Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur en grupp elevers lÀrande pÄverkades genom anvÀndning av olika lÀrstilar som renodlats. Detta genomfördes som en fallstudie i vilken jag stÀllde mig frÄgorna:Vilka olika lÀrstilar har mina elever?Hur kan undervisningen utformas sÄ att olika lÀrstilar renodlas?Hur pÄverkas elevernas lÀrande av undervisning dÀr olika lÀrstilar har renodlats?Fallstudien bestod av flera olika kvalitativa metoder. Först lÀt jag eleverna utföra ett par lÀrstilstest för att fÄ en uppfattning om vilka lÀrstilar som fanns representerade i gruppen. Jag utgick frÄn teorier om sinnespreferenser och multipla intelligenser.

Denna studie syftar till att se hur den alternativa undervisningsformen Utomhuspedagogik anvÀnds pÄ en slumpmÀssigt utvald grundskola. Mina erfarenheter Àr att denna undervisningsform mestadels anvÀnds pÄ förskolor, trots att akutell forskning frÄn bland annat Linköpings universitet (NCFF, 2006) visar mÄnga positiva möjligheter med utomhuspedagogik. Syftet med mitt arbete Àr dÀrför att dels utveckla mina egna kunskaper om Àmnet, men framförallt se hur den slumpmÀssigt utvalda skolan stÀller sig till detta. Arbetar lÀrare i de tidigare skolÄren med utomhuspedagogik? Resultaten av den kvalitativa undersökningen som genomfördes visade att de tio utvalda pedagogerna var positiva till utomhuspedagogik och varierade sin undervisning kontinuerligt.

En jÀmstÀlld undervisning ses som nÄgot sjÀlvklart av alla lÀrare i skolan. Trots detta visar studier att det rÄder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sÀmre sjÀlvförtroende i matematik och uppvisar ibland lÀgre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utstrÀckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhÀllsstruktur dÀr mannen ses som norm.Syftet med arbetet Àr att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn pÄ Àmnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.I min undersökning bland gymnasieelever som lÀser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och pÄ nÀstan varje lektion bedrevs traditionell undervisning dÀr lÀraren förelÀser och eleverna dÀrefter fÄr rÀkna i sina lÀroböcker.

Arbetet gjordes för att ta reda pÄ vad forskningen sÀger om laborationernas roll i fysikundervisningen. Detta gjordes genom att jag lÀste flera olika forskningsrapporter, bland annat frÄn en stor undersökning inom EU dÀr ett försök gjordes att undersöka mÄluppfyllelsen i dagens fysikundervisning. Forskarna tog först reda pÄ vilka mÄl lÀrare har med sin undervisning, och sedan togs reda pÄ i vilken utstrÀckning olika typer av undervisning hjÀlper eleverna att nÄ dessa mÄl.Resultaten visar att det bÀsta sÀttet att nÄ de fem huvudmÄlen (LÀnka teori och praktik, lÀra sig att utföra experiment, lÀra sig vetenskapliga metoder, öka motivationen och undersöka elevernas kunskaper) Àr en blandning av undervisningsmetoder, dÀr laborativa moment Àr en viktig del. Min egen undersökning visade pÄ samma resultat. För att fÄ eleverna att förÀndra sina alternativa begrepp, sÄ att de stÀmmer bÀttre överens med de vetenskapliga, krÀvs nÄgot mer Àn en öppen laboration.Variation verkar vara nyckeln till god mÄluppfyllelse..

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka ta reda pÄ vilka elever som lÀrare, och vissa politiker, ser som begÄvade inom den svenska grundskolan. Mitt arbete bestÄr av en teoridel, dÀr jag bland annat belyser olika tolkningar av begreppet begÄvning. Jag har sedan försökt sammanfatta de nyhetsartiklar som skrivits i samband med begÄvade elever och elitskolor/elitklasser samt sÀrskild undervisning i Sverige. Detta för att fÄ en bild av hur vissa politiska partier ser pÄ Àmnet. Jag redovisar sedan de resultat jag fÄtt av min undersökning dÀr jag intervjuat Ätta grundskollÀrare med olika bakgrunder.Jag avslutar med en slutdiskussion dÀr jag visar sambanden mellan de teoretiska avsnitten och de resultat jag fÄtt frÄn den praktiska delen.

I tidigare forskning framkommer att elever i grundskolans senare Är har en negativ attityd till naturvetenskapliga Àmnen. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att genom en enkÀtundersökning ta reda pÄ om dagens elever har en annan eller samma attityd som vid tidigare undersökningar. Med hjÀlp av resultatet kan förhoppningsvis skolan forma sin undervisning sÄ att alla elever i framtiden hyser en positiv attityd till naturvetenskapliga Àmnen. Genom en gruppenkÀtsundersökning tillfrÄgades elever i Ärskurs 7, 8 och 9 vad de anser om skolans NO-undervisning. Av undersökningen framkommer att dagens elever har en annan attityd.

Syftet med denna studie var att skapa en tydligare bild av hur lÀrare ser pÄ, samt arbetar med, frÄgor rörande kost och hÀlsa i skolan. Följande frÄgestÀllningar formulerades; Vad har fem lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa för Äsikter om undervisning av kosthÄllning i syfte att utbilda elever i hÀlsofrÄgor? Hur undervisar fem lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa om kosthÄllning i ett hÀlsoperspektiv? Samt hur bedömer och betygsÀtter fem lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa elevernas kunskaper i kosthÄllning och hÀlsa?Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÄ undersökningen gjorts med intervjuer som metod. De intervjuade bestod av fem lÀrare med behörighet att undervisa i Àmnet idrott och hÀlsa. Tre av dessa jobbade pÄ gymnasiet och tvÄ jobbade pÄ högstadiet.

