Malmö högskola LĂ€rarutbildningen Skolutveckling och ledarskap SpeciallĂ€rarprogrammet Höstterminen 2010 ABSTRAKT Leden, Lotta & Tufvesson, Karin (2010). ÅtgĂ€rdsprogram och IUP ? för elever i matematiksvĂ„righeter (IEP ? for Students in Mathematical Difficulties). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vĂ„rt examensarbete var att studera vilken matematik som synliggörs, och hur denna beskrivs i form av svĂ„righeter och Ă„tgĂ€rder, i Ă„tgĂ€rdsprogram och individuella utvecklingsplaner (IUP). Vi har ocksĂ„ avsett att undersöka hur Ă„tgĂ€rderna följer dagens matematikdidaktiska forskning, hur de följer kursplanen i matematik samt hur de följer Skolverkets riktlinjer för upprĂ€ttande av Ă„tgĂ€rdsprogram och IUP.

Gullberg, Linda (2014). Bland delfinsim och batterier. Möjligheter till lÀrande i trÀningsskola. (Among dolphin swimming and batteries. Learning possibilities in special school.).

I en kvalitativ dokumentanalys studeras departementspromemorian En ny betygsskala (Ds 2008:13), tio remissvar till förslaget samt propositionen En ny betygsskala (prop. 2008/09:66). Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stÄndpunkter och argument i frÄgan om utökningen av antal betygssteg, frÄn tvÄ till sex steg, inom sfi (svenskundervisning för invandrare) relaterar till följande betygsfunktioner: betyg för urval, betyg för utvÀrdering och kontroll, betyg för att ge information om elevers kunskapsutveckling samt betyg för att frÀmja elevers motivation. Resultatet visar att det frÀmst relateras till betygsfunktionen för styrning och kontroll samt motivationsfunktionen. I analysen tolkas förslaget innehÄlla en strÀvan efter likriktning, underlÀttande för jÀmförelser av betygsresultat och en vilja att finna ett enkelt sprÄk för bedömning.

SÀkerhetshantering har sedan 1950-talet varit ett centralt Àmne inom tillverkningsindustrier och har haft en stÀndig utveckling och förbÀttring. Inom tillverkningsindustrin arbetar ett stort antal mÀnniskor och oftast dygnet runt, samtidigt finns det Àven mÄnga och en hög grad avancerade maskiner att handskas med. I ett stort flöde av anstÀllda krÀvs en sÀker arbetsmiljö med en utvecklad sÀkerhetshantering. Det har inte alltid funnits samma kunskap nÀr det gÀller sÀkerhetshantering och utvecklingen eftersom den sker fortfarande.Syftet med rapporten Àr att skapa en djupare förstÄelse för kunskapen om sÀkerhetshanteringen kring arbetsplatsolyckor och det förebyggande arbetet för detta vid en tillverkningindustri. Kandidatarbetet har genomförts med hjÀlp av en litteraturstudie, ett antal intervjuer och ett studiebesök vid en av Sveriges tillverkningsindustrier.

Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var ocksÄ att studera hur de omdömen som lÀrare skriver ser ut i praktiken avseende innehÄll, för att se hur omdömena överensstÀmmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vÄr utgÄngspunkt varit de skrivningar i lÀroplanen (Lpo 94) och de allmÀnna rÄden (Skolverket, 2008) som uttrycker nÄgot om rektors ansvar samt elevers lÀrande- och kunskapsutveckling. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehÄllet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak Àr positiva till skriftliga omdömen men att de Àr kritiska till det stöd de fÄtt för implementering. Ett skÀl till att rektorerna Àr positiva Àr de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.

According to the curriculum for the Swedish preschool system, children?s development and learning should be documented and analyzed in order to evaluate and develop the preschool quality. Social criticism is directed to some of the methods of documentation for assessing the childrenÂŽs individual knowledge development. The purpose of this study was to examine how, what and why some teachers use documentation in preschool. I wanted to examine which methods preschool teachers used when they documented the children and what they focused on.

