÀllande för kursen Historia 1b. För att göra denna jÀmförelse har jag undersökt olika historiska perioders och temans utrymme i böckerna, samt elevernas möjlighet till utveckling av kunskap och förstÄelse för historieÀmnet. Jag har ocksÄ undersökt hur styrdokument och lÀromedel skapas, detta för att pÄvisa vilka faktorer, andra Àn styrdokumentens krav, som spelar in nÀr lÀromedelsförfattare skriver sina böcker. De frÄgor som jag valt att arbete utifrÄn Àr dessa;Hur ser lÀromedlens innehÄll ut i jÀmförelse med kursplanens och dess mÄl?Vilket utrymme ges olika historiska epoker och historievetenskapliga teman i lÀromedlen, och varför ges somliga epoker och teman mer plats Àn andra? Sker detta i överensstÀmmelse med styrdokumenten?Ges eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin förstÄelse för historieÀmnet och nÄ de mÄl som kursplanen sÀtter upp enbart genom att studera lÀroböckerna?Vilka utanförliggande faktorer spelar in i konstruktionen av styrdokument och lÀromedel? För att besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en kombination av vad jag valt att kalla 2061-metoden, baserad pÄ en metod framtagen av The American Association for the Advancement of Science, och en rad andra (frÀmst) textanalytiska metoder som gÄtt ut pÄ att tolka materialet ur bÄde ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. I min studie finner jag att; 1) lÀromedlens innehÄll bara till viss del uppfyller styrdokumentens krav och mÄl, och att vissa aspekter av dessa krav och mÄl erhÄller mer fokus Àn andra i lÀroböckerna,2) skillnaden i utrymme mellan de olika epokerna och, framför allt, temana motsvarar mer den typiska lÀrobokstraditionen Àn de nya styrdokumenten,3) elevernas möjlighet till kunskapsutveckling och förstÄelse finns i alla tre undersökta böcker i olika stor grad och den tar sig i uttryck pÄ flera olika sÀtt, och4) flera olika faktorer spelar in i konstruktionen av lÀromedel och styrdokument, bland dessa mÀrks tydligast olika politiska klimat, samhÀllsdebatt, nationella riktlinjer och frÀmst lÀrobokstraditionen..

Det rĂ„der en allmĂ€n uppfattning i vĂ„rt samhĂ€lle om att Ă€mnet idrott och hĂ€lsa inte Ă€r bildande eller viktigt. Ämnet anses bestĂ„ av idrottsliga kunskaper och fĂ€rdigheter som inte stimulerar elevernas kunskapsutveckling, vilket blir ett problem i Ă€mnet eftersom alla Ă€mnen i skolan finns till för att eleverna ska lĂ€ra sig kunskaper. För att undersöka vilka kunskaper eleverna fĂ„r i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa, sĂ„ har vi valt att studera vad eleverna anser att de lĂ€r sig i Ă€mnet under fyra lektioner. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka vad elever i Ă„r nio anser att de lĂ€r sig under lektioner i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa, utifrĂ„n de fyra kunskapsformerna, fakta, förstĂ„else, fĂ€rdighet och förtrogenhet. För att undersöka detta har vi anvĂ€nt oss av ett kvalitativt frĂ„geformulĂ€r med fyra öppna frĂ„gor som utgĂ„r ifrĂ„n de fyra kunskapsformerna.Resultatet av vĂ„r studie visar att de flesta eleverna anser sig ha fĂ„tt kunskaper i samtliga av de fyra kunskapsformerna, fakta, förstĂ„else, fĂ€rdighet och förtrogenhet.

Studiens övergripande syfte Àr att pÄ en skola, söka kunskap och undersöka hur pedagogeroch rektorer med erfarenhet av samverkan mellan grundsÀrskola och grundskola, uppfattardenna samverkan. Ett delsyfte med studien Àr att kunna ta fram och bidra med ett underlag tillskolans fortsatta utvecklingsarbete genom att pÄvisa vilka problem och utmaningar man ser iden aktuella skolkulturen. Arbetet utgÄr frÄn en socialkonstruktivistisk ansats i denbemÀrkelsen att innebörden av inkludering och tillÀmpandet av inkludering Àr nÄgot somkonstrueras.UtifrÄn mitt syfte valde jag att anvÀnda mig av en fallstudie som forskningsmetod. Somdatainsamlingsmetoder anvÀndes kvalitativa forskningsintervjuer vilka var halvstruktureradesamt en enkÀtundersökning. Nio intervjuer genomfördes med deltagarna i skolans?inkluderingsgrupp? medan enkÀtundersökningen riktade sig till skolansresterandepedagoger.

I dagens Sverige har mÄnga barn pÄ vÄra skolor en flersprÄkig och mÄngkulturell bakgrund. PÄ en del skolor i invandrartÀta omrÄden finns det fÄ barn med svenskfödda förÀldrar. Denna uppsats granskar utbildningsvillkoren i ett socialt och etniskt segregerat omrÄde. Syftet med denna undersökning Àr att utveckla kunskap om invandrarbarns möte med den svenska skolkontexten ur ett lÀrarperspektiv. Följande frÄgor stÀlldes: Hur ser utbildningskontexten ut för invandrarbarn i en invandrartÀt skola, och vilka konsekvenser fÄr denna kontext för barnens kunskapsutveckling? Rektor och fem lÀrare intervjuades med hjÀlp av en semistrukturerad intervjumanual.

RidlÀrarens yrkesroll Àr att undervisa ryttare och öka deras kunskap inom ridkonsten. Vanligtvis Àr det sex till tolv elever i en ridgrupp, vilket stÀller stora krav pÄ ridlÀraren att nÄ fram med sitt budskap till varje enskild individ. Varje ryttare har sin individuella lÀrstil samt egna tidigare fÀrdigheter och erfarenheter. För att varje ryttare skall kunna utvecklas krÀvs det att ridlÀraren behÀrskar en pedagogik som frÀmjar den visuella ryttaren, den auditiva ryttaren och den kinestetiska och/eller taktila ryttaren. Syftet i detta arbete Àr att dokumentera hur demonstrationer i hoppning kan genomföras med en tydlig röd trÄd och en genomtÀnkt progression samt att utvÀrdera studenternas syn pÄ undervisningsformens pedagogiska vÀrde kopplat till studentens lÀrstil.