Krantz, M & Nilsson, V. Den stickrÀdda personen. PÄverkande faktorer och rÀdslans uttryck ? en empirisk studie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng.

Syftet med vÄr studie var att se om lÀrarna i Är f - 6 i sin matematikundervisning följde de intentioner som Lpo 94 ger angÄende individualisering. Vi ville Àven se vilken innebörd ordet individualisering hade för olika lÀrare och om de ansÄg att det fanns nÄgra svÄrigheter med att individualisera sin matematikundervisning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar gjorde vi fyra intervjuer och en enkÀtundersökning med lÀrare pÄ Ätta olika skolor i södra Sverige. EnkÀtundersökningen byggde vi utifrÄn svaren vi fÄtt frÄn vÄra intervjuer för att fÄ bekrÀftelse pÄ om Äsikterna var gÀllande för flertalet lÀrare. Vi redovisar vad tidigare forskning sÀger om kunskap, inlÀrning och individualisering.

I takt med att samhÀllet förÀndras gör Àven skolan det. Datorerna har fÄtt en stor och betydande plats i klassrummet och de verksamma inom skolan möter dÀrmed nya utmaningar. PÄ vilket sÀtt och till vad ska datorn anvÀndas Àr nÄgra av dem. NÀtbaserade verktyg i form av lÀrplattformar, YouTube, bloggar, chatt, UR-material och Facebook anvÀnds av flertalet verksamma lÀrare ute i skolorna idag. Vilka för-, och nackdelar/svÄrigheter och möjligheter finns det med att integrera verktyg av dessa slag, i klassrummet? Genom ett kvalitativt angreppssÀtt vill jag undersöka vad yrkesverksamma gymnasielÀrare har för uppfattningar om och förhÄllningssÀtt till att arbeta med nÀtbaserade verktyg i sin undervisning.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa individualiseringen i Àmnet matematik ur ett interkulturellt perspektiv. FrÄgestÀllningen som vi utgÄtt ifrÄn Àr:Hur arbetar fyra lÄg- och mellanstadielÀrare för att individualisera sin undervisning i det mÄngkulturella klassrummet? Det interkulturella perspektivet innebÀr en förbindning mellan kulturer, ett brobygge och individualiseringen Àr en anpassning av undervisningen för den enskilda eleven. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua fyra lÀrare. VÄrt resultat har vi delat upp i fyra teman.

Föreliggande studie av amerikanska lÀromedel om poesiundervisning syftar till att utveckla ett didaktiskt vetenskapligt underlag för svensklÀrare som vill reflektera kring sin undervisning i poesi. Studien behandlar lÀromedel avsedda för lÀrare som undervisar i de Àldre Ären. Inledningsvis pÄtalas att det i dagslÀget finns mycket lite svenskÀmnesdidaktisk forskning som lÀrare kan anvÀnda nÀr de planerar för undervisning i poesi. Genom en abduktiv analys utifrÄn temana poesin som Àmne, urval av poesi och lÀrarens arbetsuppgift studeras lÀromedel utifrÄn tvÄ teoretiska huvudspÄr. FrÄgestÀllningarna lyder: Hur beskriver författarna Àmnet för sin undervisning? Hur ser urvalet av dikt ut? Hur beskriver författarna lÀrarens arbetsuppgift? För en didaktisk analys av den föreslagna undervisningen har Werner Jank och Hilbert Meyers didaktikteori anvÀnts.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra pedagoger utformar sin matematikundervisning för att uppfylla lÀroplanens krav pÄ en individanpassad undervisning. Vi har genom intervjuer och observationer gjort en kvalitativ studie av metoder och arbetssÀtt som ger en djupdykning i pedagogers förestÀllningar kring begreppet individualisering. Resultatet visade att pedagoger har skild uppfattning om begreppet och att detta avspeglar sig i deras undervisning. Den frÀmsta metoden pedagogerna anvÀnde sig av var hastighetsindividualisering med enskild rÀkning i boken. En pedagog skilde sig stort genom att hon arbetade mer varierat och genomtÀnkt samt att hon Àr vÀl införstÄdd med begreppet individualisering.

Arbetets syfte Àr att undersöka hur olika lÀrare arbetar kring svenska som andrasprÄks undervisningen och integrationen av de elever som lÀser svenska som andrasprÄk. Arbetet Àr relevant dÄ det pÄ de flesta skolor finns elever i behov av att lÀsa svenska som andrasprÄk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lÀrarna gav jÀmfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lÀrare hade mycket lika tankar kring svenska som andrasprÄksundervisningen och integreringen av eleverna.

Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka hur nÄgra svensklÀrare i grundskolans senare Är ser pÄ anvÀndandet av IKT i svenskÀmnets litteraturundervisning. Vi har tagit reda pÄ vilka möjligheter respektive utmaningar som de ser med att anvÀnda IKT i litteraturundervisningen. Dessutom har vi tagit reda pÄ hur deras litteraturpedagogiska syften stÀmmer överens med deras anvÀndning av IKT, samt hur de tolkar de nya styrdokumenten. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar med att integrera anvÀndande av IKT i sin svenskundervisning. I analysen av intervjuerna utgÄr vi frÄn ett sociokulturellt perspektiv samt ett semiotiskt perspektiv pÄ lÀrande.