Dagens ungdomar har, pÄ grund av ett ökat utbud av inomhusaktiviteter, ett annorlunda intresse för att vistas utomhus Àn vad de hade för nÄgra Ärtionden sedan. DÀrför avsÄg vi att bedriva viss del av elevernas undervisning i Àmnet geografi utomhus. Syftet med detta var att studera eventuell förÀndring av elevernas koncentrations- samt motivationsförmÄga vid en kombination av traditionellt lektionssalsbunden undervisning och lektioner utomhus. Som bakgrund till detta har vi studerat den aktuella forskning som fanns att tillgÄ inom Àmnet utomhuspedagogik. Trots att det finns en mÀngd studier, som pekar pÄ att fysisk aktivitet skulle ha en positiv effekt pÄ inlÀrning, koncentration och sÄ vidare, finns det inte mycket inom forskningen kring utomhuspedagogik att tillgÄ.

Syftet med denna studie Àr att undersöka tolv grundskollÀrares instÀllning till integrering, samt om och hur de utifrÄn sin instÀllning skapar förutsÀttningar för lÀrande för integrerade elever i grundskolan. Eftersom förutsÀttningar för lÀrande Àr ett vitt begrepp har vi valt att fokusera pÄ interaktion. Studien utgÄr frÄn de tvÄ specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt/ relationellt, för att beskriva lÀrares instÀllning till integrerade elever och hur det pÄverkar integrerade elevers förutsÀttningar för lÀrande. Det sociokulturella perspektivet beskrivs för att pÄtala interaktionens betydelse för lÀrande. Studien har en kvalitativ forskningsansats.

Denna fallstudie syftar till att framhÀva synsÀtt och eventuella erfarenheter om modersmÄlsstöd i förskoleklass, samt insatser som behövs för att uppnÄ styrdokumentens mÄl och riktlinjer. Empirin har insamlats frÄn tvÄ lÀrare och en rektor i en förskoleklassverksamhet, en modersmÄlslÀrare och en projektledare pÄ Skolkontoret i en kommun.Informanternas förhÄllningssÀtt till modersmÄlet och modersmÄlsstödet Àr positivt. ModersmÄlet Àr av vÀrde bÄde för barnens sprÄkutveckling pÄ bÄda sprÄken och stÀrker identiteten. Ett gott modersmÄlsstöd i förskoleklassverksamheten Àr dÀrför av betydelse för barns förstÄelse och kunskapsutveckling. Men avsaknad av flersprÄkig personal eller modersmÄlslÀrare försvÄrar arbetet, vilket i stor del pÄverkas av ekonomin.

Syftet med studien Àr att belysa hur ett mÄngkulturellt klassrum pÄverkar lÀrares förhÄllningssÀtt till eleverna och vilka strategier de dÄ anvÀnder i sin undervisning. I studien har lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola studerats. Deras olika förhÄllningssÀtt och strategier har undersökts för att utröna hur arbetet med elever frÄn olika bakgrunder konkret kan te sig.Studien har en kritisk hermeneutisk metodansats dÀr kvalitativa intervjuer har anvÀnts för datainsamling. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem olika lÀrare vid en mÄngkulturell skola. Empirin har sedan tolkats utifrÄn en hermeneutisk tolkningsprocess, dÀr empirins helhet och delar har stÀllts i förhÄllande till varandra.

Föreliggande uppsats syftar till att genom kvalitativa samtalsintervjuer ta reda pÄ hur ett antal lÀrare undervisande i Ärskurs 4-6 upplever ett ökat fokus pÄ bedömning av elevers kunskapsutveckling och lÀrande.Tre grundlÀggande instÀllningar till bedömning framtrÀder i intervjumaterialet; bedömning som en sjÀlvklar del av lÀraruppdraget, bedömning som tidstjuv och skrivbordsprodukt samt instÀllningen till bedömning som ett pÄtvingat ont. Bakom lÀrarnas explicita uttalanden om en bedömning som syftar till att ta reda pÄ vad eleven har lÀrt sig, kan i huvudsak bedömningsfunktioner som kontroll och information skönjas.NÀr ett maktperspektiv appliceras pÄ intervjumaterialet framtrÀder lÀrares bedömningsrelaterade arbete som grundat pÄ en samtyckesproducerande maktutövning, vilken förutsÀtter elevers och förÀldrars delaktighet och syftar till att dessa ska förstÄ och acceptera lÀrarens verklighetsbeskrivning. LÀrares bedömningar kan vidare förstÄs fungera eftersom eleven, genom vetskap om att hon Àr inordnad i ett bedömande system, anpassar sig efter detta. Bedömning utgör sÄledes ett sÀtt pÄ vilket lÀraren kontrollerar eleverna och klassrumssituationen.LÀrarna i studien tycks omedvetna om den makt som de genom bedömning utövar  över elever och förÀldrar. UtifrÄn föreliggande uppsats perspektiv, framtrÀder dock tydligt bilden av lÀrares bedömningsrelaterade arbete som en praktik dÀr makt och maktutövande Àr en nödvÀndig, om Àn i strukturen dold, förutsÀttning..

