På uppdrag av vikarieförmedlingen på Barn- och utbildnings förvaltningen i Luleå kommun utfördes denna studie. De gav författarna ett uppdrag att se över deras organisation, som har en del brister och ge förslag på lösning. Vidare gav de författarna uppdraget att se över en eventuell decentralisering av vikarieförmedling. Författarna jämförde Skellefteås vikarieförmedling, en kontrollförmedling, eftersom de har en decentraliserad verksamhet. Uppsatsen svarar på två frågor: 1)Vilka är problemen på vikarieförmedlingen på Barn- och utbildningsförvaltningen?? 2)Är decentralisering lösning på problemet? Metoden är kvalitativ och utgörs av intervjuer för att på ett tillfredställande sätt belysa de inblandades syn på organisationen.

Under 70-talet förändrades det hawaiianska folkets etniska identitet, då en frihetsrörelse uppstod. Det finns anledning att begrunda om identitet och samhällsförändringar har en ömsesidig relation, där förstärkning respektive försvagning av identitet är beroende av samhällsutveckling. Frihetsrörelsens framväxt reflekterar den problematik som hawaiianerna har stött på. Rörelsens mål är att utveckla en stark etnisk identitet bland det hawaiianska folket, genom olika projekt som knyter dem med en utveckling av kulturen. Det utfaller sig relevant att analysera samhällsutveckling visavi identitetens förändring.

Under studie- och yrkesvägledarutbildningen har jag fått en uppfattning av att studie- och yrkesvägledaryrket följer sin tradition att huvudsakligen bedrivas inom det svenska utbildningsväsendet. Samtidigt har jag inställningen att studie- och yrkesvägledares kunskaper om yrken och studier och dess kompetens inom samtalsteknik, kan användas även inom andra yrkesområden som till exempel bemanning. Intresset för hur denna kompetens skulle kunna nyttjas i en bransch som bemanningsbranschen har lett fram till detta examensarbete. Examensarbetet syftar till att ta reda på vad personalansvariga på bemanningsföretag tänker kring att ha studie- och yrkesvägledares kompetens på sina kontor, om de kan se ett behov av denna kompetens och om de anser att studie- och yrkesvägledare har kompetens för att arbeta i bemanningsbranschen. Metoden består av personliga intervjuer och en enkätundersökning.

Problem/Bakgrund: Snedrekryteringen till universitet och högskolor, utifrån klass, har endast förändrats marginellt de senaste decennierna. Trots politiska reformer är arbetarklassen fortfarande underrepresenterad.Syfte: Syftet har varit att beskriva och förklara hur individer med arbetarklassbakgrund upplever sitt val, möte och eventuella reproduktion av högre studier. Vidare har det varit att se om de har gemensamma erfarenheter med andra i samma situation, om de har upplevt svårigheter eller fördelar i mötet med utbildning som kan härledas ur deras klassbakgrund.Uppsatsens utgångspunkter och undersökningens uppläggning: Jag har utgått från att individer med arbetarklassbakgrund, som minoritet på högre utbildning är med om upplevelser som grundas i deras sociala bakgrund. Därför har jag valt att samla in mitt empiriska material genom att göra intervjuer med tre individer ur arbetarklassen som valt att läsa vidare. Det empiriska materialet har tolkats med hjälp av teorier av Pierre Bourdieu, Thomas Ziehe och en del forskning kring klassresenärer, främst Mats Trondman.Slutsatser/resultat: Jag har funnit en del faktorer i den sociala bakgrunden som överensstämmer samt skiljer sig mot vad tidigare forskning kring klassresor diskuterat.

The purpose of this thesis is to cast light on the residential area Rosengård in Malmö which during the years between 1965 to 1975 was part of a programme known as "Miljonprogrammet", a project which was supposed to put an end to the housing shortages. The purpose of this thesis is also to investigate the social consequences in Rosengård, which arose as a result of Miljonprogrammet. Rosengård is one of many immigrant-dense suburbs in Sweden that by the media is given an exaggerated negative portrayal. Through our work, we also want to bring out and highlight the true image of Rosengård. The questions that have served as our starting ground include; what were the thoughts behind Miljonprogrammet? What were the consequences of Miljonprogrammet? What does the true image of Rosengård look like? What can the new government do in order to improve the situation in Rosengård? In order to answer these questions, four interviews were conducted with specifically chosen people.

