SammandragSyftet med mitt arbete var att undersöka modersmÄlslÀrares arbetssituation ochförutsÀttningar för utlÀrning, hur samarbete mellan klasslÀrarna och modersmÄlslÀrarnafungerar och hur samarbetet pÄverkar sprÄkundervisningen. Jag har anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod och spelat in intervjuer med fem modersmÄlslÀrare och tre klasslÀrare. Resultatet av undersökningen visar att bÄde klasslÀrarna och modersmÄlslÀrarna har förstÄelse förmodersmÄlets betydelse för elevernas sprÄkutveckling och inlÀrningsförmÄga. Ett bÀttre samarbete Àrett önskemÄl frÄn bÄda hÄll men för att lyckas med detta behöver modersmÄlslÀrarens arbetssituationförbÀttras, vilket modersmÄlslÀraren inte sjÀlv kan pÄverka utan det ligger pÄ de olika skolornas viljaatt samarbeta. En av de viktigaste frÄgorna rör tidpunkten för modersmÄlsundervisningen som idag Àrplacerad efter ordinarie skoltid. En av förutsÀttningarna för att kunna samarbeta Àr att lÀrarna harsamma arbetstider. Detta problem mÄste lösas av kommunen.Det framgÄr ocksÄ att mÄnga klasslÀrare inte har tillrÀcklig kunskap om flersprÄkiga barns behov trotsatt de har ansvar för elevernas kunskapsutveckling pÄ andrasprÄket..

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

Bakgrunden till vÄr studie Àr vÄrt gemensamma intresse för skönlitteratur och vÄr nyfikenhet över hur den anvÀnds i dagens skola. Syfte var att ta reda pÄ om samt hur lÀrare, verksamma inom skolans tidiga Är, anvÀnder sig av skönlitteratur i sin undervisning. Vi har undersökt hur lÀrare tÀnker kring skönlitteratur i sin undervisning och i vilka syften som skönlitteratur anvÀnds. Genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lÀrare fick vi det material som vi sedan analyserade. Vi fann att lÀrarna var vÀl medvetna om skönlitteraturens möjligheter, inte bara i svenska utan i skolans alla Àmnen.

Syfte: HÀlsofrÀmjande insatser pÄ arbetsplatser Àr idag vanligt förekommande. Genom olika hÀlsoprojekt kan arbetstagare bland annat fÄ subventionerad trÀning och utbildning inom hÀlsoÀmnen. Studiens syfte var att försöka fÄ en förstÄelse för hur nÄgra arbetstagare som deltagit i ett hÀlsoprojekt, uppfattar sin vilja till ansvar och sin kunskapsutveckling till förÀndring. Syftet var ocksÄ att fÄ förstÄelse för hur individens mÀnnisko- och kunskapssyn kan pÄverka viljan till ansvar för ett hÀlsosamt liv.Metod: Tre halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare som deltagit i ett hÀlsoprojekt. Samtliga arbetstagare Àr kvinnor och anstÀllda inom kommunen.Resultat: Studien visade att uppfattningarna av vilja till eget hÀlsoansvar skiljde sig markant mellan deltagarna.

Syftet med vÄr studie var att undersöka de kunskapsgrunder pÄ vilka kommunalapolitiker och tjÀnstemÀn fattar sina beslut som rör inkluderande arbetssÀtt i skolan. VadÀr det som de bÀr med sig i form av erfarenheter och/eller utbildning som gör demskickliga att fatta dessa beslut? Vi stÀllde oss frÄgor om vilken kunskap de hade omskolan, pÄ vilket sÀtt de skapat sin kunskap och hur de definierade begreppeninkluderande arbetssÀtt och likvÀrdig utbildning. För att fÄ reda pÄ detta anvÀnde vi ossav strukturerade intervjuer dÄ vi sökte upp och intervjuade politiker och tjÀnstemÀn i trekommuner av olika storlek. Det insamlade datamaterialet strukturerades utifrÄn tvÄ avDomÀnteorins s.k.