Syftet med detta arbete Àr att identifiera de problem som upplevs vid kommunikation och uppföljning under APU bland handledare, lÀrare och elever. UtifrÄn resultatet av examensarbetet försöka skapa rutiner och verktyg för att kvalitetsförbÀttra samverkan mellan skola och företagens handledare vid dokumentering/uppföljning av elevernas kunskapsutveckling under APU. Samverkan mellan skola och nÀringsliv Àr ett av de viktigaste instrumenten pÄ de yrkesinriktade programmen för att eleverna skall fÄ en kvalitativ utbildning med möjlighet att reflektera och överföra sina vunna skolkunskaper till yrkeskunskaper pÄ en till programmet kopplad APU. DÄ utvecklingen inom industrin rusar fram och pressen pÄ företagen ökar för att bli mer effektiva, ser vi idag att tid och ekonomi Àr en faktor som stÀller till stora bekymmer för att kunna upprÀtthÄlla god kvalité pÄ kommunikation och dokumentation under APU. Detta Àr inte minst viktigt för att utveckla samverkan men ocksÄ för att elevanpassa utbildningen och tillhörande APU i sÄ stor utstrÀckning som möjligt.

Uppsatsen handlar om litteraturundervisningen i Ă€mnet svenska pĂ„ film- och ledarskaps-programmen pĂ„ gymnasiet i norra Sverige. Syftet Ă€r att undersöka skönlitteraturens roll och funktion i svenskundervisningen, men Ă€ven försöka finna mönster och jĂ€mföra Ă„sikter och kunskapsutveckling mellan Åk 1 och Åk 3. Det Ă€r en kvalitativ och kvantitativ studie och som material och metod anvĂ€nds ett flertal klassrumsobservationer, en lĂ€rar- och ett antal elevintervjuer samt elevenkĂ€ter. Undersökningen visar att informanterna sammantaget anser att den skönlitterĂ€ra undervisningen ger positiva effekter. I vĂ„r undersökning framgĂ„r elevernas framsteg enligt lĂ€raren och eleverna genom fĂ€rre ordföljdsfel, bĂ€ttre stavning och meningsbyggnad och detta bekrĂ€ftar bĂ„de eleverna och lĂ€raren i resultatavsnittet.

Mollberg, A. FrÄn intensivvÄrd till vÄrdavdelning. Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att ta emot en intensivvÄrdspatient - en intervjuundersökning. Examensarbete i omvÄrdnad 15 hp. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för OmvÄrdnad, 2008. Tidigare studier har visat att det finns problem i samband med att en intensivvÄrdspatient överflyttas till en lÀgre vÄrdnivÄ, dÄ vÄrdavdelningens förutsÀttningar och begrÀnsade resurser har svÄrt att möta patientens vÄrdbehov.

Den individuella utvecklingsplanen bestÄr av tvÄ delar, en del Àr den framÄtsyftande skriftliga planen som skall finnas för varje elev. Syftet med den Àr att öka elevens delaktighet och inflytande i sitt lÀrande och den skrivs i samband med utvecklingssamtalet. Den andra delen tillkom 2008 och skall innehÄlla skriftliga omdömen som beskriver elevernas kunskapsutveckling i de Àmnen de har fÄtt undervisning i. I vÄr studie ligger fokus pÄ den framÄtsyftande delen av den individuella utvecklingsplanen.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vad den framÄtsyftande delen av IUP:n har för innebörd för lÀrarna i de tidigare skolÄren, samt pÄ vilka sÀtt den anvÀnds i verksamheten. FrÄgestÀllningarna Àr:·         Vad innebÀr den framÄtsyftande delen av IUP:n för lÀrarna i de tidigare skolÄren?·         PÄ vilka sÀtt anvÀnder sig lÀrarna i de tidigare skolÄren den framÄtsyftande delen av IUP:n i verksamheten?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomförde vi kvalitativa forskningsintervjuer.