Det hÀr Àr ett arbete som bygger pÄ en undersökning om Ätta lÀrares syn pÄ hur de möter elevers sprÄkliga erfarenheter med matematikens abstrakta sprÄk. Arbetet ger ocksÄ en bild av vad de hÀr lÀrarna anser Àr viktiga delar i matematikundervisningen. Genom den hÀr undersökningen kan arbetet bidra till undervisningen och synen av matematik och dÀrmed stÀrka kunskapsutvecklingen inom omrÄdet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med de Ätta lÀrarna som vi sedan analyserat och tolkat utifrÄn forskningslitteratur. Vi kom fram till att lÀrarna inte ser det som ett problem för eleverna att möta matematikens abstrakta sprÄk.

Jag har gjort en fallstudie som handlar om hur lÀrare pÄ en specifik minoritetsskola gÄr tillvÀga för att utveckla barn med annat modersmÄl inom det svenska sprÄket samt vilka svÄrigheter lÀrare och elever möter pÄ under processens gÄng. Mitt syfte var att ta reda pÄ vad lÀrare idag gör för att hjÀlpa andrasprÄkselever att tillÀgna sig det svenska sprÄket och vilka svÄrigheter/hinder som kan uppstÄ. Jag har under arbetets gÄng intervjuat lÀrare om hur de arbetar med andrasprÄkselever och vilka svÄrigheter som de tycker Àr uppenbara. Jag har Àven gjort egna observationer i en specifik klass. Det jag frÀmst har kommit fram till Àr att mÄnga lÀrare idag saknar kunskap och erfarenhet om hur de ska arbeta för att utveckla andrasprÄkselever.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om erfarna lÀrare följer lÀroplanens intentioner om att anvÀnda sig av olika arbetssÀtt och arbetsformer för att frÀmja elevernas kunskapsutveckling i matematik. För att nÄ detta syfte anvÀnde jag en etnografisk inspirerad fallstudie som vetenskaplig metod. De datainsamlingsmetoder som har anvÀnts Àr observationer och intervjuer med fyra erfarna lÀrare frÄn tvÄ skolor.Resultatet visade att lÀrarnas undervisning innehöll en rad gemensamma nÀmnare. De betonade alla en undervisning som innebÀr gemensamma genomgÄngar, repetition av kunskaper, siffertrÀning, utantillinlÀrning och gemensamma samtal i matematik i helklass och i mindre grupper. LÀrarna var överens om att ordning och reda i klassrummet var viktigt för elevens inlÀrning. Möbleringen i klassrummen var liknande i klassrummen.

Denna rapport har sammanstÀllts i syfte att beskriva vilka faktorer i undervisningen som kan vara viktiga nÀr det gÀller elevers mÄluppfyllelse pÄ gymnasiets programmeringskurser. Med utgÄngspunkt frÄn gjord textanalys har frÄgestÀllningar om vad programmering innebÀr, elevers syn och förvÀntningar pÄ en programmeringskurs, hur kursen kan utformas för att bÀttre möta elevernas individuella sÀtt att lÀra sig samt hur elevers kunskapsutveckling kan pÄverkas pÄ ovannÀmnda kurs behandlats. En enkÀtstudie bland gymnasielÀrare i programmering gjordes Àven för att fÄ deras syn pÄ frÄgestÀllningar kring val av programmeringssprÄk och dess eventuella pÄverkan. Studien visar att en framgÄngsfaktor Àr motiverade elever. Motivationen kan ibland pÄverkas av vilket programmeringssprÄk som anvÀnds i undervisningen.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur pedagoger arbetar med att lÄta eleverna upptÀcka och uppleva historia som en del av historieundervisningen. Samtidigt som underökningen tar upp vidareutbildningsmöjligheterna inom So/historia för de berörda pedagogerna pÄ skolan. Teorin Àr baserad pÄ att eleven kan skap djupare band till historia genom att uppleva och upptÀcka historia pÄ plats och pÄ ett mer praktiskt sÀtt. Metoden bestÄr av kvalitativa intervjuer som har blivit transkriberade och en skriftlig intervju. De som blivit intervjuade Àr pedagoger som arbetar med Ärskurserna 1-3 och 4-6 och som har So som sitt undervisningsÀmne.