Denna studie ingick i ett större forskningsprojekt om grupphandledning under psykoterapiutbildning (GUT). Studiens syfte var att belysa betydelser av problem i handledningsgrupper för upplevelsen av kvalitativa förÀndringar i arbetsklimat och psykoterapeutiskt arbete. FrÄgestÀllningarna gÀllde hur förÀndringarna beskrevs samt om det fanns skillnader i beskrivna förÀndringar mellan handledningsgrupper med olika problembild. 54 handledare och handledda frÄn 12 handledningsgrupper pÄ den grundlÀggande utbildningsnivÄn deltog. Data samlades in via frÄgeformulÀr med kvantitativa och kvalitativa frÄgor.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt rektorer för förskoleklasser och till och med Ärskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen och dess betydelse för elevers inlÀrning, samt vilka strategier och metoder de anvÀnder för att erbjuda elever möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. I forsknings- genomgÄngen framstÀlls olika forskares och författares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet ur olika perspektiv. HÀr redogörs Àven för rektorsuppdraget och vilka ansvarsomrÄde som gÀller för rektorerna. Undersökningen bestÄr av en intervjustudie med sju rektorer. Av resultatet framgÄr det att rektorernas möjlighet till att pÄverka elevers rörelse Àr god.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka och beskriva vilka uppfattningar nio elever och tvÄ lÀrare har av bedömning inom matematikundervisningen. Med fenomenografi som en teoretisk och metodologisk utgÄngspunkt har enskilda intervjuer med elever och lÀrare genomförts pÄ tvÄ högstadieskolor i Halland. Resultatet presenteras i form av fyra beskrivningskategorier av sÀtt att uppfatta bedömning:A) Bedömning för betygsÀttning och som urval för att komma in pÄ gymnasietB) Bedömning för att förbÀttra betygetC) Bedömning för att utvecklas matematisktD) Bedömning som en kÀnsla hos lÀrare och eleverKategorierna analyseras i förhÄllande till summativ och formativ bedömning. En slutsats Àr att kategori A Àr den vanligast förekommande bland de elva respondenterna. Vidare framkommer att de tvÄ lÀrarna uppfattar bedömning pÄ vÀldigt olika sÀtt.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagoger tar reda pÄ vad elever i skolÄr tre kan (och inte kan) i matematik. Med hjÀlp av intervjuer har vi stÀllt frÄgor till Ätta pedagoger som Àr verksamma i skolÄr tre och har behörighet att undervisa i matematik. I litteraturstudien kom vi i kontakt med begreppen summativ och formativ bedömning som har stor betydelse för hur bedömning gÄr till och följs upp. Resultaten visar att pedagogerna anser att kommunikation Àr viktig bÄde i matematikundervisning och vid uppföljning av resultat. NÀr det gÀller uppföljning genomfördes den pÄ olika sÀtt.

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare arbetar med sprÄkutveckling och kunskapsutveckling i grundskolan. I studien har jag utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar som Àr följande: Hur arbetar lÀrare sprÄkutvecklande? Hur samarbetar lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag tagit en del av forskningslitteratur och gjort intervjuer med fyra lÀrare dÀr tvÄ undervisar i svenska som andrasprÄk och tvÄ undervisar i modersmÄlet. Resultatet visar att lÀrarna utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet i sin undervisning och att metoderna och arbetssÀtt som genomsyrar undervisningen bestÄr av sprÄkutvecklande metoder som genrepedagogik, cirkelmodellen, tematisk arbete, Àmnesintegration, individualisering och samarbete.  Jag har ocksÄ kommit fram till att eleverna som deltar i modersmÄlsundervisning lyckas ha bÀttre resultat och att respondenter anser att modermÄlet Àr mycket viktigt för all inlÀrning. Dessutom pÄvisar min studie att studiehandledning pÄ modersmÄlet och samarbete lÀrarna emellan Àr nÄgot som kan gynna flersprÄkiga elevers kognitiva och sprÄkliga utveckling dock förekommer sÄdant samarbete alldeles för sÀllan. .

Examensarbetets syfte Àr att studera lÀrares beskrivningar av arbetet med och betydelsen av pedagogiska relationer. Studien har tre frÄgestÀllningar: Vad anger lÀrare att de har för uppfattningar om pedagogiska relationer, hur beskriver de sitt arbete för att skapa pedagogiska relationer samt vad har dessa relationer för betydelse för elevernas studieprestationer enligt lÀrarna. För att studera hur man som lÀrare kan arbeta för att skapa pedagogiska relationer och för att fÄ reda pÄ hur dessa relationer pÄverkar elevernas studieprestationer sÄ anvÀnds en kvalitativ forskningsmetod. Empirin bestÄr av intervjuer med fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor. För att fÄ en djupare förstÄelse om Àmnet och för att lÀttare kunna förstÄ resultatet sÄ hÀmtas kunskap ur tidigare forskning och bidrag till tolkningen ur olika teorier. Informanterna beskriver pedagogiska relationer och dess innebörd olika. En del av lÀrarna anser att pedagogiska relationer har med elevernas kunskapsutveckling att göra och hur man som pedagog lÀr ut denna kunskap.

Syftet med denna studie var att fÄ djupare förstÄelse av det ömsesidiga samspelet mellan elever med synnedsÀttning i kombination med flera andra funktionsnedsÀttningar och personal pÄ en specialskola. Genom intervjuer ville vi undersöka hur personal pÄ en specialskola beskrev ömsesidiga möten och hur det Àr kopplat till lÀrande. Resultatet visade pÄ nÄgra viktiga förhÄllanden som var kÀnnetecknande frÄn intervjuerna. Det vi lyfter fram Àr kÀnslomÀssig lyhördhet mellan elev och personal, som innebÀr att man Àr inkÀnnande och svarar pÄ initiativ och samspel genom att bekrÀfta med ord och handling. Följsam turtagning, som medför att samspelet upprepas och förnyas genom en stÀndig förÀndring.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.