Syftet med studien Àr att belysa elevers instÀllning till vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare. Jag vill söka svar pÄ vad elever utan ? och elever i behov av sÀrskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lÀrare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser pÄ en lÀrares egenskaper.Tidigare forskning visar att lÀrarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ elevers instÀllning till vad de anser kÀnnetecknar en bra lÀrare, genomförde jag en undersökning i Ärskurs 4-6, pÄ en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkÀtstudien var 74 stycken.

Forskningslitteraturen har inte en enhetlig syn pÄ vilka effekter inkluderandet av spel i matematikundervisningen har pÄ elevers lÀrande och motivation. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka lÀrares beprövade erfarenheter av att anvÀnda spel i matematikundervisningen, för att pÄ sÄ sÀtt fördjupa kunskaperna kring vilka effekter lÀrarna anser spelen har pÄ elevers lÀrande och motivation. För att nÄ syftet stÀlls följande frÄgor; Vilka typer av spel anvÀnder lÀrarna sig av i sin undervisning och med vilken frekvens anvÀnder de spelen i undervisningen? Vad beskriver lÀrarna för syfte med att anvÀnda spel i matematikundervisningen? Vilken effekt beskriver lÀrarna att spelen har pÄ elevers lÀrande i, och attityder till, matematik? UtifrÄn frÄgorna har en empirisk undersökning genomförts. Som metod anvÀndes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som följde en intervjuguide.

GÄr teori och praktik i gymnasieskolan att kombinera med de förutsÀttningar som idag rÄder. Skolan stÀller krav. Arbetsgivaren pÄ den arbetsplatsförlagda praktiken stÀller krav. Hur upplevde dÄ eleverna denna ambivalens?Under den arbetsplatsförlagda praktiken har eleverna uppehÄll i sina kÀrnÀmnen.

ABSTRAKT Eklund, Christine & Irehjelm, Jan-Olof (2010). NÀr matematikresultaten sjunker. En fallstudie om en skolas arbete för att öka mÄluppfyllelsen (When the results in mathematic are decreasing. A case study about a teamŽs work to increase the goal attainment). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. VÄrt syfte har varit att undersöka effekterna av ett arbetslags arbete kring ökad mÄlupp-fyllelse i matematik.

Denna litteraturstudie syftar till att beskriva faktorer som Àr betydelsefulla för att vÄrdpersonal ska kunna utföra god omvÄrdnad i förhÄllande till utlandsfödda patienter som vÄrdas inom den svenska sjukvÄrden. Litteraturstudien har baserats pÄ Ätta nationella och internationella vetenskapliga artiklar. Artiklarna hÀmtades frÄn vÄrdvetenskapliga databaser. En beskrivande analys gjordes för att klarlÀgga de centrala kunskapsomrÄden som pÄvisades i artiklarna. Ur resultatet framkom att det föreligger bristande kunskap om transkulturell omvÄrdnad hos sjuksköterskor och att sjuksköterskor upplever svÄrigheter att bemöta kulturella skillnader inom sjukvÄrden.

Bakgrund och problemformulering: Sjuksköterskan har ett brett kompetensomrÄde med stort ansvar. Den nyutexaminerade sjuksköterskan behöver en god introduktion, dÀr möjlighet att uppöva sin yrkesskicklighet finns. Stöd och feedback frÄn kollegor Àr viktigt, dÄ stress och utbrÀndhet Àr vanligt och pÄverkar den nyutexaminerade sjuksköterskans vÀlbefinnande. NÀr en sjuksköterska upplever ohÀlsa och utsatthet pÄ grund av stress, kan kvalitén pÄ vÄrden pÄverkas.Syfte: Syftet Àr att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin arbetssituation.Metod: En litteraturstudie som bygger pÄ vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Evans (2003) modell för innehÄllsanalys har varit utgÄngspunkten under analysarbetet.Resultat: Tre huvudteman och nio subteman identifierades under analysarbetet.

Forskningen visar pÄ att elitidrottare inte fÄr i sig tillrÀckligt med energi och dÀrmed utsÀtter sig sjÀlva för ökad hÀlsorisk och risk för minskad prestationsförmÄga under bÄde trÀning och tÀvling. Vi har valt att undersöka en del av detta genom att kartlÀgga elitbasketspelares ÄterhÀmtningsvanor. SÄvÀl beteende genom intag av kolhydrater, fett, protein och vÀtska inom tvÄ timmar efter avslutad fysisk aktivitet som förestÀllningarna kring ÄterhÀmtningsmÄlet har undersökts och analyserats.Studien Àr gjord pÄ ett elitherrbasketlag i VÀstra Götalandsregionen med totalt nio deltagande spelare. Den Àr delvis kvantitativ och delvis kvalitativ, triangulering förekommer för att jÀmföra sambandet mellan beteende och förestÀllningarna. Beteendet kartlades med hjÀlp av en matdagbok dÀr spelarna fick skriva ner allt de Ät under 4 dagar.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, bÄde verbalt och icke-verbalt. Syftet var Àven att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvÀndandet i verksamheten.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr videoobservationer och intervjuer anvÀndes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 Ärs Älder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade pÄ olika sÀtt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. KroppssprÄket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi mÀrkte att gesterna hjÀlpte till dÀr sprÄket fattades.