Det individuella bemötandet av eleverna har förÀndrats över tid frÄn ensidiga omdömen i betygsform till samtal som handlar om att följa och stödja varje enskild elevs kunskapsutveckling och personliga utveckling. Förordningen om den individuella utvecklingsplanen som trÀdde i kraft i januari 2006 Àr ytterligare ett steg i det individuella bemötandet av varje enskild elev. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den individuella utvecklingsplanen har implementerats i nÄgra svenska grundskolor. Genom att anvÀnda en kvalitativ metod i vÄr studie har vi utifrÄn intervjuer tagit del av fem rektorers syn pÄ den individuella utvecklingsplanen. Resultatet visade att samtliga rektorer var positiva till den individuella utvecklingsplanen dÄ de ansÄg att den bidrar till att skolan tolkar lÀroplanen pÄ ett korrekt sÀtt.

Syftet med interventionsstudien Àr att bidra med kunskapsutveckling kring arbetssÀtt för att utveckla elevers förmÄga att skriva med flyt. Studiens syfte Àr ocksÄ att undersöka om det finns samband mellan ordavkodning/lÀshastighet och skrivflyt.Interventionen genomförs i klassundervisningen i skolÄr 1 och 2. Under tio tillfÀllen skriver eleverna i sina tankeböcker. Dockan Mini, som Àr huvudpersonen i klassens lÀsebok, ger skrivuppdrag som diskuteras innan eleverna börjar skriva. Vid tre olika tillfÀllen mÀts skrivflytet genom att eleverna fÄr skriva en text till en bild.

Syftet med föreliggande undersökning har varit att analysera de övergripande mÄlen för svenska som andrasprÄks- och svenskundervisningen pÄ svensk gymnasieskola, kunskapskraven för kurserna Svenska som andrasprÄk 1 och Svenska 1 samt frÄgor ur ett lÀromedel för respektive kurs. De lÀromedel som har analyserats Àr Svenska etc.: kursbok i svenska och svenska som andrasprÄk (2006) samt Svenska rum 1 (2012). Objekten har analyserats genom att de har kategoriserats in i Jim Cummins Modell för andrasprÄkselevernas sprÄk- och kunskapsutveckling (Holmegaard & Wikström, 2004. s.545). Detta för att svara pÄ frÄgan ?GÄr det att samordna undervisning som uppfyller mÄl och kunskapskrav för Àmnena svenska som andrasprÄk och svenska enligt Gy11??.

Detta examensarbete Àr genomfört med syftet att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 4 - 6 arbetar för att utveckla elevers kommunikationsförmÄga i matematik. Vi har undersökt om lÀrare anvÀnder sig av grupparbete som ett verktyg för detta och hur de anser att arbetssÀttet pÄverkar utvecklingen av denna förmÄga. Det sociokulturella perspektivet har anvÀnts som utgÄngspunkt eftersom det beskriver att sprÄk- och kunskapsutveckling sker i samspel mellan mÀnniskor. För att undersöka vÄra frÄgestÀllningar har vi utfört kvalitativa intervjuer med aktiva lÀrare. Det visade sig i dessa samtal att lÀrarna arbetade olika mycket och pÄ olika sÀtt med att utveckla elevernas kommunikationsförmÄga.