I studien kommer jag analysera skillnaden mellan norm och praxis i implementerandet av Genevekonventionen från 1929. Genom en fallstudie av två västerländska, demokratiska stater med samma norm, det vill säga 1929 års Genèvekonvention vill jag studera deras behandling, det vill säga praxis, av tyska krigsfångar från den 11 maj 1942 fram till Västtysklands grundande, den 23 maj 1949.Metoden jag har använt mig av i mitt arbete är en kvalitativ fallstudie, med utgångspunkt i tidigare intervjuer, rapporter och litteratur. I fallstudien kommer behandlingen av de tyska krigsfångarna att undersökas för att se hur Frankrike och USA implementerade Genèvekonventionen i praktiken.Därefter kommer resultatet att analyseras med hjälp av Zygmunt Baumans teorier. Bauman är en professor i sociologi som analyserat sambandet mellan moderniteten och förintelsen. Dessa teorier kommer att användas för att förklara och redogöra de bakomliggande orsakerna till varför det uppstår en skillnad mellan norm och praxis hos upplysta och demokratiska stater, när dessa stater ska implementera folkrätten vid behandlingen av krigsfångar.Bauman menar att västerlandet sen upplysningen har haft en stark strävan efter att uppnå rutiner och ett slags beteendemönster.

Syftet med denna studie vara att undersöka om Sparbanken Nord, genom satsningar i ett eget program riktade till unga, frambringade förutsättningar för att skapa och behålla tillväxt och kompetens i regionen. Studien avgränsades till att endast studera programmet för året 2005. Fokus låg på deltagarnas subjektiva upplevelser av deltagandet i programmet. Detta var såle-des en kvalitativ studie där datainsamlingsmetoden bestått av intervjuer. Till hjälp fanns en halvstrukturerad intervjuguide med följande teman: bakgrund, betydelsen av KNUFF, karriär och arbetsmarknad samt nätverk.

Temat för denna uppsats är att i en svensk kontext undersöka kulturella identiteter som befinner sig på gränsen mellan olika nationella och kulturella kategorier. Bakgrunden till att belysa denna typ av gränsposition är att i den korsas uppfattningar om svenskhet och främlingskap, tillhörighet och utanförskap, inkludering och exkludering.Uppsatsens syfte är att föra en teoretisk diskussion med empiriska illustrationer bestående av intervjumaterial från en ung kvinna som adopterats till Sverige från Indien och en ung man som migrerat till Sverige från Nicaragua. Genom sin hudfärg är dessa personer bärare av en annorlundaskapets markör i förhållande till den vita normen.Problemformuleringen gäller hur ursprungets diskurs upprättar villkor för kulturellt identitetsskapande på gränsen samt vilka möjligheter som finns att gå bortom dessa villkor. Det teoretiska ramverket bygger på konstruktivistisk forskning kring nation(alism), rasifiering, kulturella identiteter, representation och makt/kunskap.Uttryck för ursprungets diskurs hämtas i intervjupersonernas berättelser samt i en granskning av dominerande vetenskapliga och massmediala framställningar av "invandrarkillar" och "utlandsadopterade" i Sverige. I diskussionen kring både "invandrarkillar" och "utlandsadopterade", spelar metaforer om "rötter" och "rotlöshet" en speciell roll.

I denna uppsats gör jag en feministisk, samhällsvetenskaplig analys av 98 stycken reklambilder för parfym riktade till herrar, varav jag djupanalyserar 9 stycken med syftet att se på vilken bild av maskulinitet som de förmedlar. Bilderna är hämtade ur tre svenska herrmodemagasin från år 2008 och jag genomför analysen med utgångspunkten att genus, sexualitet och makt är socialt konstruerade. Till min hjälp använder jag mig av tidigare forskning kring genus, maskulinitet och media, men även en del feministisk teoribildning. Feminismen utgår från att män innehar en överordnad position i samhället som reproduceras på en strukturell nivå, och i uppsatsen undersöker jag huruvida detta är något vi kan se sker i parfymreklamen. I sitt meningsskapande använder sig reklamen av stereotyper och olika koder för att fixera innebörd och genom en kvalitativ innehållsanalys identifierar jag i reklamen olika tecken, vilka kan ses som makt-positioneringar.

I studien kommer jag analysera skillnaden mellan norm och praxis i implementerandet av Genevekonventionen från 1929. Genom en fallstudie av två västerländska, demokratiska stater med samma norm, det vill säga 1929 års Genèvekonvention vill jag studera deras behandling, det vill säga praxis, av tyska krigsfångar från den 11 maj 1942 fram till Västtysklands grundande, den 23 maj 1949.Metoden jag har använt mig av i mitt arbete är en kvalitativ fallstudie, med utgångspunkt i tidigare intervjuer, rapporter och litteratur. I fallstudien kommer behandlingen av de tyska krigsfångarna att undersökas för att se hur Frankrike och USA implementerade Genèvekonventionen i praktiken.Därefter kommer resultatet att analyseras med hjälp av Zygmunt Baumans teorier. Bauman är en professor i sociologi som analyserat sambandet mellan moderniteten och förintelsen. Dessa teorier kommer att användas för att förklara och redogöra de bakomliggande orsakerna till varför det uppstår en skillnad mellan norm och praxis hos upplysta och demokratiska stater, när dessa stater ska implementera folkrätten vid behandlingen av krigsfångar.Bauman menar att västerlandet sen upplysningen har haft en stark strävan efter att uppnå rutiner och ett slags beteendemönster.