Regeringen har under de senaste Ären genom lagar och propositioner stÀllt krav pÄ att universiteten förutom att bedriva utbildning och forskning ocksÄ ska samverka med det omgivande samhÀllet för att öka den regionala tillvÀxten. I en snabbt förÀnderlig vÀrld med hÄrdare konkurrens mÄste företag idag stÀndigt satsa pÄ ny kunskap och kompetensutveckling. Genom samverkan mellan universitet och företag kan en kunskapsutveckling, som Àr gynnsam för bÄde parter skapas, men det krÀvs dialog och ömsesidig förstÄelse. Syftet med denna undersökning Àr att utifrÄn inspiration av en fenomenografisk ansats analysera och beskriva hur företag i Kronobergs lÀn tÀnker strategiskt kring kompetensutveckling och hur de uppfattar universitet som en möjlig resurs till kompetensutveckling i deras verksamhet. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med nio större privata företag i Kronobergs lÀn samt fyra nyckelaktörer som representanter för de smÄ och medelstora företagen.

Bakgrund: Röntgensjuksköterskor arbetar inom en högteknologisk miljö, dÀr utvecklingen har gÄtt snabbt. NÀr röntgensjuksköterskans arbete övergick till digital arbetsmiljö och dataskÀrmsarbete, blev kommunikationen mellan radiologer och röntgensjuksköterskor hÀmmad och arbetsmiljön förÀndrades. Nya ansvarsomrÄden tillkom och lÀmnade utrymme för fler sjÀlvstÀndiga arbetsuppgifter. Syfte: Syftet med detta arbete Àr att kartlÀgga vilka för- och nackdelar som den digitala kommunikationen har medfört för röntgensjuksköterskor och radiologer. Metod: En litteraturöversikt genomfördes via systematiska sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus.

Detta arbetet syftar till att synligöra pedagogers syn pÄ förskolans inomhusmiljö och hur de ser pÄ förÀndringsarbetet av den pedagogiska miljön i relation till barns utveckling och lÀrande. Arbetet syftar Àven till att ta reda pÄ vilka begrÀnsningar pedagogerna i förskolan upplever att de kan möta. De frÄgestÀllningar som arbetet utgÄr frÄn Àr: Vilken syn pÄ förskolans miljö ger pedagoger uttryck för? PÄ vilka sÀtt ger pedagoger uttryck för att den pedagogiska miljön kan bidra till barns kunskapsutveckling? samt Vilka faktorer pÄverkar utformandet av förskolans miljö? Som metod för att ta reda pÄ detta anvÀndes enkÀtundersökning dÀr 45 enkÀter delades ut pÄ förskolor i tre olika kommuner. Dessa besvarades av 42 pedagoger pÄ olika avdelningar, vilket endast gav ett bortfall pÄ tre pedagoger.

Sammanfattning Syftet med studien Àr att undersöka om organisationer skapar förutsÀttningar för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet. ForskningsfrÄgorna Àr: Vad gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Hur gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Vilka pÄverkansfaktorer finns i organisationens kultur och struktur, som kan underlÀtta för (skapa förutsÀttningar för) medarbetare att vara delaktiga? Studien har genomförts som tvÄ fallstudier dÀr insamling av datamaterial har skett genom personliga intervjuer och dokument. Resultatet visar att det finns metoder, beteenden och pÄverkansfaktorer som ledare i organisationer anvÀnder, som ger goda eller vissa förutsÀttningar för att medarbetare ska vara delaktiga. Dessa Àr, att det finns informations- och kommunikationskanaler, ledare i allmÀnhet Àr tillgÀngliga och lyssnar, det finns vissa möjligheter till kunskapsutveckling och goda ekonomiska resultat Àr viktigt.

VÄr undersökning om lÀsprojekt pÄ viskastrandgymnasiet som innebÀr 20 minuters skönlitteratur lÀsning pÄ första lektionen pÄ dagen utfördes via enkÀtutdelning till Ärskurs tvÄ elever frÄn 5 olika program. Vi stÀllde 12 bestÀmda frÄgor i syfte att fÄ information om elevers Äsikter angÄende lÀsning och dess effekter i utveckling av lÀsförstÄelse och kunskap. Resultatet har visat att en majoritet av tillfrÄgade eleverna bekrÀftar att 20 minuters lÀsning under den första lektionen pÄ dagen ger positiva effekter i deras lÀsförstÄelse, skriv förmÄga, avslappning, koncentrations förmÄga och utveckling i kunskap. Att 20 minuters morgonlÀsning Àr viktigt hÄller 67 % av elever med om, men vÄr undersökning har ocksÄ visat att det finns en minoritet med Ca 33 % av eleverna alltsÄ 16 av 49 tillfrÄgade, som inte tyckte det. Tidigare nationella och internationella undersökningar visar att elevers lÀsförstÄelse har försÀmrats, vilket beror pÄ lÀslusten hos elever.

Bakgrund: I Lpo 94 stÄr det att skolans uppdrag Àr att inkludera lek i undervisningen. SÀrskilt under de tidiga skolÄren betyder leken mycket för elevernas kunskapsutveckling. Forskare Àr eniga om lekens betydelse för barns lÀrande. LÀrarutbildningen föresprÄkar lek och lustfyllt lÀrande för att frÀmja barns lÀrandeprocess. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi dock inte sett mycket lekpedagogik i undervisningen och vi blev intresserade av varför leken Àr sÄ lite förkommande i skolan.

Portfolio Àr ett bra verktyg för att dokumentera och synliggöra lÀrandet. Det har forskats om portfolio ur lÀrarperspektivet men mindre utifrÄn elevernas perspektiv. Syftet Àr att eleverna ska se sin kunskapsutveckling och sitt eget lÀrande under hela skolgÄngen. Det Àr inte dokumentationen i sig som Àr det viktiga utan de reflektioner den ger upphov till. UtgÄngspunkten Àr elevernas egna satta mÄl.