Svenskt arbetsliv stÄr inför stora förÀndringar. Rekordgenerationen 40-talister, som besitter betydande kunskap och erfarenhet, Àr pÄ vÀg ut ur arbetslivet och ska ersÀttas av mindre erafarna generationer. Problemet har lett till ett ökat intresse för möjligheter att tillvarata Àldre medarbetares kunskap innan den lÀmnar organisationer. Det gÀller att pÄ bÀsta sÀtt överföra Àldre medarbetares kunskaper till yngre medarbetare, för att undvika kunskapsgap inom organisationer. Studiens syfte var att undersöka hur en kunskapsorganisation förhÄller sig till den kunskap blivande pensionÀrer har utvecklat under sina arbetsliv, hur organisationen arbetar med pensionsavgÄngar samt hur blivande pensionÀrer upplever övergÄngen till pension.Tidigare forskning visar att fÄ organisationer anvÀnder kunskapsöverföring frÄn Àldre till yngre medarbetare vid pensionsavgÄngar.

I dagens samhÀlle visar mÄnga rapporter pÄ att allt fler elever fÄr diagnosen ADHD, vilket gör att skolan stÀlls inför problem dÄ lÀrarna inte anses ha kunskapen om hur de ska bemöta eleverna med ADHD. Med tanke pÄ den bristande kunskapen hos lÀrarna, vill vi med vÄr studie ta reda pÄ hur elever med ADHD och deras förÀldrar upplever/upplevt bemötandet i skolmiljön. Vi intervjuade fyra elever och fyra förÀldrar till tre av eleverna och de berÀttade öppenhjÀrtigt om deras upplevelser om bemötandet i skolan. Genom respondenternas berÀttelser och aktuell litteratur gÀllande ADHD och skolmiljön blev resultatet utifrÄn vÄrt syfte tydligt. MÄnga av eleverna och förÀldrarna kÀnde en brist frÄn skolan nÀr det kom till bemötandet utifrÄn diagnosen.

Syftet med denna studie var att fÄ djupare förstÄelse av det ömsesidiga samspelet mellan elever med synnedsÀttning i kombination med flera andra funktionsnedsÀttningar och personal pÄ en specialskola. Genom intervjuer ville vi undersöka hur personal pÄ en specialskola beskrev ömsesidiga möten och hur det Àr kopplat till lÀrande. Resultatet visade pÄ nÄgra viktiga förhÄllanden som var kÀnnetecknande frÄn intervjuerna. Det vi lyfter fram Àr kÀnslomÀssig lyhördhet mellan elev och personal, som innebÀr att man Àr inkÀnnande och svarar pÄ initiativ och samspel genom att bekrÀfta med ord och handling. Följsam turtagning, som medför att samspelet upprepas och förnyas genom en stÀndig förÀndring.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

Personalens kunskap Àr en betydelsefull ingrediens i organisationens förmÄga att uppnÄ de lÄngsiktiga mÄlen men om organisationen inte vet vilken kunskap som finns eller var den finns kan organisationen inte heller internt vidareförmedla kunskapen. Det Àr dÀrför av vikt att göra en formaliserad kunskapsgranskning, t ex en kunskapskartlÀggning, dÀr kartlÀggningen har sin utgÄngspunkt i individers kunskapsprofiler. FrÄgan Àr dÄ hur organisationen kan anvÀnda kunskapskartlÀggningen för att stödja strategiarbetet? VÄr fallstudie, baserad pÄ halvstrukturerade intervjuer, Àr utförd hos en stor och en liten organisation med det övergripande syftet att belysa kunskapens strategiska betydelse vid arbetet med utvecklingen av de interna resurserna. Resultatet av vÄr studie visar att organisationens framtida kunskapsbehov styrs av visionerna och de lÄngsiktiga övergripande mÄlen för verksamheten.

Sveriges Radio stores their data in large archives which makes it hard to retrieve specific information. The sheer size of the archives makes retrieving information about a specific event difficult and causes a big problem. To solve this problem a more consistent use of metadata is needed. This resulted in an investigation about metadata and keyword genera-tion.The appointed task was to automatically generate keywords from transcribed radio shows. This included an investigation of which systems and algorithms that can be used to generate keywords, based on previous works.