Alla människor har behovet att känna tillhörighet. I interaktionen med omgivningen byggs vår identitet och sociala ramar skapas. Som en naturlig del i vuxentillvaron finns arbetet, och det sociala sammanhang arbetslivet ger oss. Vi får utlopp för våra kunskaper och känner oss behövda. Arbetslivet ger oss också tidsramar och trygghetsskapande rutiner.

Inom svensk samhällsvetenskap återfinns få elitstudier. Däremot har det varit vanligare i andra länder som USA, och i en känd studie av det amerikanska samhället hävdas att makten innehavs av en liten enhetlig grupp med starka inbördes band. I Sverige har en maktutredning genomförts där man har kartlagt de finmaskiga nätverk som sammanbinder regeringen med myndigheter, riksdagsutskott, politiska partier, intresseorganisationer, företag etc. Resultatet visar att maktutövning sker idag inte minst genom personliga och informella kontakter. Även en sociologisk undersökning av eliten i Katrineholm visar på liknande resultat, att de informella kontakterna är mycket viktiga när det gäller maktutövning.

AbstractFörfattare: David StigsonTitel: Kunskapens källa ? Hur kunskap konstrueras i det vardagliga arbetet inom en organisation.Uppsatsarbete i sociologi: SO5313 61-90 hp, ht-08Handledare: Per DannefjordExaminator: Eva FasthAntal sidor totalt: 42Växjö universitet, Institutionen för samhällsvetenskapOsäkerhet kring omvärldens beskaffenhet och samhällets utveckling är något som såväl individen som grupper i samhället upplever. Företag och andra organisationer använder omvärldsanalys som ett redskap för minskad osäkerhet kring hur deras omvärld ser ut. Inom den undersökta organisationen bidra de olika funktionerna med sin kunskap till den analys som utgör hela organisationens omvärldsanalys.Syftet med studien är att undersöka vilka kunskaper som informanterna anser viktiga, i vilka sociala sammanhang kunskapen konstrueras, samt om det påverkar vad de anser vara prioriterad kunskap. Kvalitativ metod ligger till grund för de 6 informanterna som utgör empiriskt material.

Uppsatsen belyser diagnosen DAMP ur ett pedagogperspektiv. Diagnosen har debatterats i medierna och det har framkommit företrädare för två olika ståndpunkter. En av dem är docenten i sociologi, Eva Kärfve och den andra är professorn i neuropsykiatri samt en av grundarna till diagnosen DAMP, Christopher Gillberg. Kärfve ville granska dennes forskning då hon ifrågasätter dess trovärdighet. Debatten gjorde att vi blev intresserade av DAMP-diagnosen och ville undersöka vilken uppfattning pedagogerna har om DAMP och dess diagnostisering, samt vad de vet om utredningen som leder till en diagnos och hur de uppfattar den pågående debatten i media.För att belysa dessa frågeställningar har vi studerat litteratur som behandlar problematiken kring diagnosen DAMP, samt genomfört en empirisk undersökning.

Abstract Författare: Lovisa Bergman Titel: Ungdomars avvikande och hotfulla beteende i media Uppsats: Sociologi C, 41-60 p Handledare: José Pacheco Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle Vårterminen 2007 Syftet med min uppsats är att genom en diskursanalys av mediatexter klarlägga hur avvikande beteende bland ungdomar framställs av media och därigenom kan konstrueras i samhället. Syftet leder fram till följande frågeställningar:o Vilken bild skapar medias framställning av ungdomar med avvikande beteende?o Vilka följder genererar medias bild?Som teoretisk ram för min studie har jag valt Erving Goffman, Michel Foucault och Emile Durkheim som utgångspunkt för min studie som även till stor del grundar sig i tidigare forskning inom området där artiklar från Brottsförebyggande rådets tidsskrift Apropå blir användbara i min analys. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden diskursanalys. Slutsatser som framkommit är att media framställer en ganska hotfull bild av ungdomar i samhället och medias närmande av underhållningsindustri innebär att det många gånger är en vilseledande och inte helt sanningsenlig bild som skildras (Apropå Nr 3 2001).